Starkt femårsjubileum för Kapprakt

2023 var det femårsjubileum för Kapprakt och när jag nu går igenom statistiken för fjolåret finns det mycket som är glädjande. I september hade sidan för första gången fler än tjugotusen läsningar, snittar nu på drygt femton tusen per månad vilket är en ökning med tjugofem procent jämfört med 2022. En annan tydlig och glädjande förändring är en dramatisk ökning av läsare som kommer till sidan direkt, inte via någon sökmotor, vilket innebär att ”varumärket” numera är rätt väletablerat. De genomsnittliga lästiderna på sidorna är stabilt höga vilket innebär att det finns många människor som vill lägga tid på de rätt långa texter som Kapprakt har jämfört med många andra som skriver om böcker på nätet. Kurvor och siffror har naturligtvis inget egenvärde, sidan drivs enbart av lust och kärlek till litteraturen, men när siffrorna visar att så många vill dela denna lust blir jag riktigt glad. Men det finns också en liten baksida …

(Texten innehåller många referenser till olika inlägg men jag vill inte belasta den med mängder av länkar. Vill du läsa något av dessa inlägg är det bara att använda sökfunktionen på sidan.)

I statistiken finns ett prioriterat mått som jag i brist på bättre kallar ”läsningar”. Det går egentligen inte att mäta. Det som går att mäta är att en sida öppnats på någon enhet, när den öppnades och hur lång tid som går innan just den sidan stängs igen. Naturligtvis går det inte att veta om besökaren verkligen läser, hen kanske bara tittar på de få bilder som finns på sidorna, men om en sida öppnas och besökaren tillbringar tid på sidan räknar jag det ändå som en ”läsning”. I september 2023 passerades alltså för första gången tjugotusen sådana läsningar under en månad. Att det var just september är knappast förvånande; det kommer många nya böcker under den perioden, Bokmässan och andra event genomförs vilket innebär att det är en tid under året med många diskussioner om böcker. (Som underlag för grafen använder jag kvartalsgenomsnitt.)

Vid årsskiftet fanns det 782 titlar att läsa om på Kapprakt och av alla dessa texter var det faktiskt bara tre som inte lästes alls under 2023 vilket för mig är både förvånande och glädjande. (Det finns också en del andra inlägg, återkommer till det.) Vid starten för fem år sedan hade jag redan drygt hundra recensioner från perioden 2011-2018 från mitt FB-flöde och resten har skrivits under de senaste fem åren.

Under 2023 har 235 böcker ”avslutats”. För 153 innebar avslutet att jag recenserade dem på Kapprakt och för 82 innebar det att jag valde att inte skriva om dem. Den senare siffran är betydligt högre än tidigare, ganska smärtsam, och den baksida jag nämnde tidigare. I takt med att läsningen på Kapprakt ökar växer också intresset för att skicka böcker vilket innebär att jag får fler än jag hinner med och även en hel del som jag inte alls är intresserad av. Inflödet fördelar sig enligt följande:

De jag köpt respektive beställt hade jag uppenbarligen tänkt skriva om, men ibland händer det att jag efter läsningen inte kommer på något intressant att förmedla och då får det vara. Utskicken från förlagen är oftast kloka, de vet vilka typer av böcker som förekommer på Kapprakt och skickar inget annat. Många av dessa böcker har jag läst helt och hållet men utan att det dök upp några tankar som jag ville förmedla. Det betyder inte nödvändigtvis att de skulle vara dåliga, tvärtom kan inte sällan en bok vara dålig på ett sätt som kan vara intressant att skriva om. Utskicken från bokproduktionsföretagen (alltså de som säljer tjänster till författare som ger ut på eget förlag) handlar rätt ofta om typer av böcker som aldrig förekommer på Kapprakt. Det känns bara sorgligt att egenutgivare tvingas betala för en helt meningslös tjänst som dessutom skapar problem för mig; det är inte så lätt att skänka bort böcker, det är jobbigt att slänga bort böcker och mina bokhyllor är överfyllda.

Jag prioriterar särskilt ny svensk skönlitteratur inom två områden: spänning och de som inte brukar ha någon kompletterande genrebeteckning. Traditionellt har de senare dominerat helt, men sedan jag kom med i den förening som arrangerar Svenska Deckarfestivalen har andelen spänning ökat radikalt och ligger numera på cirka sjuttio procent. 85 procent av recensionerna 2023 handlade om böcker skrivna av svenska författare. Jag prioriterar också särskilt debutanter och författare som jag inte läst tidigare. Trettio procent av de böcker jag skrev om 2023 var skrivna av författare som var nya för mig.

Författarnas kön ingår inte i mina prioriteringar men det brukar bli ganska jämt. 2023 var 57 procent av böckerna skrivna av kvinnliga författare, samma siffra som föregående år. I huvudsak skriver jag om nya förlagsutgivna böcker, gärna också nyöversättningar av klassiker, men hinner med få ur den stora egenutgivningen trots att det kommer väldigt många förslag från dessa författare som har svårt att nå ut med sina verk.

Topplistor, mest lästa recensioner

Vilka recensioner som når flest läsare är enkelt att svara på. Varför är däremot nästan helt omöjligt att förklara. Det går an av Carl Jonas Love Almqvist kom ut första gången i december 1839. I mars 2020 publicerade jag en text om boken som dyker upp på topplistan över mest lästa under 2023. Varför? Kerstin Ekmans fantastiska trilogi Vargskinnet kom ut runt millennieskiftet. Efter en omläsning skrev jag om trilogin i januari 2012. Den texten är en av de mest lästa 2023. Varför? Tidigare har jag försökt gissa, men lägger ner de försöken i år. Jag gillar verkligen variationen; här finns allt från debutanter till nobelpristagare, olika genrer och teman, både böcker jag sågat och sådana som jag höjt till skyarna. Dessutom gillar jag texternas livslängd, de läses under mycket längre tid än jag trodde när jag startade Kapprakt.

(Utöver författarnamn och titel finns datum för publiceringen på Kapprakt med i listorna.)

Tio mest lästa recensionerna någonsin

  1. Niklas Natt och Dag, 1794, 2019-09-30
  2. Peter Mohlin och Peter Nyström, Det sista livet, 2020-01-28
  3. Helene Flood, Terapeuten, 2019-12-19
  4. Mari Jungstedt, Innan molnen kommer, 2020-06-02
  5. Agneta Pleijel, Dubbelporträtt: en roman om Agatha Christie och Oskar Kokoschka, 2020-09-15
  6. Christina Herrström, Ödeläggaren, 2020-08-31
  7. Gabriel García Márquez, Hundra år av ensamhet, 2020-04-07
  8. Ulf Kvensler, Sarek, 2022-07-22
  9. Olga Tokarczuk, Löparna, 2019-12-12
  10. Mikael Yvesand , Häng City, 2022-03-08
Ulf Kvensler Foto Thron Ullberg

Tio mest lästa recensionerna under 2023

  1. Ulf Kvensler, Sarek, 2022-07-22
  2. Tina Harnesk, Folk som sår i snö, 2023-03-03
  3. Mikael Yvesand , Häng City , 2022-03-08
  4. Marcus Dunberg, Skuggland, 2023-03-18
  5. Kerstin Ekman, Vargskinnettrilogin, 2012-01-08
  6. Jo Nesbø, Blodmåne, 2023-01-05
  7. Camilla Grebe och Carl-David Pärson, Lånaren, 2023-06-13
  8. Ulf Kvensler, Brandmannen, 2023-08-15
  9. Carl Jonas Love Almqvist, Det går an, 2020-03-11
  10. Jens Henrik Jensen, Gladiator, 2021-12-01

Tio mest lästa recensionerna publicerade 2023

  1. Tina Harnesk, Folk som sår i snö, 2023-03-03
  2. Marcus Dunberg, Skuggland, 2023-03-18
  3. Jo Nesbø, Blodmåne, 2023-01-05
  4. Camilla Grebe och Carl-David Pärson, Lånaren, 2023-06-13
  5. Ulf Kvensler, Brandmannen, 2023-08-15
  6. Per Hellgren, En instängd man, 2023-05-25
  7. Ninni Schulman, Som vi lekte, 2023-01-12
  8. Stefan Ahnhem, Bytet, 2023-04-11
  9. Niklas Natt Och Dag, Ödet och hoppet, 2023-09-25
  10. Linda Schönbeck, Silverfjärilen, 2023-07-06

Författare

I anslutning till nästan alla recensioner på Kapprakt finns en kortfattad presentation av författarna men det finns också ett sjuttiotal fristående och mer utförliga presentationer. Under 2023 hade dessa sidor omkring åttatusen läsningar, en ökning med drygt trettio procent jämfört med 2022. De fem som intresserat flest läsare under 2023 var:

  1. Stina Jackson
  2. Cara Hunter
  3. Louise Penny
  4. Anders de la Motte
  5. Maria Adolfsson
Hans Rosenfeldt Foto Anders Thessing

Det här förändras över tid och påverkas av många olika saker, till exempel om personerna förekommer i mediala sammanhang som skapar nyfikenhet och får en del människor att googla på deras namn. De presentationer som lästs mest under de fem år Kapprakt nu har funnits är:

  1. Hans Rosenfeldt
  2. Kristina Ohlsson
  3. Kerstin Bergman
  4. Ulrika Rolfsdotter
  5. Stina Jackson

Listor

Liksom många andra är jag road av olika typer av listor, ”årets bästa …” och liknande. De fungerar bra som stimulans för diskussioner om litteratur inom olika genrer. Sedan 2011 leker jag skuggjury till Augustpriset och under senare år också till Svenska Deckarakademins nomineringar och priser. Det var också dessa inlägg samt bokreatips som lockade flest läsare 2023.

Övriga inlägg

Det finns även några inlägg som rör sig mellan debattartiklar och essäer. Här finns ett som står ut tydligt i statistiken, ”DN Kultur och Samlade verk – suck!” som publicerades 2020-08-20 med mina synpunkter på hur DN Kultur behandlade Lydia Sandgrens fantastiska debutroman i flera artiklar som jag menade var både okunniga och föraktfulla. (Tonläget från DN Kultur förändrades radikalt när hon under hösten både nominerades till och senare välförtjänt fick Augustpriset.) Fortfarande under 2023 hade inlägget många läsningar och är ett av de mest lästa någonsin. Många läsare hade också ett inlägg om Bokmässan 2023.

Fasta sidor

Utöver alla inlägg av olika slag finns ett litet antal sidor som är mer eller mindre fasta, även om innehållet på sidorna förändras successivt. Den vanligaste är naturligtvis den första sidan som dyker upp när man går till Kapprakt.se och som innehåller länkar till de tio senaste inläggen samt länkar till en hel del annat. När Kapprakt startade 2019 hade den sidan få besökare, de allra flesta googlade sig till det inlägg som motsvarar deras sökning och gick oftast direkt därifrån när de läst, de kom aldrig till förstasidan; många var säkert inte ens medvetna om att de varit på just på Kapprakt. Successivt har siffrorna ökat och jämfört med 2022 var ökningen dramatisk, tvåhundraåttio procent. Det är ett klart tecken på att Kapprakt nu är väl etablerad, många människor går direkt hit i stället för att googla sig till en specifik bok eller författare, och allt fler blir återkommande gäster.

Av övriga fasta sidor är ”Boklista” mest populär och där finns alla recensioner i alfabetisk ordning. ”Att se fram emot”, där det finns kommande böcker som jag planerar att läsa, och som sedan arkiveras årsvis.

Bägge dessa sidor är sätt att navigera på Kapprakt men det finns många fler. Det vanligaste är att besökarna använder den funktion för fritextsökningar som finns på förstasidan men många väljer också att söka sig fram med hjälp av taggar, kategorier eller publiceringsmånader.

Hur kommer läsarna till Kapprakt?

De mest engagerade läsarna av Kapprakt prenumererar på sidan. Antalet har ökat under året men det är låga siffror, några hundra. En annan ingång kan vara Kapprakts sida på Instagram där information om nya inlägg publiceras. Antalet följare har ökat med tjugofem procent under året men det är också där låga tal, knappt tusen, och den kanalens bidrag till läsandet på själva Kapprakt är obetydligt (mindre än två procent). Prenumeranter och följare på Instagram är helt olika. Prenumeranterna är nästan helt och hållet vanliga läsare; nästan alla öppnar sin e-post och många går vidare till själva sidan. Bland följarna på Instagram dominerar däremot branschmänniskor helt; författare, kritiker, människor som arbetar på förlag, bibliotek, agenturer, bokproducenter eller inom bokhandeln. Det innebär att Instagram tjänar som en bra kommunikationskanal med människor inom branschen men inte som någon viktig kanal in till själva sidan.

Från början dominerade Google helt och hållet som kanal in till Kapprakt men andra kanaler växer hela tiden i betydelse för läsningen på sidan. Det är glädjande, inte minst eftersom Googles algoritmer ofta är svårbegripliga; vissa inlägg på Kapprakt kan komma högt upp i sökningar samtidigt som andra knappt går att hitta alls. Kanske finns det någon logik bakom detta, men det känns som ett alltför stort slumpberoende.

Som framgått tidigare är en av de mest dramatiska förändringarna under 2023 den stora ökningen av människor som går till Kapprakt direkt, inte via Google. Det är många som numera känner till sidan och som utan att vara prenumeranter ändå går dit då och då för att se om det finns några nya intressanta böcker att läsa om. Detta visar sig också i form av en ökande andel återkommande läsare, stamgäster hos Kapprakt.

Utöver det ovan nämnda spelar länkningar till sidan en allt större roll. Det kan vara författare, förlag eller andra som har tillgång till kanaler som når många och som ibland väljer att länka till inlägg på Kapprakt. En växande andel läsare kommer den vägen vilket är glädjande.

Tillsammans har detta resulterat i fler besökare, fler läsningar och ett minskat beroende av Google.

Vilka är läsarna?

Den frågan går naturligtvis inte att svara på men några uppgifter går att finna i statistiken.

Man hör ofta att kvinnor, och särskilt äldre kvinnor, är de största kulturkonsumenterna, och det stämmer delvis även på Kapprakt. Drygt sextio procent av läsarna är kvinnor och resten män vilket stämmer väl med föregående år. Fördelning av läsare på olika åldersgrupper:

  • 65 + 34,42%
  • 55 -64 20,64%
  • 45-54 16,69%
  • 35-44 13,01%
  • 25-44 10,72%
  • 18-24 4,52%

Observera skillnaderna i de åldersspann som statistiken ger. Den äldsta gruppen omfattar fler människor är de fyra följande grupperna och betydligt fler än den yngsta gruppen. Så det är förenklat att påstå att läsandet ökar med stigande ålder.

Jag skriver på svenska och mest om svenska böcker så rätt naturligt finns nittio procent av läsarna i Sverige. Men det finns också en del läsare i andra länder, främst i Finland, USA, Norge och Tyskland. Tjugofem procent av läsarna bor i Stockholm vilket också det är naturligt; det är den största staden i Sverige och dessutom är bokbranschen, där många läser Kapprakt, väldig koncentrerad dit. Därefter följer andra svenska städer, i huvudsak i storleksordning. Helsingfors och Oslo är de utländska städer med flest läsare.

De allra flesta besöker sidan med hjälp av sina mobiler, 68 procent, resten med hjälp av sina datorer, 28 procent, eller sina plattor, 4 procent. Jämfört med tidigare år var det faktiskt en något större andel som besöker Kapprakt med hjälp av sin dator.

Varmt tack till dig som läser!

Anders Kapp, 2024-01-03

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...