Råstarkt om gängbrottslighetens konsekvenser

Skjutningar, gängbrottslighet och kriminella förortsnätverk har blivit allt mer frekventa bland nyhetsrubrikerna på senare år vilket gör det naturligt att det också blir en växande tematik inom spänningslitteraturen. Det är inget fel i det, det är ett viktigt tema att behandla, men när väldigt många springer på samma boll blir det inte alltid så lyckat. Utöver den verklighet som finns inspireras författarna också av tidigare verk på området; det kan vara allt från Gudfadern och andra skildringar av amerikansk maffia till Jens Lapidus böcker med start i debuten med Snabba cash 2006 och framåt. En del fungerar, en del fungerar inte alls. Jag har just läst ut två exempel från denna flodvåg – en bok som jag verkligen gillar och en som jag inte alls tycker om – och börjar på den positiva sidan. Det är Kicki Sehlstedt som i slutet av augusti kommer ut med sin fjärde bok, För din skull, hennes bästa hittills som ger en stark, berörande, trovärdig, realistisk och dessutom mycket välskriven skildring av logiken bakom denna skrämmande utveckling med hjälp av det som skönlitteraturen är bäst på, genom att låta oss komma nära några få människoöden.

Om man börjar med inspirationskällorna så har Gudfadern (som symbol för många amerikanska maffiaskildringar) haft ett enormt genomslag; de kan vara förebilder för såväl kriminella som författare. Men i den mån dessa skildringar någonsin haft någon rimlig relation till verkligheten så var det länge sedan. En av de bästa skönlitterära skildringar av amerikansk organiserad brottslighet jag känner till, Ray Celestin (innehar VM-guld i research) med sin nittonhundratalshistorik i kvartetten City Blues Quartet, visar hur och varför denna brottslighet redan från 1960-talet förändrar karaktär och logik. Att använda dessa gamla inspirationskällor (som väldigt många gör) för att skildra samtida svensk gängbrottslighet går helt fel.

Kicki Sehlstedt går inte alls i den fällan. Hennes främsta inspirationskälla tror jag är verkligheten; hon har kunskaper inom kriminologi och med en lång erfarenhet som journalist har hon god researchkompetens. Dessutom sysslar hon inte alls med ett förhärligande av våldsamma tuppfäktningar mellan helt verklighetsfrämmande välorganiserade kriminella syndikat (som faktiskt många gör) utan väljer ett helt annat huvudperspektiv: konsekvenserna för anhöriga till kriminella, särskilt kvinnor, ett tema som hon arbetade med redan i sitt examensarbete i kriminologi 2012. Och hon har förmågan att omsätta perspektivval och kunskaper skönlitterärt så att det känns, berör och samtidigt ger läsaren viktiga insikter.

Berättelsen börjar med en dramatisk prolog, en utskrift från ett desperat samtal till SOS 112; någon är död, skjuten i ett koloniområde  i Stockholm, och den som ringer säger att det är hon som skjutit honom. Efter prologen börjar berättelsen fyra dagar tidigare, måndagen den 20 september.

Vi får återse de två återkommande huvudpersonerna, de udda vännerna Aida Svantesson och Kajan Berglund.

Det har gått några år sedan den förra boken men Aida är fortfarande grävande journalist på nättidningen Probono, just nu djupt engagerad i ett stort grävjobb som handlar om Pantrarna, ett kriminellt nätverk från Fisksätra som tar växande andelar av narkotikahandeln i Stockholm. Dottern Alice har hunnit bli fyra, var bara ett år i förra boken, och Alice pappa Malte ska snart komma ut från ett kortare fängelsestraff för narkotikabrott. Om det finns någon framtid för Aida och Malte är en öppen fråga samtidigt som relationen till kollegan Jamal, hennes partner i det pågående grävjobbet, kanske börjar innehålla mer än det kollegiala.

Hennes äldre vän Kajan är en mycket färgstark och välkänd kriminolog som ofta förekommer i media. Hon är fåfäng men också kompetent och orädd, utsätts för ett omfattande näthat emellanåt, och har en bra relation till exmannen och polisen Micke Lund som också spelar en viktig roll i berättelsen. Kajan har nu ett förhållande med yngre Jonas men har svårt att orka med hans två små barn, Lilly fem och Kalle sju, och är skeptisk när han vill att de ska flytta ihop.

I inledningen har Kajan närmast tvingat Aida till några dagars ledighet i den lilla stuga vid Gullmarsfjorden som Aida ärvt efter sin morfar. Aida, Alice och Kajan har riktigt fina dagar där men så ringer Jamal som fått ett genombrott; de har möjlighet till en intervju med en eventuell avhoppare från det kriminella nätverket, mötet är bokat till nästa dag och Aida beslutar att de genast måste åka tillbaka till Stockholm igen.

Vi får träffa Emelie och hennes lille son Mateo som är på väg till Hall för att möta Ricardo ”Racko” Rodriguez som släpps fri idag; han har aldrig träffat sin son, Emelie blev gravid under ett besök på Hall. Tillsammans med lillebror Nico är Racko ledare för Pantrarna. Emelies röst bär viktiga delar av historien.

Vi träffar femtonåriga Mira, en uppkäftig elev i nian som egentligen är rätt bra i skolan men det har gått utför sedan föräldrarna skilde sig; hon bor hos sin utbrända mamma på Söder, pappa träffar hon sällan och tankarna finns främst hos nya och äldre pojkvännen Hakim, den snyggaste kille hon någonsin träffat, dessutom farlig, hon förstår att han är kriminell. Även Miras röst bär viktiga delar.

Vi möter också Faduma Mohamed, larmoperatör hos SOS 112, en ensamstående mamma med somaliskt ursprung som sliter hårt för att försöka ge barnen en framtid: de femåriga tvillingtjejerna Aisha och Safia, femtonåriga Abdi och hon vill inte ge upp ens när det gäller äldste pojken Asad, nästan vuxen nu och kanske förlorad till kriminaliteten. Hon pendlar från hemmet i Alby till jobbet inne i stan och Abdi tar ett stort ansvar för att hjälpa till med att få vardagen att fungera. Hon är så stolt över honom, han har också lyckats med det omöjliga, att som stor fotbollstalang ta sig in i Hammarbys akademilag och tack vare det har han också kunnat byta skola. Abdi går nu i samma klass som Mira på Söder och är nog lite kär i henne. Berättelsen om familjen Mohamed är en av de absolut starkaste delarna av boken.

Även om serien har två tydliga huvudpersoner är det på sätt och vis en kollektivroman där vi rör oss mellan olika perspektiv på den gängkriminalitet som står i centrum, starkt och trovärdigt om dess logik och konsekvenser, vad den gör med människor, de pojkar och unga män som dras in i eländet och kanske främst om de närstående flickor och kvinnor som drabbas av effekterna.

Berättelsen rör sig under drygt två veckor fram till en upplösning 5 oktober och en epilog tre månader senare. Det här kan mycket väl vara det bästa jag läst inom detta just nu mycket populära tema, den svenska gängbrottsligheten. 31 augusti finns den ute i handeln. Läs den!

Författaren

Christina ”Kicki” Sehlstedt är född 1975 och uppväxt i Uddevalla. Efter Journalisthögskolan i Göteborg har hon också utbildat sig inom kriminologi. Hon har arbetat som journalist i tjugo år, bland annat mångårig nyhetschef på Aftonbladet och har senast jobbat som producent för tv-programmet Brottscentralen och dokumentärserien Svenska fall. Som journalist har hon bland annat intresserat sig för mäns våld mot kvinnor, förtryck och kvinnors utsatthet. Hon bor numera med sin familj på Södermalm i Stockholm.

Hon debuterade med framgång som författare med Sweet Lolita 2018, första delen i Probonoserien, som också sålts till andra länder. Den andra delen, Oskuld, kom 2019, den tredje, Bara ett offer, 2021 och nu i slutet av augusti kommer den fjärde, För din skull.

Anders Kapp, 2022-07-10

Bokfakta

  • Titel: För din skull.
  • Författare: Kicki Sehlstedt.
  • Utgivningsdag: 2022-08-31.
  • Förlag: Bazar.
  • Antal sidor: 429.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *