Uppföljare med fräck läsglädje

Karin Wiks debut Skolan kom ut i april 2021 och fick mycket positiv uppmärksamhet. Kapprakt placerade den på topp tre bland det årets svenska spänningsdebuter och den lyftes fram på många olika sätt. Med en sådan stark start brukar uppföljaren dyka upp inom ett år, men nu har det gått nästan tre innan uppföljaren Flickor som du finns ute. Gissar att något hänt på vägen; hon har bytt förlag (vilket är väldigt ovanligt mellan ettan och tvåan), den nya boken finns inte med hos den agentur som marknadsförde ettan med viss framgång, den finns även utgiven i Danmark, och jag hittar den inte heller hos någon annan agent. Nåväl, det är en hel del vi känner igen utöver huvudpersonen, den rätt trasiga journalisten Ida Rossi. Originellt är även nu bristen på originalitet, hon omfamnar i stället väldigt vanliga genrekomponenter vilket faktiskt kan vara riktigt klokt; att något är vanligt tyder på att det är något som fungerar väl och i stället kan man ju vara originell genom att använda dem på ett alldeles ovanligt skickligt sätt. Det är just vad Karin Wik gör även denna gång.

Ida Rossi bor sedan tre månader i en liten stuga som ligger alldeles vid leden ut till Hammarön söder om Karlstad med katten Skuggan som enda sällskap. Natten mellan 1 och 2 september 2019 vaknar hon av sirener och blåljus, det är grannhuset tvärs över vägen som brinner. Ida har bara träffat grannen, Anita Lien, en kvinna i sextioårsåldern, några enstaka gånger, men undrar naturligtvis hur det gått för henne. Det visar sig snart att hon klarat sig, en annan granne som Ida lärt känna bättre, Roland Berg, hade sett branden tidigt och hjälpte henne ut genom sovrumsfönstret innan huset brann ned till grunden. Familjen Berg har också en bra gäststuga på tomten som Anita får låna innan hon kan hitta någon annan lösning. På en presskonferens informerar regionpolischef Kristian Cannebring om att branden var anlagd, det var en mordbrand.

Ida jobbar som journalist på Värmlands-Posten och skriver direkt en kortare nyhetsartikel om branden men när hon vill fördjupa med hjälp av en intervju med den drabbade tar det stopp, Anita vill inte vara med i tidningen. Det är långt ifrån hennes enda problem på tidningen, ekonomin är usel, nedskärningar är på väg och hon är rädd för att förlora jobbet. Hon brottas också med en hel del i sin egen historia, bland annat har hennes mamma, som hon senast träffade vid pappans begravning för nio år sedan, nu börjat ringa ibland och Ida vet inte riktigt hur hon ska hantera det, vet inte om hon kanske måste svara någon gång? Men Ida vill egentligen inte, mamman ”är trasig, en pendel som slår mellan iskyla och ursinne”.

I slutet av oktober inträffar ytterligare en misstänkt mordbrand i Skåre nordväst om Karlstad då det snart åttioåriga paret Lars och Margareta Svensson dör i lågorna. Regionpolischefen är tydlig med att det inte finns något samband med mordbranden i början av september, två femtiosexåriga kvinnor, Sabina Dyberg och Nancy Folkesson, är redan dömda för den branden.

Ida är inte alls säker på att det är sant, hon hittar en del kopplingar till Björkåsen på Zackrisdalsudden i västra delarna av Karlstad som startades som uppfostringsanstalt 1920, lades ned 1956, återuppstod 1974 som hem för flickor med särskilda behov, avvecklades igen 1988 och sedan byggdes fastigheterna om till bostadsrätter. Boken domineras av Idas perspektiv i berättelsens nutid men avbryts då och då av korta kapitel från Björkåsen under sent sjuttiotal.

Ida fortsätter att gräva utan stöd någonstans, ibland fastnar hon i sitt eget mörker; ”Ge mig mer ljus, tänkte jag. Ett sken så starkt att jag kan se det förflutna utan skuggor. Ett ljus så genomträngande att jag inte längre behöver vara rädd för mörkret.”

Ida lär känna polisen Luka Berisha som är frustrerad över en konstig styrning av utredningen och de hjälps åt en del. Så småningom blir fallet också mycket personligt för henne.

Ida hoppar i en mindre lyckad säng och efteråt under en obekväm frukost: ”Vi åt en smörgås var och jag undrade vem av oss som först skulle påpeka att det stod en stor elefant mitt i smöret.”

Bland mycket annat beundransvärt finns intressanta och välformulerade tankar kring vad tid kan vara för någonting.

Som jag skrev i inledningen så finns det knappast en enda komponent som vi inte stött på många gånger tidigare inom genren vilket säkert är ytterst medvetet; det är så utmanande fräckt och galet välskrivet, en text fylld av läsglädje.

Författaren

Karin Wik är född 1979 och uppvuxen på Hammarö utanför Karlstad men bor numera i Göteborg med man och två söner. Hon har en bakgrund som journalist men arbetar idag som PR- och kommunikationschef. Hon debuterade 2021 med Skolan och Flickor som du är den andra boken i serien om journalisten Ida Rossi.

Anders Kapp, 2024-01-06

Bokfakta

  • Titel: Flickor som du.
  • Författare: Karin Wik.
  • Utgivningsdag: 2024-01-05.
  • Förlag: Louise Bäckelin.
  • Antal sidor: 310.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...