Äntligen är Gerlof åter, men jag blir besviken

I åtta år har vi väntat, det var 2013 som Johan Theorin kom med Rörgast, fjärde delen i hans Ölandssvit, och först nu kommer han med en ny del, Benvittring, där vi får återse en av genrens mest älskansvärda huvudpersoner, nu åttiosexårige före detta skepparen Gerlof Davidsson som med en allt skröpligare kropp ändå då och då flyr äldreboendet för att med sin glasklara hjärna försöka hitta svar på svåra frågor. En del hjälp har han av betydligt yngre polisen Tilda, som också är hans brors barnbarn, för att lösa en historia som sträcker sig över mycket lång tid, som både skadat och dödat ett antal människor genom åren och som även innehåller förklaringar till en av de största katastrofer som drabbat Gerlof genom livet. Naturligtvis är det bra, han är en av genrens mest prisbelönta svenska författare runt om i världen, men jag blir ändå en smula sorgsen efter läsningen, kanske var förväntningarna alltför högt uppskruvade.

Berättelsen börjar 1939 när snart sjuttonåriga Gurli Vestlund i skymningen på den smala grusvägen står och väntar på sonen till traktens rikaste bonde. Han är pappan till det barn som börjat växa i hennes mage, något som han inte vill kännas vid. Hon är fattig och kräver honom på pengar för att kunna rymma till Stockholm. Hon känner också till hemligheter om honom som hon hotar att avslöja om han inte hjälper henne. Det går inte bra.

Men det finns också en början 2001, denna berättelses nutid; en måndagsmorgon långt från Ölands högsäsong möter Helge Berglund inte en enda bil när han kör norrut från Borgholm i sin gamla Oldsmobile för att efter ett par mil parkera vid en klippa vid kusten. Det är ödsligt men han har ändå schäfern Titus som sällskap när han med viss möda lyckas ta sig de välkända stegen ned till stranden; har är till åren, änkling sedan länge, men med käppen så går det ändå att ta sig fram. Han har med sig en vacker krans och sedan han lagt den på plats pustar han ut på den bänk där han suttit så många gånger tidigare.

Inte långt därifrån ligger Stenvik nästan lika öde, här finns bara Gerlof i den lilla stuga som han själv byggde i slutet på fyrtiotalet. Han håller på att gå igenom gamla papper vilket han ägnar sig åt ibland. Färdtjänsten körde dit honom tidigt på morgonen och ska snart hämta honom igen för den korta turen tillbaka till äldreboendet när han plötsligt hör ett märkligt dån och en del andra ljud. Tillbaka på boendet kommer Tilda på besök. Hon är hans brors barnbarn och dessutom polis. De umgås en hel del och Gerlof berättar för Tilda om vad han hört.

Tilda är ute med nya aspiranten Amor och de åker till Stenvik för att försöka ta reda på vad Gerlof hört. De hittar rätt plats, en orolig schäfer och så småningom en äldre man som ligger död under ett stenras. Det finner också en krans på stranden och när kriminalteknikerna en stund senare börjar undersöka området finner det ett skelett begravt under kransen, någon som måste ha legat där mycket länge.

Så drar berättelsen igång; ganska lugnt till början men så småningom tar det fart. Det blir ett spännande sökande efter svaren på vad som egentligen hänt där vi rör oss mellan olika berättarperspektiv i nutid och i den långa historia där förklaringarna finns gömda, en historia som på flera sätt vävs samman med Gerlofs eget liv. Mycket välskrivet med en intelligent intrig som ger oss många oväntade vändningar på vägen mot upplösningen.

Naturligtvis är det bra, den här författaren kan inget annat, men som jag skrev redan i inledningen: Benvittring uppfyllde inte mina förväntningar och det främst av två skäl.

Ett av Johan Theorins mest utmärkande kännetecken är förmågan att skriva fram en skymningsvärld där gränser upplöses och allt bli osäkert – vad är dröm och vad är verklighet, vad är naturligt och vad är det inte – en alldeles speciell kompetens när det gäller att skriva in ett krypande obehag som fängslar läsare och som jag beundrat. Av detta finns nästan ingenting i Benvittring; i stället för skymningens obehag möter vi i huvudsak en rätt trivsam turné där en trevlig äldre farbror löser gåtor. Det är också en rimlig subgenre inom spänningsfältet men det känns inte som den här författarens hemmaplan och det gör mig besviken.

En av litteraturens mest använda konstruktioner utgår från en hemsk händelse för länge sedan då ett begränsat antal människor, då unga, ofta barn eller tonåringar, upplevde något tillsammans som blir en hemlighet. Det sluts någon typ av tystnadspakt som påverkar dessa människor på olika sätt genom livet men som ändå i huvudsak håller under lång tid. Men så, i berättelsens nutid, händer något som får pakten att rämna med förfärliga konsekvenser. Det är en mycket bra och effektiv konstruktion, det är därför den använts så ofta i olika tappningar under mycket lång tid, men jag hade förväntat mig något mer originellt när en så skicklig författare som Johan Theorin återkommer efter åtta års paus med denna serie.

Författaren

Johan Theorin är född 1963 i Göteborg och uppvuxen i Nora och på Öland, men bor sedan många år i Stockholm. Han var journalist och skrev noveller i olika tidningar och antologier innan han romandebuterade 2007 med Skumtimmen, som hyllades av både läsare och kritiker. Översättningsrättigheter har hittills sålts till över tjugo länder, bland annat USA, England, Frankrike, Brasilien, Tyskland och Japan. Succén följdes sedan upp med Nattfåk 2008, Blodläge 2010 och den fristående thrillern Sankta Psyko 2011. 2012 kom På stort Alvar, en samling spökhistorier som alla utspelar sig på Öland. Den fjärde delen i Ölandssviten, Rörgast, utkom 2013. Efter att under några år ha skrivit ungdomsböcker har han nu återvänt till Öland och den gamle skutskepparen Gerlof, i Benvittring.

Skumtimmen utsågs 2007 till årets bästa kriminalromandebut av Svenska deckarakademin. Nattfåk fick pris av akademin som årets bästa svenska kriminalroman året efter och belönades 2009 med Glasnyckeln för årets bästa skandinaviska kriminalroman. Den engelska översättningen av Skumtimmen, Echoes from the Dead, fick samma år The CWA Dagger Debut Award och Nattfåk vann med titeln The Darkest Room året efter The CWA International Dagger Award, mycket prestigefyllda priser.

Anders Kapp, 2021-12-17

Bokfakta

  • Titel: Benvittring.
  • Författare: Johan Theorin.
  • Utgivningsdag: 2021-11-15.
  • Förlag: Wahlström & Widstrand.
  • Antal sidor: 410.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...