En formfulländad käftsmäll

Aldrig tidigare har jag köpt en bok som kostar nästan tio kronor per sida. Förlaget Ordfront verkar inte själva tro att det ska bli några kunder; de har tryckt över streckkoden på baksidan så att den är oanvändbar i kassan. Men jag har ägnat en hel del tid åt de få sidorna i Olivia Bergendahls Barnet – en sonettkrans, den sista av årets Augustnominerade, och faktisk med en växande förtjusning.

Jag läser inte lyrik så ofta, har inte riktigt tålamod för det, så jag är knappast den mest lämpade att bedöma denna bok. Trots det så gör jag ett försök. Jag hade ingen aning om vad en sonettkrans var för något innan jag stötte på denna bok. Gissar att du kanske inte vet det heller så vi börjar med det.

Jag har stött på sonetter tidigare, bland annat har jag haft en ”svärmorbror” som skrev flera hundra, en till varje möte i den Vira-förening som var en viktig del av hans liv. Jag ville ändå läsa på i samband med läsningen av Barnet. Versmåttet finns i några olika former och Olivia Bergdahl använder sig av den mest klassiska som Francesco Petrarca etablerade på 1300-talet. Den består av 14 rader uppdelade i fyra strofer. Varje rad ska bestå av elva stavelser.

De två första stroferna är fyrradiga och kallas kvadrenarier. Slutorden i rad ett och fyra ska rimma med varandra och även med slutorden i samma rader i den andra strofen. Samma sak gäller för slutorden i rad två och tre i de två stroferna.

Därefter följer två treradiga strofer, terziner, där slutorden i den första strofens rad ett, två och tre rimmar med slutorden i samma rader i den andra strofen.

Sonetten är alltså ett hårt reglerat och ganska komplext versmått. I en sonettkrans, som Barnet är, ökar komplexiteten väsentligt. Den består av 15 sonetter där den sista raden i varje sonett också blir den första raden i nästa sonett. Den fjortonde sonetten sista rad ska vara identisk med den första sonettens första rad. Den femtonde, mästarsonetten, består av den första raden från var och en av de tidigare fjorton sonetterna i ordning och ska samtidigt uppfylla alla de formella kraven för en enskild sonett.

Är du med så här långt? Knappt jag begriper själv. Men vi kan i alla fall inse att det måste vara galet komplicerat att över huvud taget åstadkomma en sonettkrans. Bara det räcker för att bli imponerad av Olivia Bergdahl. Men det kommer mer.

Om du hängde med i ovanstående inser du att samma textrad upprepas tre gånger: sista raden i en sonett blir första raden i nästa och en rad i den avslutande mästarsonetten. Det är samma ordrad, men med hjälp av förändrade skiljetecken och sammanhang förändras också ordens innebörd; samma ordrad förmedlar ibland tre olika betydelser. Också det otroligt skickligt av författaren. Teknisk guldstjärna utan tvekan!

Ytterligare en guldstjärna utdelas glatt för den våldsamma kollisionen mellan Petrarcas klassiska form från 1300-talet och Olivia Bergdahls moderna språk hämtat från Poetry slam-scenen där hon tidigt blev stor stjärna.

Men vad handlar den om? Att växa upp i Göteborg. Vilket naturligtvis är en riktigt orättvis och trivial sammanfattning. Att bli en människa, skulle man också kunna säga. När jag nyligen skrev om en av de andra Augustnominerade böckerna, Nina Wähäs Testamente, citerade jag en dikt av Loris Malaguzzi: ”Ett barn har hundra språk men berövas nittionio”. Det passar bra även här, även Barnet handlar om barns förlorade möjligheter, ibland även bokstavligen förlorade liv. Det blir till en rejäl käftsmäll när det döda flyktingbarnet på stranden ställs mot: ”Det finns ändå en gräns för vad vi realistiskt klarar av.”

Hon hinner också väva in citat från både Cornelis Vreeswijk och Evert Taube, en del om den hemska diskoteksbranden 1998 där 63 unga dog och mycket annat. Elegant! Men är det en Augustvinnare?

Olivia Bergdahl

Hon är född 1989 och blev svensk mästare i Poetry Slam när hon var 17 år gammal, världsfyra året därpå. Hon har tidigare givit ut diktsamlingen Demo samt, med stråkkvartetten Olivias Poesiorkester, skivan Eldorado. Romandebut blev det våren 2015 med Efter Ekot och nu är hon alltså Augustnominerad för sonettkransen Barnet.

Anders Kapp, 2019-11-19

Bokfakta

  • Titel: Barnet – en sonettkrans.
  • Författare: Olivia Bergdahl.
  • Utgivningsdag: 2019-04-25.
  • Förlag: Ordfront.
  • Antal sidor: 33.

Länkar till mer information

  • Du kan läsa mer om boken här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...