Bästa svenska skönlitteratur 2020

I morgon måndag 16.30 avslöjas vilka som tilldelas årets Augustpriser i en digital direktsändning som man kan se på prisets hemsida, augustpriset.se. Men redan nu kan jag avslöja vilka som är värda att få priset för årets bästa skönlitterära bok, den enda av klasserna som jag följer. Under årets läsning har jag hittat sex böcker som av olika skäl är värda att få priset, men det är inte samma sex som är nominerade. Två av de som finns på Kapprakts lista är också nominerade; en som jag hoppas på och en som jag tror får priset.

Årets sex bästa läsupplevelser för mig är (titlarna länkar till Kapprakts recensioner):

  1. Förhör av Magnus Dahlström som visar upp en fantastisk intellektuell lekfullhet i en moderniserad och absurd Kafka-värld.
  2. Samlade verk av Lydia Sandgren vars debut är en modern klassiker, en förnyelse av den episka romanen och årets mest omskrivna bok.
  3. Renheten av Andrzej Tichý som står för en lysande förnyelse av den svenska arbetarlitteraturen transformerad till dagens samhälleliga kontext.
  4. Dubbelporträtt av Agneta Pleijel där mötet mellan Agatha Christie och Oskar Kokoschka växer ut till ett samtal om det som är viktigt på riktigt levererat i en förnyad, stilren och skön språkdräkt.
  5. Kärlek och främlingskap av Theodor Kallifatides som är djupt berörande om titelns frågor och som med ungdomlig berättarglädje ger nya insikter kring eviga frågor.
  6. Renegater av Klas Östergren, en imponerande tegelsten som bitvis glittrar av lustfyllda bokstäver; kanske inte hans bästa verk men han är värd att få ett Augustpris.
Klas Östergren Foto Charlie Drevstam

Förhör är bäst i år men jag kan tänka mig att applådera vilken som helst av dessa som vinnare. För fyra av dem är det inte möjligt, de är inte ens nominerade. Av de två som finns kvar hoppas jag på Samlade verk men tror på Renegater.

Då återstår fyra nominerade som jag varken tror på som vinnare eller tycker bör vinna.

  • Minnestrådar av Carola Hansson är ett djupt imponerande romanbygge, men alltför distanserat för att riktigt beröra.
  • Splendor av Stefan Lindberg är en originell och lustfylld läsning, men så hypermodern att den nästan hunnit bli omodern innan man kommer till sista sidan.
  • Jag ser allt du gör av Annika Norlin innehåller några fantastiska noveller, men är alltför ojämn för att vinna.
  • Jordlöparens bok av Thomas Tidholm kallas diktsamling men är mer än politisk stridsskrift och ropen om en återgång till naturen har hörts för många gånger för att detta ska vara en vinnare.

Lång och trogen tjänst?

Priset ska enligt statuterna gå till årets bästa bok i respektive klass, inte till ett författarskap. Det finns ett antal stora svenska författare som man tycka vara värda ett Augustpris, men som aldrig fått det. Bland årets nominerade gäller det framför allt Klas Östergren och för min del tycker jag de är fullt rimligt att han får priset även om årets bok Renegater inte är riktigt värd det.

Andra som bör nämnas i samma kategori är författare som Sara Stridsberg, Theodore Kallifatides, Eva-Marie Liffner och Agneta Pleijel. Av dem har två, Kallifatides och Pleijel, kommit med nya böcker i år som är riktigt bra och som jag tycker är värda priset. Eftersom de inte ens är nominerade kommer det naturligtvis inte att ske.

Men kanske borde det också finns ett pris som avser ett författarskap snarare än en enskild bok?

Debutantpris?

Det man också skulle kunna fundera över är om det inte finns goda motiv för ett debutantpris. Det är svårt för nya författare att nå ut och att belöna riktigt bra debutanter kan vara ett bra sätt att göra dem kända för den läsande allmänheten.

I år är det särskilt tre debutanter som sticker ut. Naturligtvis Lydia Sandgren med Samlade verk, som jag redan nämnt, men också David Ärlemalm med sin Lite död runt ögonen och Hanna Johansson med sin bok Antiken. Svenska Deckarakademin har ett debutantpris och där är Ärlemalm nominerad vilket var ett beslut jag gillar, det är en bok som spränger genregränser.

Det var bättre förr?

Tog en titt på min topplista för fjolåret som bestod av följande fyra böcker som jag då tyckte var förtjänta vinnare:

  1. Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson
  2. W. av Steve Sem-Sandberg
  3. Vem kan segla, Eva-Marie Liffner
  4. Osebol av Marit Kapla

Svensson och Liffner var inte ens nominerade och Osebol vann. Frågan är om någon av årets läsupplevelser riktigt når upp till de allra största under förra året?

Anders Kapp, 2020-11-22

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *