Myten säger att det är teoretiskt omöjligt för humlor att flyga. Men det gör de ändå. Pascal Engman är en humla, en författare sammansatt att helt oförenliga komponenter. Men det är de ändå och det gör honom speciell. Redan debuten 2017 visade att den råstarka svenska spänningshimlen fått en ny stjärna. På vägen vidare går många stjärndebutanter ner i något potthål, en svacka, men den här författaren blir bara bättre och nya Änkorna, som kommer ut i dag, är hans bästa hittills. Många andra har använt terrorism som tema i spänningsromaner men när ondskan hos de flesta bara är ond gör Pascal Engman den också begriplig och det är faktiskt nödvändigt om ondska ska kunna bekämpas. Han ger oss samtidigt 506 sidors lustfylld spänningsläsning under några timmar som bara flyger förbi.

Låt mig ge dig tre olika sorters människor:

• Samhällsvetaren som med ett oändligt socialt patos reagerar mot orättvisor, som också borrar djupt i research för att kunna förstå och bekämpa allt som är fel i vår gemensamma tillvaro.
• Ingenjören som med disciplinerad och hög strukturkompetens skapar komplexa konstruktioner som fungerar helt felfritt.
• Kvällstidningsjournalisten som uppfyller myten om cynisk ytlighet och gör det med ett storsäljande språk.

Det är tre olika sorters människor som är oförenliga men som, på något konstigt sätt, alla lyckats bosätta sig i Pascal Engman; jag begriper inte riktigt hur det går till, men är lycklig över utfallet.

Min gissning är att han hanterar sina personas sekventiellt. Samhällsvetaren kommer först, fastnar för ett tema som han verkligen brinner för, något som ger den energi som krävs för det långa arbetet med en bok. Änkorna var på väg att bli hans tredje bok men när han stötte på incelrörelsens kolsvarta kvinnohat greps han av vrede och hanterade det på sitt sätt: skrev fantastiska Råttkungen som sålt stort och som bidragit till en omfattande diskussion om detta obehagliga men högst verkliga fenomen. Sedan vände han åter till terrorismen som tema och gjorde sin noggranna research om alla nödvändiga delar.

Sedan kommer ingenjören in. Författare arbetar på olika sätt, och Pascal Engman är en utpräglad synopsisförfattare. Om man som läsare tar ett steg tillbaka kan man konstatera att Änkorna är hans mest komplexa konstruktion hittills. Det innebär inte alls att den är komplicerad att läsa, tvärt om, generellt är det ofta så att det krävs komplexa tekniska konstruktioner under ytan för att slutresultatet ska bli riktigt attraktivt och ”användarvänligt”. Här finns intrigen med alla dess vindlingar där olika komponenter successivt ska byggas samman, karaktärerna med deras utveckling och deras inbördes relationer, miljöerna med alla de detaljer som är nödvändiga för att de ska bli riktigt levande och dramaturgin med vem som ska berätta vad i vilken ordning för att det ska bli både trovärdigt och riktigt spännande på vägen mot flera dramatiska upplösningar. Nu är boken i princip färdig, men det finns inte en endaste rad text.

Nu är det kvällstidningsjournalistens tur att komma fram. Han skriver snabbt, lätt och flyhänt, ofta under skrivarsessioner i Pascal Engmans andra hemland Chile, klär den stabila konstruktionen med en skimrande yta av bokstäver, med en stark kunskap om vilka ord som krävs för att nå fram till läsarens känslor. Och så är boken klar! (Med undantag för en massa redigeringsturer och annat mindre lustfyllt som krävs innan boken är ute i handeln.)

Så tror jag att året med en ny bok ser ut, det är min gissning. Men jag vet något om resultatet. Jag har aldrig provat på att vaska guld. Men jag kan föreställa mig känslan när man efter lång tid och många tröstlösa försök äntligen ser en stor nugget i pannan. Så känns det att få möta Änkorna.

Karaktärer som är riktiga människor

Det finns mycket jag skulle vilja skriva om när det gäller denna bok men det skulle bli jättelångt (värre än vanligt) så jag fokuserar på karaktärerna. Bygget och utvecklingen av karaktärer är ett av den här författarens starkaste områden. Alla är människor på riktigt, även när det gäller ganska små biroller, vilket innebär att ingenting är svartvitt, det är människor aldrig. Hjältarna har sina mörkare sidor och även de som begår de hemskaste av handlingar har även andra sidor. Det här är tredje delen i en serie om polisinspektör Vanessa Frank, men hennes återkommande sidekick Nicolas Paredes är minst lika intressant (tror faktiskt att jag gillar honom ännu mer).

Vanessa Frank har hunnit bli 43 år gammal, direktörsdotter från Östermalm med mycket i bagaget. För tjugo år sedan förälskade hon sig till släktens fasa i Camilo, militär på Kuba, och de fick dottern Adeline som dog tidigt. Detta är ett trauma som hon aldrig kommer över och en hemlighet som nästan ingen känner till. Hon är rik men har levt ett liv med ätstörningar och många andra problem, inte minst en destruktiv relation med den kända regissören Svante Lindén som äntligen avslutats med skilsmässa. Hon befinner sig i ett ständigt uppror mot världen men har svårt med tillit, att släppa in andra människor på riktigt. Hon gjorde det med Natasja, men hon har flyttat till sin pappa i Syrien (om hon nu verkligen gjorde det och verkligen var den människa som Vanessa trodde) och hon är på väg att göra det med Celine Wood, en trettonårig tjej med en vedervärdig uppväxt som behöver hjälp och som kanske på vägen kan hjälpa Vanessa? Trots sin bakgrund är Celine en stark och smart tjej som hittar sina egna vägar: ”Vet du inte vad ett life hack är? … Alltså, det är ett knep som gör livet lite lättare.”

I polisromaner finns huvudpersonen ofta på en mellannivå och logiken kräver normalt en chef som det är något allvarligt fel på. Hen kan vara korkad, korrumperad, narcissistisk, en feg knähund till sina chefer eller något annat som ”tvingar” hjälten att ge sig ut på egen hand, utsätta sig för faror på vägen mot att ta fast skurken. Vanessas chef heter Mikael Kask, en före detta fotomodell som relativt snabbt blivit chef inom polisen (en udda karriärväg men det är karriärvägar ofta). Han är fortfarande skitsnygg, attraktiv för kvinnor och har många men uteslutande väldigt korta förhållanden. Han är lite rädd för kvinnor, men är just på väg in i en relation som kanske kan bota han rädsla (en i sig riktigt fin biberättelse). Jag har verkligen sökt med finkam för att hitta något att klaga på i denna text och bara hittat en. Det är faktisk inget större fel på Mikael, han är en rätt bra människa, och en del av de fnurror som uppstår mellan honom och Vanessa, som ”tvingar” henne ut på äventyr, är inte riktigt trovärdiga, han agerar lite out of character.

Övriga karaktärer i ”polisfamiljen” är riktigt intressanta människor. Här finns nya kollegan Samer Bakir, nyligen inflyttad från Malmö till Grova brott City i Stockholm, som verkar skicklig och smart men som möjligen har något oklart i bagaget (?), norsk-indiska kriminalteknikern Trude Hovland och en del andra.

Nicolas Paredes, halvchilenare som författaren, är lite släkt med Piet Hoffman hos Anders Roslund, Carl Hamilton hos Jan Guillou eller varför inte Jason Bourne. Sedan han blivit utslängd från SOG, Särskilda operationsgruppen, det svenska försvarets främsta elitförband, har haft diverse jobb innan han blev anställd av ett säkerhetsföretag, AOS Risk Group i London. Just nu är hans uppdrag att fungera som livvakt för Johan Karlström, obehaglig vd för Gambler, ett av världens största nätkasinoföretag, och Karlströms betydligt mindre obehagliga fru Erica och son James. Det finns en hotbild, oklart varför, men läget förvärras när familjen flyttar tillbaka till Sverige och Nicolas flyttar med.

Vanessa och Nicolas är de återkommande huvudpersonerna, tillika berättarröster. Det finns ett myller av andra karaktärer men de tre viktigaste, som också får egna berättarröster är Molly, Axel och Hamza.

Tjugotvååriga Molly Berg är vackrare än vacker, attraherar omedelbart, ett resultat av föreningen mellan Robert, gruvarbetare i Kiruna, och Siriwan, en thailändsk servitris. Molly är en callgirl på högsta internationella nivå som sparat ihop en mindre förmögenhet som rika och kända män i Sverige och utomlands bidragit med. Allt annat än en dum blondin, hon är en stark, smart och modig kvinna. (Författaren har till och med gjort research på stadsflyttningen i Kiruna för att kunna inkludera det i skildringar av hennes besök på hemorten.)

Axel Grystad är en stammande och rädd människa, skild från Rebecka, älskar deras gemensamma son, nioåriga Simon, över allt på jorden. Axel klarar ingenting, så mycket går hela tiden fel och en dag går det fel på allvar; de är på stan, Simon springer i förväg och blir påkörd på ett övergångsställe, får livshotande skador i en smitningsolycka och Axel faller samman fullkomligt, även detta måste vara hans fel och det bekräftar Rebeccas nya man Thorsten mycket tydligt. Men misslyckade Axel transformeras fullkomligt när han hamnar vid ett tangentbord, då hamnar han i en bubbla som skyddar honom från världens förakt, han blir en hacker som slår de flesta. På vägen letar han också fram det mod som ändå finns där, längt inne. En karaktär som verkligen är värd att älskas.

Trettiotvåårige Hamza Mansour bor i en av Stockholms förorter och lever i en förlamande sorg; hans fru och barnen Mazhar och Amina är döda, sprängda i bitar, han har inte ens några fotografier kvar, kriget i hade slukat allt. När han själv började skolan i Sverige gick allt så bra, han tyckte det var roligt, han var en mönsterelev. Men sedan gick det utför. Betygen hade sjunkit, slagsmålen blivit fler, hatet och utanförskapet starkare. Han lämnar Sverige och tillbringar flera år i Syrien och Irak, deltar i kriget, bildar en familj som inte finns längre. Nu är han tillbaka i Sverige igen och av slump träffar han sin gamla lärare Stig, en av de få som alltid ställt upp för de värsta eleverna. Hamza försöker betala tillbaka, hjälpa Stig, men det går inte bra.

Dessa fem personer berättar sina historier i växlande kapitel, till en början åtskilda, successivt allt mer sammanflätade, och på vägen förändras deras, och många andras, liv dramatiskt och för alltid samtidigt som Sverige hotas att det värsta terrordåd som någonsin inträffat.

Läs den unge thrillerkungen Pascal Engman, han är omistlig!

Anders Kapp, 2020-09-21

Bokfakta

• Titel: Änkorna.
• Författare: Pascal Engman.
• Utgivningsdag: 2020-09-21.
• Förlag: Bookmark.
• Antal sidor: 506.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Pascal Engman.
• Kapprakt om Eldslandet.
• Kapprakt om Råttkungen.
• Läs vad andra skrivit om boken.