Under tjugo års tid har Mats Ahlstedt kommit ut med en hel del, ungefär lika många böcker som år, i några olika serier. Jag har inte alls följt honom men förra året gjorde jag ett försök med Hanteraren, den senaste i hans serie med profileraren Ella Werner som huvudperson. Var inte överlycklig men gjorde nu ett nytt försök med den nya boken Odjuret i hans andra pågående serie där Fatima Wallinder innehar huvudrollen. Det visar sig att de inte är helt åtskilda serier, både Ella och Fatima arbetar hos Göteborgspolisen och Ella deltar även en del i den nya berättelsen om ett fall som Fatima ansvarar för. Historien inleds en kväll alldeles innan påsk när en dotter hittar sin pappa död i hans hus på Brödragatan i Örgryte i Göteborg. Den nyligen pensionerade kyrkoherden är skjuten med ett skott i huvudet, har legat död i omkring en vecka och på hans bröst ligger en bibel med en sida ur Uppenbarelseboken uppslagen: “Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666.” Det blir fler med kopplingar till kyrkan som dör i en väl konstruerad intrig som ger en underhållande spänningsläsning. Tråkigt nog finns alltför många fel som stör läsningen.

Kyrkoherde Oskar Gransäter har levt ett aktivt liv och trivdes inte alls med pensioneringen. Han saknade sin roll som ledare för församlingen i Örgryte och han saknade sin hustru Gudrun som dött i cancer två år tidigare, två år som han levt ensam i det stora huset på Brödragatan. Han är en ovanligt rik präst; utöver huset, värt många miljoner, hade han många andra tillgångar, väl förvaltade gamla pengar i släkten. Också ovanligt ambitiös, doktorerat och sysslat mycket med uppmärksammad forskning, bland annat om religiösa sekter och psykisk ohälsa. Han hade regelbunden kontakt med dottern Isabelle, de ringer till varandra varje vecka och hon hälsar regelbundet på; det är inte så lång resa för henne från där hon bor i Trollhättan. Det var när hon inte fick något svar på telefonsamtalen som hon åkte ner till Göteborg och fann honom död.

Varför vill någon döda en gammal präst? Utredarna har svårt att hitta något motiv men tänkbart skulle kunna vara pengarna. Isabelles arv måste bli mycket stort, hennes egen ekonomi verkar rätt skral så kanske är det hon som dödat sin pappa? Själv säger dottern att det var en månad sedan hon senast hälsade på sin pappa men en granne och nära vän till familjen, kyrkvaktmästare Per Gudmundsson, hade under dörrknackningen sagt att han sett henne där bara en vecka tidigare, ungefär då kyrkoherden blivit mördad.

Isabelle är trettioåtta år, bor i en enkel och spartanskt inredd etta i Trollhättan, arbetar som anestesisköterska på NÄL, dit hon rätt nyligen ”flytt” sedan förhållandet med Lukas i Stockholm sprack och sedan hon gick in i väggen efter våldsam övertid på Södersjukhuset under pandemin. Hon förstår att polisen misstänker henne, blir upprörd och bestämmer sig för att hon själv måste ta reda på vad som hänt.

Hon besöker pappans bästa vän Per Gudmundsson och hans hustru Paula, inte minst för att få någon förklaring till varför Per påstått att han sett henne på gatan en vecka tidigare. Deras dotter Linnea var hennes bästa vän i ungdomen, de har inte umgåtts på senare år men nu tar hon upp kontakten igen. De pratar gamla minnen, bland annat om den fantastiska sommaren när de var fjorton år och på konfirmationsläger på Restenäs, ett läger där bägge deras pappor fanns med i ledningen. Isabelle letar också i det stora huset efter tänkbara förklaringar, bland annat försöker hon förstå vad det egentligen var hennes pappa forskade om. Isabelles sökande efter svar är en intressant och omfattande del av berättelsen.

Författaren vårdar också sin ”polisfamilj” väl, här finns en väl fungerande rörelse mellan dynamiken i utredningsgruppen i deras sökande efter förklaringar och de inblandade personernas privata liv. Fatima själv har somaliska rötter, är gift med Dragan, med en familjebakgrund från Balkan, som framgångsrikt driver ett par restauranger och just funderar på att starta en till. De har döttrarna Miranda, elva år, och lillasystern Elin, tre år. En som också tar en hel del utrymme är kriminalinspektör Eva Evander som var först på plats efter larmet om mordet på kyrkoherden. Hennes man, frilansjournalisten Anton, är ofta ute på reportageresor och Eva jobbar väldigt mycket. De två familjerna är goda vänner och umgås en hel del på fritiden. Eva närmar sig fyrtio och vill gärna ha barn, men Anton verkar mer tveksam. Hon funderar en hel del på om hon verkligen vill fortsätta som polis. Det finns flera andra karaktärer som växer fram på intressanta sätt.

På den vindlande vägen genom utredningen blir det fler som dör innan det är dags för den dramatiska upplösningen med en åtföljande epilog. Det finns inget att klaga på intrigen, det är spännande och underhållande läsning.

Det som tar ner läsglädjen en hel del är att det finns alldeles för många exempel på tveksam eller felaktig logik. I inledningen befinner vi oss hos Isabelle Gransäter i Trollhättan som ringer sin pappa upprepade gånger utan att få svar. Det är dåligt väder denna kväll, det faller ”snöflingor stora som pingisbollar” och även bortsett från överdriften så kan vi känna igen en typ av snöfall med mycket stora flingor. Men i den typen av snöfall borde det inte vara ”sylvassa nålar rev och bet i kinderna”. Snön landar ”för att strax smälta bort”. Om det är så borde det inte samtidigt kunna vara en ”glashal väg”. Tio på kvällen är hon fortfarande inne i lägenheten när hon bestämmer sig för att köra till Göteborg. Med normalt väglag och utan hinder bör det ta ungefär en timme att köra från Trollhättan till Göteborg. Om det nu verkligen är glashalt måste det ta längre tid än så, i bästa fall kan hon vara framme vid 23.30. Då stämmer det inte att ”det fortfarande var tidigt på kvällen”. Och det här är bara från de första två sidorna, det blir mycket mer än så innan berättelsen tar slut på sidan 321.

Visst kan författaren ursäktas av den hemmablindhet som naturligt uppstår när man under lång tid arbetat med en omfattande text, men så pass mycket som här borde inte få passera förlagets textgranskningsprocess. Det är inte riktigt juste mot läsarna.

Författaren

Mats Ahlstedt föddes i en prästgård i Jämtland 1949, men familjen flyttade tidigt till Göteborg, där pappan var fängelsepräst. Han har själv sagt att pappans berättelser om bittra människoöden bakom murarna till de svenska fängelserna lade grund för hans stora intresse för liv, död, etik, moral och ödet som får utlopp i hans skrivande. Intresset för att skriva kriminalromaner fanns tidigt men det skulle dröja länge innan det blev verklighet. Efter en filosofie kandidatexamen i svenska och historia vid Göteborgs universitet har han ägnat huvuddelen av sitt yrkesliv till arbetet som journalist, bland annat på Göteborgs-Postens sportredaktion. Han debuterade som författare 2003, då 58 år gammal, med Dödsängeln som var den första delen i en serie med Sören Högström och Fatima Wallinder som huvudpersoner. Det hann bli åtta böcker i den serien innan den avslutades 2014. 2016 inledde han en ny serie med profileraren Ella Werner som huvudperson. Hanteraren är den sjätte delen i den serien. Parallellt har Fatima Wallander också återkommit i en egen serie som hittills består av fem delar.

Anders Kapp, 2023-04-06

Bokfakta

• Titel: Odjuret.
• Författare: Mats Ahlstedt.
• Utgivningsdag: 2023-03-22.
• Förlag: Bokfabriken.
• Antal sidor: 321.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Hanteraren.
• Läs vad andra skriver om boken.