Det är gott om debutanter inom svensk spänningslitteratur i år och många är riktigt bra. I somras kom Johan Brännström med sin debut Feber som jag läste då under en husbilshemester. Temat är starkt berörande, utnyttjandet av barn, den vidriga och mycket lukrativa pedofilindustrin med kopplingar till internets dunklaste vrår. Inte ett helt ovanligt tema, men Brännström gör det bättre än de flesta, mycket tack vare imponerande research, starka karaktärer och en effektiv berättarteknik. Det är bra, men ändå inte en av de bästa spänningsdebuterna i år. Nu har de första nomineringarna till årets bästa debutanter kommit och jag kan naturligtvis inte låta bli att tycka till om vilka jag tycker hör hemma där.
Huvudperson i denna blivande serie är Mikaela Sköld. Hon är en framgångsrik inrikesreporter på Sveriges största nyhetsbyrå. Sedan hon lyckats komma ur en mycket destruktiv relation med exmannen Roger arbetar hon hårt för att bygga upp ett fungerande liv tillsammans med tolvåriga dottern Vanja.
En morgon är Vanja febersjuk och Mikaela tvingas lämna henne ensam hemma för att åka till jobbet’. När hon kommer hem är Vanja spårlöst försvunnen.
Försvinnandet resulterar i ett stort polispådrag som inte ger några resultat. Mikaelas egna efterforskningar leder henne mot de mörkaste delarna av internet, allt djupare ned i en febrig och farlig värld, så mörk och depraverad att hon inte kunnat föreställa sig den i sina värsta mardrömmar. Och någonstans på nätet finns en klocka som tickar ned. Om tjugofyra timmar startar nästa show i The Red Room. Det blir dramatiska timmar i ett en intensiv jakt med målet att försöka rädda Vanja.
Det som imponerar mest på mig är den ovanligt ambitiösa researchnivån. Författaren arbetar på TT Nyhetsbyrån och har därmed nära tillgång till kunskap om hur media fungerar, hur relationerna och samtalen på en redaktion ser ut, men annat måste ha krävt mycket mer arbete. Här finns detaljkunskaper om polisens arbetsmetoder och utrustning, om digital teknik av olika slag, om Darknet och den typ av brottslighet som texten behandlar men också om mängder av annat som krävs för att kunna beskriva Rogers palliativa situation, Dragans uppväxt, fastigheter, psykologi, juridik och allt annat. Allt detta skapar en stark trovärdighet i berättelsen. Här finns en balansgång som ibland kan vara svår. När man har lagt ner ett så imponerande researchjobb finns det en mycket mänsklig vilja att också visa upp resultaten av all denna möda och det kan ibland tynga texten i onödan, resultera i ett språk som ibland kan bli en aning otympligt.
Det som också imponerar stort är karaktärsbyggena. Huvudpersonen Mikaela Sköld naturligtvis och den ovanligt inkännande skildringen av hennes dotter, tolvåriga Vanja, två starka kvinnoporträtt. Författaren berättar själv att han fått mycket hjälp av sin egen tolvåriga dotter för att få kunskaper som hjälp till för det starka karaktärsbygget av Vanja. Stefan, Ibbe, Gunnar och de andra poliskaraktärerna fungerar också mycket bra, liksom de helt olika typer av skurkar som finns med i berättelsen. Mest berörande är kanske porträttet av Roger, Mikaelas exman, och hans utveckling från en obehaglig alfahanne till en riktigt människa under kampen mot den vidriga sjukdomen ALS.
Berättartekniken är state-of-the-art i modern spänningslitteratur. En dynamisk rörelse mellan olika berättarperspektiv i korta stycken som skapar ett starkt driv i berättelsen med ett ökat tempo på vägen mot den i högsta grad dramatiska upplösningen. Det märks att författaren har en bakgrund som acreenwriter.
Årets debutanter
Nyligen annonserade Crimetime sina nomineringar till priset för årets debutant och jag tycker de har gjort bra val (titlarna länkar till Kapprakts recensioner):
- Lina Areklew, Ur askan.
- Lisa Förare, Varken.
- Maria Grund, Dödssynden.
- Jens Lönnaeus, Clara.
- Peter Mohlin & Peter Nyström, Det sista livet.
Lisa Förares Varken kom ut 2019 och den hade jag med bland förra årets bästa. Maria Grunds Dödssynden var riktigt bra, men inte i topp för mig. Sedan tidigare har jag lyft fram Peter&Peters Det sista livet som klart bästa debut i år med Lina Arekews Ur askan som mycket stark runner up. (Jens Lönnaeus Clara har jag inte läst). Det ska bli intressant att se vem som vinner detta pris och minst lika intressant att se vilka Svenska Deckarakademin nominerar till det stora debutantpriset för 2020.
Lisa Areklew har du möjlighet att träffa på årets upplaga av Svenska Deckarfestivalen.
Även om Feber är en spännande och bra debut, kvalar den inte riktigt in bland de allra bästa. Det hindrar inte att jag ser fram emot hans nästa bok.
Författaren
Johan Brännström, född 1964, är en svensk filmjournalist, programledare och manusförfattare. Han har arbetat som filmjournalist sedan mitten av 1980-talet i tidningar som Aftonbladet, Canal+ Magazine och Café. Han har varit programledare för filmprogrammet Popcorn i TV6 och var en av grundarna av Filmdelta.se. Han har skrivit flera filmmanus och är kursledare för manusutbildningen Filmmanusskolan sedan 2005. De senaste sex åren har han arbetat som redigerare på TT Nyhetsbyrån. Feber är hans debutroman.
Anders Kapp, 2020-09-06
Bokfakta
- Titel: Feber.
- Författare: Johan Brännström.
- Utgivningsdag: 2020-07-15.
- Förlag: Ordfront förlag.
- Antal sidor: 376.