Ska Thorkild Aske ta över tronen från Harry Hole?

Efter läsningen av Ingar Johnsrud har jag hållit mig kvar en stund i norsk krim, nu med det senaste stora stjärnskottet på andra sidan kölen: Heine Bakkeid. Han steg upp över horisonten med I morgon kommer jag att sakna dig, hans första bok om Thorkild Aske, men har verkligen exploderat med den andra delen, Möt mig i paradiset, som nyligen kom ut på svenska.

Den nye Jo Nesbø, kan man läsa hos begeistrade norska recensenter och lovorden haglar i många länder. Efter att ha läst den kan jag bara konstatera att allt beröm är välförtjänt; Heine Backeid har utvecklat ett eget tonfall med en blandning av hotfullt mörker och ljus galghumor, med starka karaktärer och miljöer, med en intrig som stadigt fångar läsaren och inte minst med ett språk som är en njutning att läsa.

Huvudperson är den före detta förhörsledaren Thorkild Aske som i denna bok motvilligt tar sig an jobbet som konsulterande detektiv åt Milla Lind, en berömd norsk deckarförfattare. Kanske kan ett miljöutbyte hjälpa honom bort från en del av demonerna, bort från pillerberoendet, så han lämnar Stavanger för uppdraget i Oslo.

Författarens tidigare konsult, också en före detta polis, mördades när han jobbade med research för en kommande bok, baserad på ett verkligt fall med två flickor som mystiskt försvunnit från en internatskola. Det dröjer inte länge innan Aske börjar misstänka att det ligger mer i fallet och hans föregångares död än han först trodde. Och att Milla Lind döljer något.

Intrigen utvecklar sig i överraskande vindlingar med hög spänningsfaktor. Man tar verkligen till sig antihjälten Torkilds ständiga försök att hantera en svår verklighet, både yttre och inre. Som huvudperson är han lika stark som Nesbøs Harry Hole men inte på något sätt kopierad, han är Bakkeids alldeles egna skapelse. Torkilds berättarröst dominerar men perspektiven växlar i en skickligt genomförd arkitektur där olika röster blandas och kompletterar varandra.

Något som särskilt imponerar är Bakkeids introduktioner av handlingens karaktärer. Som när vi för första gången möter en av personerna, Iver Isaksen: ”Håret är grått och uppklippt och sticker ut på ena sidan, lite som polishusets tak, och ansiktet är smalt med ljus, nästa rosa hy. Munnen är onaturligt liten med fylliga läppar, som på en kyssgurami. … Han slår mig som ett sådant där polishusdjur som lämnar polishuset bara om det brinner, en polispolitiker, en paragrafryttare som skriver ut parkeringsböter till sig själv och alltid helgar vilodagen.”

Han har till och med den sällsynta förmågan att skriva sex på ett bra sätt, ett exempel: ”Hennes läppar känns som regn, varma droppar som pirrar och kittlar när de träffar huden, regn som växer i styrka och intensitet, som fångar mig i ett blankt, glittrande nät av vatten. Regn som bränner.”

Bakkeids erfarenheter som ungdomsförfattare tränger igenom i mötet med barn som dels får existera som fullvärdiga karaktärer (vilket inte alltid är fallet) och dels när det gäller Torkilds fantastiska förmåga att prata med barn på ett öppet, ärligt och jämlikt sätt. Snyggt!

Riktigt imponerad ser jag fram emot nästa del som kommer ut på norska i augusti.

Anders Kapp, 2019-04-30

Bokfakta

  • Titel: Möt mig i paradiset (Møt meg i paradis. Översättning Elisabet Fredholm).
  • Författare: Heine Bakkeid.
  • Utgivningsdag: 2019-04-17.
  • Förlag: Norstedts.
  • Antal sidor: 283.

Länkar till mer information

One thought on “Ska Thorkild Aske ta över tronen från Harry Hole?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *