Luften stank av svek …

”Luften stank av svek. Ingen kunde lita på någon annan, och i denna förfärliga atmosfär tycktes människorna bli mer och mer avtrubbade mot allting, förvandlades till delar av de maskiner de skötte.”

Det är den gamle verkmästaren Otto Quangel som betraktar sitt arbetslag i fabriken; en gång stolta producenter av skickligt hantverk, möbler av hög kvalitet, nu en massproducent av billigast tänkbara likkistor, en produkt med extrem efterfrågan i Tyskland 1942. Under den senast tiden har halva arbetslaget försvunnit spårlöst och ingen vågade fråga vart de tagit vägen, angivna av arbetskamrater som spionerar på varandra.

Har just avslutat Hans Falladas ”Ensam i Berlin” och därmed läst de tre böcker av honom som nu kommit som nyutgåvor på svenska. Jag ville läsa dem i kronologisk ordning efter den tid de berättar om, även om de vare sig då eller nu gavs ut i samma ordning. De tre är:

  • ”Varg bland vargar” utgiven 1937 som utspelar sig på tidigt 20-tal.
  • ”Hur ska det gå med Pinnebergs?” som gavs ut 1932 med en samtida handling, alltså alldeles under Weimarrepublikens sammanbrott innan Hitlers maktövertagande 1933.
  • ”Ensam i Berlin” som skrevs 1946 och gavs ut samma år som han dog, 1947 men som utspelar sig mitt under brinnande krig.

Tillsammans ger de en fantastiskt spännande och viktig historielektion helt i avsaknad av någon sorts yttre förklarande perspektiv som våra historieböcker normalt använder. Här finns helt subjektiva sanningar; världen betraktad av de människor som just då lever i den, ofta i mycket svåra situationer.

Det här är stor och viktig litteratur helt utan den skitnödigt pretentiösa hållning som man ibland möter hos böcker som ges detta epitet (som ändå kan vara bra). Här finns i stället en Dickensk följetongsteknik (bokstavligen, både Dickens och Fallada publicerades mycket i följetongsform), hastigt skrivna skrönor med ett dramatiskt innehåll och gott om cliff-hangers som fångar läsaren rejält.

Här kan vi leva med i den våldsamma pendelrörelse som går från det tidiga 20-talets hyperinflation med råast tänkbara kapitalism där var och en är utlämnad till sig själv; hela vägen till det fullständigt totalitära; en värld där allas liv, i alla deras detaljer, är underkastade en konstruerad och maktfullkomlig helhet, där alla är enkelt utbytbara kuggar i ett vidrigt maskineri.

På vägen gråter och skattar vi som läsare tillsammans med människor av kött och blod som kämpar för att leva och överleva i svåra tider där människor mals sönder, där människovärdet förlorar allt innehåll, där konspiration, korruption, falskhet och bedrägeri härskar.

Utöver en fantastisk läsning finns också mycket att lära om vår egen tid. Vad finns det nu som innehåller allvarliga hot? Även om tecknen kanske inte är lika tydliga finns både någon väldigt människofientligt i den överdrivna liberalismens ytlighet och ensamhet (som t ex Robert Putnam beskriver väl i Bowling Alone) liksom på andra sidan liknande människofientlighet i korporativa brukskulturella maktstrukturer med falskhet, undfallenhet och korruption.

Om någon är Hans Fallada väl skickad att skriva om detta. Rudolf Ditzen, som han egentligen hette, var själv en bedragare; satt flera gånger i fängelse för förskingring. Som återkommande missbrukare, tvångsintagen psykpatient och även i övrigt med mångskiftande erfarenheter har han en fantastisk förmåga att trovärdigt, om ibland ofta rätt karikerande, beskriva alla sorters människor i dessa böckers myllrande persongallerier.

Vad är då motkraften, vägen för överlevnad under alla dessa olika hotande ok? Kärnan i försvaret är hos Fallada kärleken. Hos Wofgang Pagel och hans älskade Petra i ”Varg bland vargar”, Johannes och Lämmchen i ”Hur ska det gå med Pinnebergs?” och Anna och Otto Quangel i ”Ensam i Berlin” (Elise och Otto Hampel hette de egentligen i den sanna historia som boken bygger på) finns eller utvecklas i deras kärlek den öppenhet, ärlighet och glädje som ändå gör livet värt att leva. Kärleken ger den kraft som krävs för upprätthålla någon sorts människovärde och anständighet i en värld där detta annars förlorat allt värde. Och även när de förlorar, när de går under, när de dör, så vinner de ändå vårt människovärde åter.

Läs Hans Fallada!

Anders Kapp, 2015-04-04

Bokfakta

  • Titel: Ensam i Berlin. (Jeder stirbt für sich allein, 1947. Översättning av Knut Stubbendorff, Bonnier, 1948 och i fullständig version med Knut Stubbendorffs översättning kompletterad av Per Lennart Månsson och språkligt moderniserad av Corinna Müller, 2012.)
  • Författare: Hans Fallada.
  • Utgivningsdag: 2012-09.
  • Förlag: Lind & Co.
  • Antal sidor: 664.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *