En stor författare är äntligen tillbaka

Som många andra älskade jag verkligen Tom Malmquists romandebut 2015 med I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv men blev, av olika skäl, besviken på All den luft som omger oss 2019 och Döda löv 2021. Så hans nya Istid har blivit liggande ett bra tag i högen med olästa böcker, den kom ut i mitten av september. Förlagsinformationen antyder dessutom att det här skulle vara ett försök att profitera på en gammal skandal där författarens far fanns i centrum vilket låter extremt ointressant, dessutom rätt osmakligt, vilket bara stärkte min misstro. Men jag läste den ändå i helgen och tack och lov hade både jag och förlaget fel; författaren är tillbaka på det som tycks vara just hans speciella hemmaplan, den självbiografiska elegin, sorgesången över den döda, som i debuten handlade om hans sambo Karin och som nu handlar hans far (och mycket annat). En elegi kan låta som något högstämt och kanske tråkigt men här är det vardagsrealistiskt självutlämnande i en underbar text. Självbiografier kan vara något självförhärligande, särskilt när de kallas för memoarer (som till exempel Aase Berg grovt underhållande ironiserar över i En uppblåst fittas memoarer) men så är det inte alls här. Jag älskar att läsa den här texten, men skulle aldrig klara av att leva med den person som Tom Malmquist skriver fram sig själv som.

Det här är uppenbart en gudabenådad författare med ett fantastiskt språk, men det som ibland ställt till det för honom är en tendens att fastna i formidéer som saboterar läsningen. I hans andra roman handlade det om en sorts true-crime-dokumentära inslag och i trean var det aparta stavningsidéer som störde läsningen av en annars fantastisk berättelse.

I den nya boken har han nästan helt klarat av att släppa denna formsjuka. I texten rör vi oss hela tiden fram och tillbaka under en period av mer än tre decennier och ibland finns tendenser till ”översnygga” kapitelövergångar för dessa tidshopp som om det hade gått ett steg längre hade blivit lässtörande. En annan detalj. Trots att mitt sportintresse aldrig varit stort har jag som barn tillsammans med min far sett några hockeymatcher där den stora svenska stjärnan Lennart Svedberg medverkade. Vad jag vet kallades han alltid Lill-Strimma, inte Lill-Strimman som han kallas för i den här texten. Därmed är det slut på mina kritiska synpunkter på en fantastisk roman.

Som det står i förlagsinformationen handlar det en del om författarens far. Vem var då han? Thomas ”Malmen” Malmquist var under flera decennier en av landets mest kända sportjournalister, under lång tid sportchef på Expressen och speciellt känd för sina skarpa krönikor som ofta skapade starka reaktioner, en både älskad och hatad person i sportvärlden. 1990 skrev han artiklar om riggade matcher i bandy och ishockey där idrottsmän i utpekade föreningar tagit emot mutor för att fixa oväntade resultat som gav de som låg bakom många miljoner från Tipstjänst (nuvarande Svenska spel). Det kallades för Spelskandalen och blev en mycket stor händelse i media men också rättsligt. Alla utpekade förnekade anklagelserna. Det skulle dröja tio år innan det visade sig att allt han skrivit var sant och då, år 2000, tilldelades han ”Det lite större journalistpriset”. Han pensionerades 2011 och dog i augusti 2012.

Författaren har själv berättat om utgångspunkten för den här boken: ”Det är över tio år sedan min pappa på dödsbädden bad mig skriva den här boken. Då orkade jag inte. Men någonstans har jag alltid vetat att den behövde blir skriven. Jag är skyldig pappa det.” Det är säkert delvis sant men ändå tror jag inte riktigt på honom; pappan ville sannolikt att han skulle skriva en bok om Spelskandalen men det är inte ”den här boken” där skandalen i och för sig förekommer men inte alls dominerar.

Det som lever kvar i minnet av den här läsningen är framför allt nutidsskildringen av vad som hänt i författarens liv sedan romandebuten, eller snarare det den kretsar kring, sambon Karin Lagerlöfs död 2012 en vecka efter dottern Livias födelse när han blir ensamstående pappa till en liten baby.

Det som sedan händer skulle som fiktion dömas ut som något som totalt saknar trovärdighet men som faktiskt är sant. Han träffar Carolina Setterwall som just då börjat skriva på en bok som kretsar till det faktum att hennes sambo Aksel plötsligt avled i sömnen och lämnade henne ensam med lilla sonen Ivan. Boken, hennes romandebut Låt oss hoppas på det bästa, kommer ut 2018 och blir en stor succé, precis som Tom Malmquists romandebut med likartat tema några år tidigare, hennes bok såldes till tjugofem länder. De blir ett par och Istid handlar väldigt mycket om hur de arbetar för att få den familjen att fungera, det är en väldigt stark och berörande berättelse.

En del av texten handlar om ett besök som de får av en reporter och en fotograf från tidningen Vi Läser och den långa artikeln går fortfarande att hitta på nätet, intressant att läsa i samband med läsningen av Istid.

De problem familjen har handlar mest om hur Tom har så svårt att fungera som en bra man till Carolina och en bra pappa till de två barnen. Här finns väldigt mycket kärlek men också många situationer där han spårar ur. ”Du kan inte sortera allt som är trasigt i dig och det läcker ut på mig och gör mig och barnen lilla” säger Caroline i en av deras många diskussioner. Samtidsberättelsen rör sig fram till att Tom bestämmer sig för att skriva den här boken.

Det är Toms olika svårigheter som leder fram till alla hopp tillbaka i tiden i berättelsen, det är ett sökande efter att försöka förstå varför han blivit den person han är och här ingår den komplexa relationen till pappan men också en hel del annat.
Hans uppväxt präglas helt och hållet av idrott, hela livet handlar om att vinna eller förlora. Han tränar väldigt mycket, blir riktigt bra i både fotboll och ishockey, tillhör de absolut bästa i sin åldersgrupp. Många jämnåriga är större och starkare men ingen är lika snabb och spelintelligent. Bland annat sätter han ett världsrekord i snabbaste hattrick i ishockey till pappans stora glädje. När hans pappa inte är ute i världen för att bevaka stora idrottsevenemang är han på plats på många träningar, missar aldrig en match. Pappa är mycket engagerad men på ett speciellt sätt. Efter varje match får Tom detaljerade och kompetenta analyser, vad har varit bra och vad har varit dåligt, han ger sin son betyg på samma sätt som han delar ut getingar i tidningen. Tom ska bli hockeyproffs i NHL, det är det tydliga målet.

Tom har hunnit bli tolv år när Spelskandalen briserar vilket vänder upp och ner på familjens liv; förändrar mycket för föräldrarna, Tom och hans två äldre halvsyskon. Hotbilden mot pappan bedöms så allvarlig att Säpo sätter in livvaktsskydd dygnet runt för familjen. Livet präglas ofta av rädsla. De allra flesta ”har utmålat pappa som en sensationslysten lögnare”.

Här finns en stark berättelse om pappans successiva förfall efter denna turbulenta period; allt mer alkohol, han förlorar sin ledande position på tidningen, och vad det gör med familjen, hur Toms drömmar går sönder, hur pappan blir sjuk. ”Den pappa som var så mager att han rymdes i sprickorna.” Det går hela vägen fram till scenen vid dödsbädden 2012, samma år som Toms sambo Karin också dör. ”Sorgen efter Karin har liksom knuffat sorgen efter pappa framför sig i så många år.”

Men stor plats i berättelsen tar också mamma Britt-Louise, alltid kallad Bisse, hela vägen till nutid där de har en nära relation och där hon är ett viktigt stöd för den nya familjen.

Det här är en underbar berättelse, ett fantastiskt språk som det är en fröjd att få läsa, Tom Malmquist är tillbaka som stor författare. Läs Istid!

Författaren

Tom Malmquist är född 1978 och är bosatt i Stockholm tillsammans med sambo och två barn. Han debuterade som författare med diktsamlingen Sudden death 2007 och den följdes av Fadersmjölken 2009. Han romandebuterade 2015 med I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv som skildrar sambon Karins död bara en vecka efter att deras dotter Livia föddes. Boken fick stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt, belönades med Karin Boyes litterära pris, Dagens Nyheters kulturpris samt nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. 2019 släpptes All den luft som omger oss och den följdes 2021 av Döda löv. Istid är hans fjärde roman.

Anders Kapp, 2023-12-04

Bokfakta

  • Titel: Istid.
  • Författare: Tom Malmquist.
  • Utgivningsdag: 2023-09-19.
  • Förlag: Bookmark.
  • Antal sidor: 428.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...