Underhållande thrillersåpa i tre akter

Den mystiska Justine Dalvik är tillbaka nu när Inger Frimansson kommit ut med Fågelbarnet, tredje boken om denna hämndlystna kvinna. Trilogin är ovanlig, inte minst utgivningstakten. Den första delen, God natt min älskade, kom ut 1998 och handlingen utspelar sig samma år. Den andra delen, Skuggan i vattnet, kom ut 2005 och handlingen utspelar sig 2004. Bägge dessa böcker fick Svenska Deckarakademins pris som årets bästa respektive år. Den tredje delen kom ut nu i maj och utspelar sig 2005. Det nya förlaget har passat på med en nyutgåva i pocket av de två tidigare delarna samtidigt. Drygt 20 år mellan första och tredje delen är ovanligt men passade bra för mig, har inte läst de två första delarna så jag läste alla tre under midsommarhelgen. Hoppades bli odelat förtjust, men så blev det inte.

Inger Frimansson har en stor produktion bakom sig, hon är en riktigt populär författare som läses av väldigt många, inte alls bara i Sverige, och har fått en hel del priser utöver de redan nämnda. Jag har bara läst några få av hennes böcker, inte riktigt fastnat men nu ville jag göra ett nytt försök.

Huvudpersonen i serien är Justine Dalvik som lever i det höga, smala stenhuset vid Mälarens strand med en inneboende stor vild fågel. Hon har råkat ut för mycket elände i livet; från plågoandarna i skolan, från den hemska styvmodern och från flera andra. Och hon är inte en människa som tar lätt på oförrätter. Hon är i alla fall rik, helt ekonomiskt oberoende efter arvet från pappa …

Sven som ägt godiskoncernen Sandy med de omåttligt populära Sandy-tabletterna som sålts över stora delar av världen. Han var från början gift med en fransyska, Caroline, Justines mamma, men hon dog innan Justine hunnit fylla fyra. Han gifte om sig med …

Flora som gjorde Justines uppväxt till ett helvete, en klassisk ond styvmoder, och när hon äntligen dör kastar Justine hennes aska i soporna utan att berätta det för …

Hans Peter, en av få som verkligen älskar Justine, en händig och vänlig man som enkelt bygger en voljär för fågeln så att den ibland också kan vara ute. Jobbar som nattportier på hotellet Tre Rosor, ställer alltid upp och alla blir förvånade när han plötsligt försvinner (mystiskt), inte minst …

Ariadne som tidigare var städerska på hotellet men nu är dess ägare och får mycket hjälp av Hans Peter. Hon köpte hotellet för pengarna som hon fått sedan hennes misshandlande man, polisen Tommy, plötsligt dött (mystiskt). Hon sålde den fina villan på Ekerö och allt annat från deras liv för att flytta till en liten lägenhet i innerstan tillsammans med …

Christa, deras blinda dotter som hatar sin mamma för att hon tagit ifrån henne allt som hon tyckte om i livet och bara längtar efter sin fina pappa. Hon försvinner (mystiskt) sedan hon träffat …

Saga som tidigare jobbat tillsammans med Ariadne som städare på Tre Rosor. De var kompisar, trodde hon, men nu hatar hon henne innerligt sedan hon fick sparken när Ariadne tog över hotellet. Hon tycker inte om sitt namn, kallar sig Fairy Tale i stället. Hon blir ihop med …

Mikael som verkligen hatar Justine. Han bor fortfarande kvar hemma hos mamma Nettan i en trång lägenhet i Abrahamsberg och har inte haft det så lätt i livet sedan han pappa …

Nathan försvann (mystiskt) för åtta år sedan på en upptäcktsresa i den malaysiska djungeln dit han åkt tillsammans med Justine, de var då ett par, det var innan Justine träffat Hans Peter. Med på resan var också fotografen …

Martina som ung och vacker fångat Nathans uppenbara intresse men som bara några dagar efter hans försvinnande dör (mystiskt) på ett hotell i Kuala Lumpur.

Vi har också bästa vännerna Berit och Jill, Justines värsta plågoandar från skoltiden som utsatt henne för otaliga grymheter. Berit försvinner (mystiskt) och hennes kvarlevor hittas först sju år senare. Jill lever längre men på henne väntar också en mystisk död. Det finns en hel del andra, men dessa är nog de viktigaste.

Det är ett fantastiskt persongalleri som författaren skapat i denna trilogi. Det är fullt av ansträngda relationer, av hat och hämndlystnad, som fungerar väldigt bra som grund för en dramatisk berättelse.

Förlagstexterna talar om psykologisk thriller och smygande spänning som jag inte riktigt känner igen i boken, berättelsen passerar alla gränser och blir mest kul, ungefär som när skräck går över till splatter. Jag tror faktiskt att det här skulle passa fantastiskt bra som underlag för en riktigt framgångsrik och underhållande thrillersåpa, en TV-serie, som skulle kunna gå i många avsnitt. I och för sig dör många av karaktärerna, men tillbakablickar kan men leva på länge.

Så har jag nu konverterats till ytterligare en av väldigt många Frimansson-fans? Nej, men jag har i alla fall förstått varför det här inte fungerar för mig.

Mitt första jobb efter Journalisthögskolan i Göteborg (väldigt länge sedan) var på Aftonbladet. Där fanns tydliga regler: använd enkla ord, skriv korta meningar, undvik komman och bisatser, skriv korta stycken och korta texter. Bra många år senare körde jag några skrivarkurser som en del av ett projekt i ett av mina företag. Inte skönlitterärt skrivande, målgruppen var människor som behövde skriva en del i jobbet; PM, säljbrev, rapporter och liknande. Jag använde i stort sett samma principer som de från Aftonbladet och det fungerade väldigt bra. (När jag ännu några år senare kunde göra precis tvärt om när jag skrev en doktorsavhandling var det en fröjd!)

Inger Frimansson har också arbetat som journalist innan hon blev författare på heltid 1997 och kanske fick hon samma skolning som jag. Hennes texter är väldigt lättlästa, extremt kommaglesa med korta meningar och korta stycken. Uppenbarligen fungerar det väldigt bra för många läsare, men det fungerar inte alls för mig. Det känns lite som att sitta på en lång konsert där allt spelas i staccato och jag bara längtar efter ett legato. Liksom Aftonbladet en gång i tiden kampanjade för stavningsförenklingar (t ex mej i stället för mig), gör Frimansson dessutom detsamma. ”Nu har den gett sej på mej” gör bokstavligen ont i ögonen på mig när jag läser det. Inser att jag kanske låter som en stockkonservativ gnällmåns, men känner mig ändå rätt nöjd med att jag kunnat komma fram till förklaringen till varför en författare som älskas av så många inte alls fungerar för mig. Berättelserna är verkligt underhållande, men jag klarar inte av språket.

Författaren

Inger Frimansson föddes 1944 i Stockholm och växte upp på olika platser som Muskö, Gotland och Jönköping. Idag är hon bosatt i Södertälje. Under sin ungdomstid vann Inger Frimansson ett antal litterära tävlingar (bl a Lilla Nobelpriset 1963) och hon riktade tidigt in sig på att bli författare. Efter att ha varit verksam som journalist ett antal år kom hennes skönlitterära debut med Dubbelsängen 1984.

Hon växlar gärna mellan olika genrer och har gett ut både romaner, lyrik, noveller och ungdomsromaner. Hennes tidiga romaner rörde sig ofta i gränslandet till den psykologiska thrillern. 1997 tog hon steget fullt ut med Fruktar jag intet ont. Året därpå, 1998, fick hon sitt genombrott med God natt min älskade som av Svenska Deckarakademin utsågs till ”Årets bästa svenska kriminalroman”. Juryns motivering: ”En psykologisk thriller om vettlöshet och hämnd som inte på länge släpper sitt grepp om läsaren.”

Skuggan i vattnet utsågs även den i november 2005 till ”Årets bästa svenska kriminalroman” av Svenska Deckarakademin. Därmed är Inger Frimansson den enda kvinnliga författare som två gånger tilldelats detta pris. Juryns motivering: ”Boken är en djupt inkännande människoskildring som med små medel bygger upp en smygande spänning”.

Hon har givit ut över 40 böcker och finns översatt till fler än 15 språk.

Anders Kapp, 2020-06-24

  • Bokfakta
  • Titel: God natt min älskade.
  • Författare: Inger Frimansson.
  • Utgivningsdag: 2020-05-22 (ursprungligen 1998).
  • Förlag: HarperCollins.
  • Antal sidor: 351.
  • Titel: Skuggan i vattnet.
  • Författare: Inger Frimansson.
  • Utgivningsdag: 2020-05-22 (ursprungligen 2005).
  • Förlag: HarperCollins.
  • Antal sidor: 380.
  • Titel: Fågelbarnet.
  • Författare: Inger Frimansson.
  • Utgivningsdag: 2020-05-22.
  • Förlag: HarperCollins.
  • Antal sidor: 392.

Länkar till mer information

  • Författarens hemsida.
  • Du kan läsa mer om den senaste boken här.

2 thoughts on “Underhållande thrillersåpa i tre akter

  1. Synd att du inte inser Frimanssons genialiska författar talang, har läst alla hennes böcker, hon är som min engelska favorit författare Belinda Bauer, fantastisk!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *