Comeback för Ann Lindell

Under tio år, 1999-2009, publicerade Kjell Eriksson lika många böcker om Ann Lindell vid Uppsalapolisen med stor framgång. Den första fick Deckarakademins debutantpris, de flesta av de andra nominerades till Årets kriminalroman och en av dem, Prinsessan av Burundi, fick priset 2002. Efter tio års paus kom i år Den skrattande hazaren, bok nummer elva i serien och även den har nu nominerats till Årets kriminalroman.

Sedan flera år leker jag skuggjury åt Augustpriset och varför inte ge sig på Deckarakademins pris Årets kriminalroman också? Ett bra sätt att följa ny svensk skönlitteratur inom två olika områden som inte alltid är så olika. Deckarakademin offentliggör sitt pris 24 november och Augustjuryn 25 november och innan dessa ska jag ta fram min ranking för att sedan med spänning följa hur rätt eller fel de verkliga juryerna har.

I serien om Ann Lindell har jag tidigare bara läst någon enstaka bok. När den nya boken börjar har hon lämnat Uppsalapolisen och lever ett tillbakadraget liv som ostystare i den lilla fiktiva byn Tilltorp i Uppland. Som så många andra samhällen i glesbygden har det mesta lagts ner och de flesta som bor kvar är 60 plus. Bland det som lagts ner är byskolan, mer än 100 år gammal, som nu förvandlats till flyktingförläggning. På nyårsnatten tänder någon eld på byggnaden och tre människor mister livet. Mordbranden är upptakten på en kedja av händelser som blir allt värre.

Polisen hittar ingen lösning. Ingen i byn vill prata med dem, här finns många hemligheter väl begravda och främlingar betraktas med stor misstänksamhet. Det gäller även Ann som trots att hon nu bott i byn i mer än två år ses som en främling. När hennes instinkter som utredare vaknar, hon börjar ställa frågor, går misstänksamheten över i allt värre anonyma hot.

Utöver Ann Lindell är hennes tidigare kollega, Sammy Nilsson, huvudpersonerna i boken. Sammy är kvar vid polisen, men saknar samarbetet med Ann. Och kanske mer än så … De två huvudpersonernas tankar och utmaningar i sina liv är en av behållningarna med denna bok.

Byn kan sägas vara en av karaktärerna i boken och Kjell Eriksson gör ett fantastiskt jobb med att skapa detta lilla samhälle och att befolka det med en mängd intressanta karaktärer. Han har ett underbart språk, det finns en känslighet och värme i bokstäverna som kommer fram även när han skriver fram de människor som begår onda handlingar. Men inte de värsta som förblir helt platta, bara obegripligt onda.

Möjligen är det väl många karaktärer att hålla reda på. I en del utgåvor av fantastiska men överbefolkade ryska klassiker finns det med en stödjande personförteckning i inledningen. Såg med förtjusning att Nina Wähä använde det i sin senaste bok Testamente och Kjell Eriksson skulle med fördel kunnat använda detsamma.

Det innebär också att det finns många olika trådar att hålla reda på på vägen mot upplösningen. Många knyter han elegant samman, men inte alla. En del tappas bort på vägen. Kanske fångas de upp i kommande delar? Den skrattande hazaren avslutas med en rejäl cliffhanger och författaren har sagt att det ska komma ytterligare två delar.

Ofta kan skönlitteraturen vara bättre än samhällsvetenskapen på att ge insikter och förståelse för samhälleliga förändringar. Inom spänningslitteraturen finns många aktuella exempel som Tove Alsterdal, Pascal Engman, Anders Roslund, Jesper Stein, Camilla Grebe, Niklas Natt och Dag och många fler. Under läsningen av Kjell Erikssons nya bok kommer jag på mig själv på att vänta på just det. Han är fantastisk på att beskriva och levandegöra sådant som vi känner till: de växande klyftorna mellan stad och land, det främlingshat och den extrema högerpopulism som växer fram i många länder och som alltid har sina starkaste fästen utanför större städer. Men något mer blir det inte. Några nya insikter om varför får jag inte och det gör mig lite besviken. (Utvecklade en del tankar om detta när jag nyligen skrev om Jesper Steins senaste bok Svek.)

”Förr blev sådana som han raggare, nu blir de nazister.” Nåja. Ann tänker på sin egen bild av landsbygden från barndomen, en bild präglad av idyll, renhet, fungerande service, trygghet, ”det Sverige som oåterkalleligen var borta”. ”Hon förstod att nynazisterna fiskade i dessa vatten.” Nåja. Sammy tänker: ”Kunde han förklara Tilltorp, så skulle han förklara och nysta upp den härva som hette Sverige.” Men det gör han inte.

Anders Kapp, 2019-11-15

Bokfakta

  • Titel: Den skrattande hazaren.
  • Författare: Kjell Eriksson.
  • Utgivningsdag: 2019-05-22.
  • Förlag: Ordfront.
  • Antal sidor: 445.

Länkar till mer information

  • Du kan läsa mer om boken här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *