Starkt om Sveriges etniska rensning

Liksom många andra okunniga har jag länge främst förknippat den samiska befolkningen med fjällvärlden. Förra året fick jag, tack vare Thomas Svenssons debutroman Blodgärning, lära mig en del om den kustsamiska befolkning som länge fanns utmed hela norrlandskusten. Och nu har Mats Jonsson lärt mig mycket om skogssamerna med hjälp av den Augustnominerade serieromanen När vi var samer. Denna nästan bortglömda folkgrupp skulle mycket väl ha kunnat vara den rikaste delen av befolkningen i Sverige idag men så blev det inte alls, tvärtom raderades den i stort sett ut och författarens grävande lyfter skickligt fram en viktig och smutsig del av vår historia. I just detta påminner den om hur Niklas Natt och Dag i 1794 lyfte fram Sveriges betydande roll i dåtidens brutala slavhandel, något som vi inte heller fick lära oss i skolans historieundervisning. För detta viktiga arbete är författarna värda stor beundran. Men innebär det också att Mats Jonsson ska kunna belönas med Augustpriset?

Ursprunget till den här boken är väldigt personlig för författaren. När hans farfar dör hittar de i hans kvarlåtenskap renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats Jonsson härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Hans farfar var släktens sista renskötare och den historien hade han ingen kunskap om. Det väckte massor av frågor och blev starten på ett omfattande researcharbete som så småningom resulterade i boken När vi var samer.

Skogssamerna fanns i hela Norrland och ända nere i Uppland under mycket lång tid. Merparten av skogsmarken ägdes av samerna och det var en äganderätt som också erkändes av den svenska staten. På den tiden saknade skogen något större råvaruekonomiskt värde, hade enbart husbehovsnytta som ved till uppvärmning och råvara för egna timrade byggnader. När järnbruken började etableras fick skogen ekonomiskt värde som råvara för den kolning som bruken krävde, men detta berörde endast kustnära skogar. Det är först så sent som under 1800-talets introduktion av sågverk och senare massa- och pappersfabriker som skogens ekonomiska värde skenade i höjden. Och så har det fortsatt; från ett rent investeringsperspektiv har just skogsmark länge haft en värdeutveckling som överträffar de flesta andra investeringsalternativ. Hade skogssamerna fått behålla sin äganderätt till skogen hade de alltså varit mycket förmögna idag.

Som alla vet är det inte alls så, men jag tror det är rätt få som vet hur det gick till. Skogssamernas utraderande är en komplex process under lång tid och Mats Jonsson gör ett fantastiskt jobb med att illustrera alla dessa turer. Historien påminner starkt om hur ursprungsbefolkningar på många håll i världen trängts undan och förtryckts, blivit bestulna på sin kultur och sina möjligheter att leva på de sätt som de gjort under mycket långa tider. Detta har vi lätt att förfasa oss över när det handlar om andra platser samtidigt som vår egen historia om samma typ av övergrepp, samma etniska rensning, gömts och glömts.

Måste erkänna att jag inte läst så många serieromaner i mitt liv och har ingen kompetens för att kunna bedöma bildernas konstnärliga kvalitet men det är tveklöst en både intressant och givande läsning.

Om Augustpriset hade handlat om Årets mest imponerande och viktiga litterära verk hade jag utan vidare kunnat argumentera starkt för att den här boken borde prisas och finnas med bland de nominerade. Det är ett otroligt imponerande jobb som författaren lagt ner, det är en bok som ger nya kunskaper, insikter och som verkligen berör och som starkt rekommenderas till läsning. Det är också kul att serieromaner lyfts fram. Rent genremässigt innehåller boken tre delar: det är en fackbok om skogssamernas historia, det är en debattbok om en folkgrupp som behandlats väldigt illa och det är en självbiografiskt grundad skönlitterär släktkrönika. Dessa tre perspektiv vävs samman på ett skickligt sätt. För mig är de två första perspektiven klart starkast; jag lärde mig massor som var både nytt och intressant för mig, och jag blev (än en gång) upprörd över delar av vår historia som inte lyfts fram lika tydligt tidigare. Den skönlitterära släktkrönikan är inte lika stark, delvis beroende på att den är rätt svår att följa. Författaren är geografiskt vänlig mot oss läsare genom att inkludera en karta, men vi hade också behövt någon sorts släktträd för att kunna hänga med.

Augustpriset har dock endast ett kriterium, det ska belöna ”de bästa nyutkomna böckerna, på svenska språket, i kategorierna barn- och ungdomsböcker, skönlitteratur och fackböcker.” Den klass som är aktuell här är den skönlitterära och frågan som måste ställas är alltså: är detta en av årets sex bästa skönlitterära svenska böcker? Och svaret på den frågan kan tyvärr bara bli: nej.

Författaren

Mats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform.

Anders Kapp, 2021-11-21

Bokfakta

  • Titel: När vi var samer.
  • Författare: Mats Jonsson.
  • Utgivningsdag: 2021-08-27.
  • Förlag: Ordfront Galago.
  • Antal sidor: 345.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *