Lysande duo, andlöst gånger två

Andlöst är ett rätt fånigt ord men det fungerar faktiskt riktigt bra just nu och just här; det finns emellanåt en sorts febrig intensitet i Mons Kallentofts språk i nya boken Hör mig viska som gör att även jag som läsare håller på att tappa andan. (Den är också andlöst spännande.) Det finns en hudlös smärta i kompositionen som inte kan undgå att beröra, en musikalisk form som delvis skiljer sig från hans övriga författarskap, som han introducerade i fjolårets Se mig falla och som jag då tyckte var det bästa han skrivit. Den nya boken är minst lika bra, men jag tror och hoppas att det stannar vid en duo, allt behöver inte vara långa serier. Hoppas samtidigt att han tar med sig språket och miljöerna till nya berättelser.

Det här är en fristående fortsättning på fjolårets bok som handlade om sökandet efter en försvunnen dotter. Med stor vånda hade Tim och Rebecka släppt iväg sextonåriga Emme på en festresa till Magaluf på Mallorca tillsammans med två kompisar. Hon försvinner en natt i ruset och kommer inte tillbaka, återfinns inte. För föräldrarna slås livet i bitar och tre år senare jagade spillrorna av en pappa fortfarande efter spår i Palmas mörker. Tim trodde att han kommit fram till ett svar, men det visade sig vara fel, kanske är Emme fortfarande vid liv? Där börjar den nya boken.

Tims desperata sökande fortsätter. Ibland är han med Rebecka i Stockholm, ibland hälsar hon på honom i Palma, men oftast lever de åtskilda, endast förenade av dagliga telefonsamtal. På vägen har de fått en till dotter, Maia, ”barnet som i sin hunger bet sönder hennes bröstvårtor och verkade tycka om järnsmaken i den söta mjölken”. Maia får knappt träffa sin pappa. I samband med femårsminnet av Emmes uppmärksammade försvinnande publiceras artiklar som leder till att det kommer fram ny information.

Ledtrådarna för honom från Mallorca till spanska fastlandet, in i en hänsynslös värld av handel med människoliv och spår som sträcker sig tillbaka till Francotiden. Han dras allt djupare ner i sitt eget mörker, och trots att han anar att han blivit en bricka i ett mycket större spel är han beredd att offra allt för att hitta sin dotter.

Jag skrev en hel del om Kallentofts fantastiska berättarteknik i recensionen av fjolårets bok och ska inte upprepa det här. Något ytterligare som jag kom att tänka på nu är rytmen, musikaliteten i berättandet, variationerna mellan det spröda ljudet från ett stycke som kanske bara är några enstaka ord och våldsamma crescendon i meningar som vägrar ta slut, framvällande känslosamma upprepningar i helt oväntade synonymer eller överraskande metaforer som kan förmedla hjärtskärande smärta och många andra starka känslor. Ibland klanger av stilla vemod: ”Natten är ensamma andetag, en polisbils sirener och neonljus som rinner över grå asfalt”.

Det finns också något känsligt rytmiskt i de sömlösa övergångarna mellan olika berättarröster, främst Tim och Rebecka men också Emmes viskningar och en del andra, ibland avslutas kapitel mitt i en mening som när den fortsätter i nästa finns i någon annans tanke, någon annans mun. Riktigt snyggt.

Återkommande är också livets dualism, motsatserna som samtidigt kan existera, det som finns och inte finns, skulden som måste betalas och inte kan betalas, att älska och inte älska, att gå över gränsen till det som inte kan förlåtas, att välja det otänkbara, det man gjort och inte gjort.

Från början var jag lite sur när jag så att det skulle komma en uppföljare till Se mig falla. Mycket inom spänningsgenren är serier. Jag förstår ekonomin i det på flera sätt. Bland annat handlar det om att det är mycket jobb med att bygga en värld av miljöer, karaktärer och relationer och det finns fördelar med att kunna återanvända detta bygge i flera böcker. Men allt behöver inte vara serier. När jag nu läst uppföljaren förstår jag varför den var nödvändig, men som jag skrev i inledningen både tror och hoppas jag att det stannar vid en duo. Och det är en lysande duo!

Anders Kapp, 2020-05-10

Bokfakta

  • Titel: Hör mig viska.
  • Författare: Mons Kallentoft.
  • Utgivningsdag: 2020-04-29.
  • Förlag: Forum.
  • Antal sidor: 353.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *