Dramatik i Piteå

Åström&Sandlund, alltså vännerna och lärarna Sara Åström och Anette Sandlund i Piteå, har med Elle belle bi hunnit fram till tredje delen i sin serie där SIB-gruppen (speciella insatser för barn) finns som ett återkommande nav. Nästan ett år har gått sedan Sofia Winter och hennes mycket yngre halvsyster Alva tvingades fly Ekoportalens dödshot, de har levt med nya identiteter sedan dess. De har ännu inte vågat söka efter sin mamma, Cecilia, som försvann spårlöst i kaoset kring sektens upplösning. Efter ett hotfullt telefonsamtal tvingas de på flykt igen. I Piteå sker ett dödsfall i en familj och resten av SIB-gruppen kopplas in i utredningen. Allt trappas upp när barnet i familjen, åttaåriga Molly, försvinner spårlöst och sedan även utredaren Kalles nioåriga son Gustav. I sökandet hittar de en gammal jaktstuga, där orden Elle, belle är skrivna på en barnteckning. Två barn har hittills försvunnit. Elle, belle … bi, ska det bli en tredje? Det är välskriven och spännande underhållning men inte utan en del problem.

Det finns en hel del vanliga och återkommande komponenter inom spänningslitteratur, några exempel:

Riktigt klassiskt element är någon historisk händelse som jäser under lång tid för att sedan ge explosiva konsekvenser i nutid. Lika klassiskt och ofta kopplat till detta är osäkra identiteter och släktskap. Har använts flitigt från Agatha Christie och framåt och återfinns även här.

En annan populär komponent är sekter eller andra typer av mer eller mindre hemliga sällskap med en oftast ond maktagenda. Ibland kan det handla om en ren makt men ofta används olika typer av religiösa kopplingar. Här finns den i form av Ekoportalen som leds av den (obegripligt) onda Katarina men riktigt på vilket sätt ”eko” har någon relevans förblir svårförståeligt.

Förrädaren är en lika klassisk komponent som ”alltid” har använts; personen som alla litar på men som sviker sina egna i hemlighet och lierar sig med fienden.

Inte riktigt lika klassiskt men i alla fall vanligt sedan sextiotalet i svenska polisromaner är ett kollektivberättande drag där ”polisfamiljens” individer och relationer har en central roll för berättelsen, särskilt för den långa berättelsen i serier, där skiftande familjemedlemmar gärna kan få personliga kopplingar till de specifika fallen i seriens olika delar. Här benämns serien Sofia Winter men flera andra i utredningsgruppen har i stort sett lika stora roller.

På olika sätt utsatta unga, särskilt utsatta tjejer, är ett starkt och viktigt tema för många spänningsförfattare, sannolikt växande under senare år. Även det återfinns här, om jag förstår det rätt är det en central drivkraft bakom själva författarskapet.

Alla dessa vanliga element används här och kanske blir det någon för mycket? Det blir i alla fall en relativt komplex lång berättelse där de olika delarna är måttligt ”fristående” (ett ord som gärna används av förlag för att inte skrämma bort nya läsare, de som inte läst tidigare delar i en serie). Det finns stora behov av att informera läsare om vad som hänt tidigare och det hanteras här genom tillbakablickar som blir alltför omfattande och som tynger läsningen i onödan. Enklare hade varit kortare inledande resuméer för att undvika det problemet.

Återkommande i serien är SIB-gruppen (speciella insatser för barn) som funnits ett par år, startades som ett projekt men som numera permanentats, ett samarbete mellan polis, socialtjänst och skola med ett speciellt fokus på fall som inkluderar barn. Chefen heter Bo Hansson men här finns också tuffa Clara Stenvall som lever för jobbet, IT-specialisten Stefan Mårtensson som lyckas gräva fram det mesta, Kalle Nordh med bakgrund från socialtjänsten som har en speciell förmåga att nå fram till barn i svåra situationer och så Petter som är den i gruppen som förblir mest anonym. Saknas i gruppen just nu gör Sofia Winter som sedan ett knappt år gömmer sig under falsk identitet och på hemlig adress tillsammans med sin mycket yngre halvsyster Alva sedan de dödshotats av Ekoportalen.

Vi rör oss hela tiden mellan olika berättarröster där Clara, Kalle, Sofia och Alva dominerar tillsammans med en inledningsvis anonym berättarröst som uppenbart sitter fängslad någonstans.

Situationen för Sofia och Alva tar en hel del plats; var de än gömmer sig verkar de bli upphittade av Portalen men så småningom bedöms ändå det akuta hotet vara borta så att de kan återvända till Piteå. Men är verkligen hotet borta? Sofia och än mer Alva tänker mycket på deras gemensamma mamma Cecilia som försvann för ett par år sedan i samband med att Portalen sprängdes.

Stor plats i historien tar också Kalles situation. Hans fru Åsa personlighetsförändrades efter en olycka, klarar inte av sin mammaroll och bor nu på ett LSS-hem. Kalle har det inte så enkelt att kombinera jobbet med ansvaret för deras tre söner: nioåriga Gustav, sjuåriga Alvin med en diagnos inom autismspektrat och så lilla Victor. Kalles svärföräldrar Dennis och Charlotta bor i närheten och ställer upp mycket för sina barnbarn.

I inledningen rycker Clara, Kalle och Petter ut på ett larm till familjen Danielsson; mamma Pernilla är död och kroppen har flera knivsår, pappa Tobias berättar förvirrat om ett bråk efter vilket han stuckit därifrån, han tror att hon tagit livet av sig. På plats finns också åttaåriga Molly som möjligen sett vad som hänt, men som inte säger någonting alls. Tobias grips, misstänkt för mord, och Molly placeras tillfälligt i ett familjehem. Utredningen av detta fall är centralt i den nya boken.

Därmed är vi uppe i fyra olika trådar men det finns fler. En annan handlar om unge Richard Skoglund som dömdes för mordet på flickan Hedda (tidigare del i serien) och nu sitter inspärrad på rättspsyk i Piteå. Möjligen tog han på sig straffet för att skydda Portalens ledare Katarina? Med finns också Richards pappa Gabriel, även han tidigare (?) Portalenmedlem. Ytterligare en tråd handlar om den växande attraktionen mellan Sofia och Kalle.

Så försvinner Molly från familjehemmet. Snart därefter försvinner även Kalles äldsta son Gustav. Utredningen växer och berättelsens tempo drivs upp på vägen mot multipla upplösningar.

Det är välskrivet och spännande, riktigt bra underhållning. Som framgått tidigare är det inte särskilt originellt, berättelsen byggs av välkända komponenter. Jag kan tycka att intrigens arkitektur är onödigt överkomplicerad vilket tar ut sitt pris inom andra delar, till exempel karaktärsdjup och tematiskt djup. Något element av ondska ingår i nästan all spänningslitteratur men det blir bättre när även ondskans drivkrafter i någon mån blir begripliga. Det här skulle kunna vara avslutningen på en trilogi men det finns en del öppningar för en fortsättning. Jag vet faktiskt inte men inom något år har vi säkert svar på den frågan.

Författarna

Sara Åström och Anette Sandlund är lärare och bor rätt nära varandra i i Piteå. De träffades under studierna i Umeå för närmare tjugofem år sedan, är vänner sedan dess, och bland mycket annat delade de en dröm om att skriva. 2018 började de förverkliga den drömmen vilket ledde till debuten med Vid skogens slut 2020, starten på en serie som fortsattes med Slumra in och nu tredje delen Elle belle bi.

Anders Kapp, 2023-07-05

Bokfakta

  • Titel: Elle belle bi.
  • Författare: Sara Åström och Anette Sandlund.
  • Utgivningsdag: 2023-06-28.
  • Förlag: Bokfabriken.
  • Antal sidor: 320.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...