Dags att begrava begreppet ”recensionsdag”!

Bokförlag anger ofta en recensionsdag för de böcker det ger ut. Det är ett datum när de vill att vi som skriver om böcker ska publicera våra texter. Av olika skäl har jag funderat över varför den senaste tiden. Möjligen hade det en funktion för länge sedan när det kom ut färre böcker, fanns färre förlag, inga sociala medier och färre som skrev om böcker. Min slutsats är att begreppet i dag är fullkomligt meningslöst. De flesta förlag har anpassat sig till denna verklighet; om de sätter ut ett recensionsdatum så är det samma som utgivningsdatum, men alla gör det inte. Vad värre är, delar av den praktik som förekommer kan bara beskrivas som bestickning, kanske inte brottslig i lagens mening, men ändå något som inte borde förekomma.

Naturligtvis förstår jag varför idén om recensionsdag föddes en gång i tiden. Det kan vara intressant att läsa och jämföra olika recensioner om samma bok som publiceras på samma dag. Men det är något som i princip aldrig inträffar idag, mycket beroende på de förändringar som inträffat både när det gäller utgivningen och skrivandet om böcker.

Anledningen till att frågan dök upp just nu var att jag var irriterad över att recensionsexemplar från Norstedts kom så sent, mycket senare än från andra förlag, så jag frågade om varför.

Jag fick ett mycket snabbt och vänligt svar där de förklarar sin generella policy för alla recensionsexemplar. Samma dag som boken släpps, utgivningsdagen, plockas de exemplar som ska skickas ut från lagret, hämtas dagen efter av distributören varefter de skickas med B-post. Det innebär att böckerna normalt kommer fram fem dagar efter det att de redan finns i bokhandeln.

Det finns tre relevanta invändningar mot detta: det är ointelligent, det är en lögn och moralisk sett handlar det då om bestickning.

Eftersom ”recensionsdag” i praktiken förlorat sin betydelse, det kommer aldrig en massa recensioner just den dagen, är det enda intressanta datumet utgivningsdagen, det är den dagen boken har nyhetsvärde. Jag vill gärna publicera texter om de böcker som intresserar mig just den dagen och därför uppskattar jag att få tillgång till böckerna i förväg. Det är ointressant att publicera texter tidigare, innan läsarna kan ha tillgång till böckerna (annat än möjligen i sällsynta fall en teaser långt i förväg), det kan ibland vara intressant att publicera texter senare, ibland långt senare om klassiker eller om något hänt som gjort en äldre bok relevant igen, men en ”recensionsdag” som förlag hittat på är aldrig relevant. Därför är policyn ointelligent.

Det är naturligtvis inte heller sant. Låt mig bara ge två exempel från SVTs fantastiska litteraturprogram Babel, en viktig kanal som skickligt sprider intresse för litteratur. Agneta Pleijel medverkade i Babel 30 augusti med sin nya Dubbelporträtt (utgivningsdag 2 september och recensionsdag 21 september). Majgull Axelsson medverkade 20 september med sin nya Inställd resa till Sabarmati (utgivningsdag 28 september och recensionsdag 19 oktober). Bägge ges ut av Norstedts. Redaktionen för Babel har självklart tillgång till böckerna i god tid innan dessa inslag, allt annat skulle naturligtvis vara grovt tjänstefel av Norstedts. Men de följer alltså inte sin egen policy, den gäller inte för stora aktörer som till exempel Babel.

Jag inser naturligtvis att Kapprakt är en mycket liten aktör i sammanhanget som dessutom bara har existerat i knappt två år. I dag är det drygt 6 000 personer som besöker sidan varje månad, rekordet för ett enskilt inlägg innehar texten om Niklas Natt och Dags 1794 med närmare 5 000 läsningar och ofta har texterna betydligt färre läsare än så. Men det jag lärt mig under den här tiden är att vi är väldigt många i det här landet som ideellt skriver om böcker på nätet, människor som, liksom jag, tycker att litteraturen är viktig och som gärna vill sprida vår kärlek till andra. Även om vi var och en är rätt små så tror jag att vi tillsammans svarar för en stor andel av all läsning om nya böcker.

Inte minst om man relaterar det till dagens enorma utgivning där merparten av allt som ges ut inte recenseras alls i traditionella media. För förlagsbranschen har också förändrats kraftigt. Vi har kvar de traditionella stora förlagshusen som Bonniers och Norstedts som har en fortsatt viktig roll men vi har fått allt fler mindre förlag, ofta mycket seriöst och kompetent nischade mot olika typer av litteratur och vi har ett stort antal företag som hjälper människor att på egen hand ge ut sina böcker.

Slutligen den mest allvarliga invändningen, bestickning. För oss som skriver om böcker handlar recensionsexemplar om tid, inte om pengar. Jag uppskattar förlag och författare som ger mig tillgång till texter i förväg så att jag hinner läsa och skriva något om dessa böcker, i bästa fall kunna publicera samma dag som de kommer ut och blir tillgängliga i handeln och på biblioteken. De flesta förlag, som insett att tiderna förändrats, skickar också ut möjligheter till förhandsläsning. Men jag vill absolut inte ha gratis böcker som redan finns ute, då har motivet tid försvunnit, då återstår bara motivet pengar, så sent är det moraliskt sett bestickning, då köper jag dem mycket hellre själv. Ett konkret exempel: Den senaste boken från Norstedts jag skrev om var Camilla Stens fantastiska Arvtagaren. Den hade utgivningsdag 16 september, jag köpte den i min lokala bokhandel 17 september och skrev om den på Kapprakt 19 september. Min avbeställning av recensionsexemplar från Norstedts (så länge de fortsätter att skicka ut böcker i efterhand) hade inte trätt i kraft än så deras exemplar kom fram 21 september (med ”recensionsdag” 5 oktober).

Under min tid som journalist (bra länge sedan) hade regeringen en idé om att de skulle bestämma när media fick skriva, kanske tydligast manifesterad i regeringens ”recensionsdatum” för nådiga luntan, statsbudgeten, som media också länge accepterade. Jag var också med när insikten spred sig att detta var en mycket olämplig relation mellan statsmakten och media, i grunden en djupt odemokratisk idé. Inser att det är rätt hårdraget att jämföra detta med ”recensionsdag” inom bokbranschen. Jag har regelbundet många positiva kontakter med många förlagsmänniskor som jag verkligen uppskattar. Men förlagen ska inte försöka bestämma när jag eller någon annan ska skriva om deras böcker. Det är dags att begrava begreppet ”recensionsdag”!

Anders Kapp, 2020-09-23

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *