Upplysning vs. Romantik, en filosofisk kriminalhistoria

Som ett barn som sparar sin godispåse i insikten om att förväntan är minst lika njutningsfylld som karamellerna har jag sparat Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk ett tag, men den i helgen var det dags. På ytan en läsvärd kriminalhistoria om mord i polsk glesbygd, men naturligtvis så mycket mer. På sätt och vis lever den mitt i striden mellan Upplysning och Romantik. Det här är en godispåse där man aldrig riktigt når botten, den tar aldrig slut. Karameller som innehåller så mycket visdom och glädje, på ett extremt underhållande sätt (inte sällan skrattar jag högt) gör hon läsarna till bättre människor och världen till en bättre plats att leva på. Genom åren har jag fått många insikter och njutningsfyllda lässtunder av begåvade Nobelpristagare, men måste erkänna att hjärtat klappar extra för Olga Tokarczuk, ett av Akademiens bästa val någonsin.

Jag gissar att det skrivits enormt mycket om denna bok sedan den först utkom 2009, men vis av erfarenheten från när jag skrev om hennes bok Löparna i december har jag noga undvikit att läsa något av detta. Intressant är hur diametralt olika dessa två böcker är, det enda gemensamma de har är den skyhöga kvalitetsnivån, en fantastisk bildning och en ohärmlig humor.

Huvudperson är Janina Duszejko, en äldre kvinna som bor på landsbygden i sydvästra Polen alldeles nära gränsen till Tjeckien. Det är en liten samling hus, knappt ens att beteckna som en by, med inofficiella namnet Lufcug och här finns bara tre fastboende: Janina, Storfot och Tröger (Janina har en vana att skapa egna namn på människor, ord som säger mer om dem än deras ”egentliga” namn).

Hon har gjort många olika saker i sitt liv. Som ung var hon friidrottare på elitnivå. Som ingenjör har hon ansvarat för byggandet av broar i olika delar av världen innan hennes Åkommor gjorde det omöjligt att fortsätta. Då blev hon lärare, helst för yngre barn innan de börjar förstenas från tioårsåldern. Hon har motvilligt pensionerats från det men återfått några undervisningstimmar en dag i veckan. I övrigt har hon en del inkomster av att vaka över övriga hus i byn som ägs av välbärgade stadsbor som bara är där på sommaren. Hon gör sina dagliga rundor för att se till husen och naturen runt omkring.

Janina är ingen rar äldre kvinna. Hon betraktas som en kufisk ensling som föredrar rådjurens och vildsvinens sällskap framför människornas. Hon drabbas ofta av stark vrede, både i form av ilskna utfall mot vissa människor och i form av långa anklagelseskrifter till polis och andra myndigheter.

Handlingen börjar en vinternatt när snön faller tät. Tröger kommer över till Janinas hus och bankar på hennes dörr. Han har hittat Storfot död i en förvriden ställning. Det är det första av flera egendomliga dödsfall som står i centrum för bokens ythandling. Varför dör de och vem är ansvarig? Den lokala polisen famlar, och Janina inser att hon måste ta utredningen i egna händer. Bara hon verkar kunna tyda spåren. Det är kriminalromanen och den är bra, det fungerar utmärkt att bara läsa den som sådan.

För mig är kärnan i denna bok den mycket utdragna konflikten mellan Upplysningens och Romantikens olika perspektiv på tillvaron.

Upplysningen står för det rationella förnuftet, för livet som kan räknas ut och förklaras. Upplysningen är också mycket antropocentrisk, världen betraktas som en maskin som människan kan styra och kontrollera (Descartes formulerade synsättet redan i första halvan av 1600-talet och det blev mycket inflytelserikt genom Upplysningen).

Romantiken (i filosofisk mening) var den omedelbara revolten mot Upplysningen. Främst förknippad med tyska filosofer under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, men den finns på många håll. Den står i stället för upplevelser, händelser och känslor; kärlek, vrede och mycket annat. Människan styr inte, allt i världen, hela skapelsen har värde, är besjälad. Tillvaron är alldeles för komplex för att kunna reduceras till en förklaring, livet kan inte räknas ut. Inom delar av perspektivet finns också mystik med som en ingrediens.

Ovanstående är en mycket grov förenkling, men förståelse av konflikten mellan dessa olika perspektiv är fullständigt nödvändig för att hitta fram till någon sorts förståelse av vad som händer i världen idag.

Jasmina står med sina fötter i bägge dessa perspektiv, som ingenjör starkt förankrad i Upplysningen rationella tradition men också med ett starkt hat mot mänskligt självförhärligande. Det är något typiskt för Olga Tokarczuk, hon är ingen plakatmålare, hon vet att enkla svar på svåra frågor är något som inte existerar, något som är farligt.

Ett av Janinas stora fritidsintressen är avancerad astrologi, alltså den vetenskap som med hjälp av komplicerad matematik och komplexa grafer kan förklara och förutspå det mesta av tillvaron med hjälp av himlakroppars positioner vid olika tidpunkter. Jag tycker det är ett fantastiskt kul grepp. Det utvecklas till en effektiv satir över vetenskapliga metoders stundtals enorma förmätenhet, ett gapskratt åt Upplysningen.

William Blake

Wlliam Blake

Janina hjälper också sin tidigare elev och numera vän Dyzio (Dionysos) med att översätta texter av William Blake och Blake är en centralgestalt i denna bok. I den ovan beskrivna konflikten står Blake definitivt på Romantikens sida.

William Blake var en engelsk konstnär, poet, författare, publicist och mystiker som levde i London 1757 till 1827. Han började som konstnär och fortsatte genom livet att illustrera många av sina böcker med egna gravyrer. I verket The Marriage of Heaven and Hell, skrivet mellan 1790 och 1793, började han utveckla sin egen mytologi som beskrev en gudavärld med karaktärer som Orc, en messias och Urizen, en grym gud av det Gamla testamentets slag. Boken kan ses som hans version av bibelns skapelseberättelse. Blake såg sig som en profet för en ny tid och bland annat hans tro på kärlek och demokrati har gjort honom till en förebild för en del moderna konstnärer och artister.

I William Blakes mytologi är Ulro en benämning på den mekaniska civilisation vi lever i. Ulro styrs av förnuftet och består av levande döda och Ulro dyker också upp i Tokarczuks text med referenser till den tidigare polske Nobelpristagaren Czesław Miłosz och hans bok Ziemia Ulro (Landet Ulro) från 1977. Blake var influerad av svenska Emanuel Swedenborg som också dyker upp hos både Miłosz och Tokarczuk. Jasmina menar att barnen som förstenas ”blir medborgare i Ulro”.

Titeln Styr din plog över de dödas ben är hämtad från just The Marriage of Heaven and Hell, närmare bestämt från en del av denna bok som heter Proverbs of hell och det lyder ”Drive your cart and your plough over the bones of the dead.” (Både i polska och svenska titeln är alltså citatet något förkortat.)

Hela texten är översvämmad av Blakereferenser. Varje kapitel inleds med ett Blake-citat, ofta något som berör relationen mellan djur och människor.

The Doors och Jim Morrison

En av de i min mening absolut roligaste Blakereferenserna kommer i en scen där Janina sitter i trädgården och dricker vin med vännerna Tröger och Boros. De börjar sjunga olika sånger och plötsligt dyker det upp en låt som börjar ”Riders on the strorm”. Det är den sista låt som Jim Morrison var med och skapade i The Doors 1970, en kort tid senare är han död i Paris. Många har ägnat sig åt att tolka denna sista Morrisontext och utan att fördjupa den diskussionen kan man förenklat säga att den handlar om mänsklig utsatthet i en svårförklarlig värld med en del influenser från Heidegger.

The Doors hämtade sitt bandnamn från samma Blakebok som titeln Styr din plog över de dödas ben är hämtad från. Där finns också citatet ”If the doors of perception were cleansed every thing would appear to man as it is, Infinite.” (Vilket också är en känga åt Upplysningens betoning av det empiriska, sinnesintryck, perception, som grund för förklaring.) Samma Blake-citat återkommer i Aldous Huxleys The Doors of Perception från 1954 och även hans Heaven and Hell från 1956 är inspirerad av Blakes The Marriage of Heaven and Hell. Både för Huxley och The Doors handlade det om att mot det rationella förnuftet, mot empiriska ”sanningar” ställa visioner, fantasier och drömmar.

Svartvitt är också ett tema i Styr din plog över de dödas ben. De återkommande skatorna, svarta åkrar med vita snöfläckar, de älskade Flickorna (två döda dalmatinertikar) och naturligtvis i de fantasieggande svartvita illustrationerna som påminner en del om Blakes egna illustrationer i många av hans verk. Mer långsökt är referenser till tenebrism och claire obscure, historiska tekniker inom konsten som betonar kontrasten mellan mörker och ljus. Detta tema handlar för mig om att det faktiskt finns det som är renodlat svart eller vitt i tillvaron, renodlat ont eller gott.

Ondskans apostlar är främst de uniformerade jägarna, de som hela tiden bara dödar utan urskiljning och som alla har stora mustascher. Dessa uniformerade män tar upp alla platser på de främsta bänkarna i kapellet när Pastor Prassel predikar till stöd för denna krets. Predikan är fantastisk i sin absurditet och att författaren hämtat innehållet från verkliga predikningar gör det ännu mer absurt.

Det finns en hel del intelligenta knivhugg mot patriarkatet: “Många män i en viss ålder drabbas av testosteronrelaterad autism, med symptom som långsam atrofiering av den sociala intelligensen och den mellanmänskliga kommunikationsförmågan, varvid även förmågan att klä tankar i ord tycks ta skada. … Förmågan till skönlitterär läsning tillbakabildas nästa helt; testosteronrelaterad autism skadar förmågan att leva sig in i andras psyken.” Den del i citatet jag hoppade över innehåller riktigt kul och träffande komplement, men de hittar du när du själv läser boken.

På sina vandringar runt byn går Jasmina gärna fram och tillbaka över gränsen till Tjeckien, många gånger, ”jag tycker om att gå över gränser”. Det är Jasmina inte ensam om, samma sak gäller för Olga Tokarczuk.

Det är naturligtvis inte bara Blakereferenser i boken, det finns mycket annat. Den vackra bilden av livet som en färgskimrande väv där vi alla föds in som egen tråd och där vi utvecklar och förändrar denna väv använder Olga Tokarczuk och den har hon hämtat från min kvinnliga favoritfilosof Hannah Arendts Vita activa (Människans villkor) från 1958.

Grattis om du inte redan läst Styr din plog över de dödas ben, då har du verkligen något att se fram emot.

Författaren

Olga Tokarczuk, född 1962, är en av Polens mest framstående författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur. Hennes romaner är internationellt hyllade och finns översatta till över trettio språk. Tokarczuk har vid sidan av Nobelpriset tilldelats en rad andra litterära utmärkelser, bland annat The Man Booker International Prize och polska Nikepriset. Hon är bosatt i Nowa Ruda i sydvästra Polen. Genom åren har hon givits ut på svenska av det lilla förlaget Ariel men Bonniers har tagit över utgivningen av de större upplagorna i samband med Nobelpriset. Översatt till svenska av skicklige och flerfaldigt prisbelönte Jan Henrik Swahn.

Anders Kapp, 2020-02-10

Bokfakta

  • Titel: Styr din plog över de dödas ben. (Prowadz swój plug przez kosci umarlych, 2009, översättning, Jan Henrik Swahn, 2010).
  • Författare: Olga Tokarczuk.
  • Utgivningsdag: 2019-11-01.
  • Förlag: Bonniers.
  • Antal sidor: 262.

Länkar till mer information

Kapprakt om Löparna

Du kan läsa mer om boken här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *