Övergivet gruvhål, avhuggen hand

Nu finns tredje delen i Lina Areklews Ulvöserie ute, nya Av skam bottnar i ett försvinnande för sextio år sedan. Det finns en lång historik av gruvbrytning på Ulvöarna som inleddes redan på 1600-talet och som länge handlade om järnmalm. Under 1900-talet upptäcktes höga halter av vanadin, viktigt för legering av specialstål, vilket gjorde att gruvbrytningen intensifierades, efterfrågan var stor från vapenindustrin främst under 30- och 40-tal. Under efterkrigstiden drevs verksamheten av Höganäs-Billesholm och pågick ända fram till 1961. Så långt verkligheten. I den här bokens fiktion får vi 1959 träffa Bertil Sondell som tjänat en del pengar på gruvnäringen främst genom familjens markinnehav och han hoppas tjäna mycket mer med hjälp av egna gruvor på mark som han fortfarande äger. Han är en rätt vedervärdig person, en alkoholiserad skrävlare som tjatar om alla sina affärer som är mer fantasi än verklighet. Hans första hustru Ragna är död och han har gift om sig med betydlig yngre Sonja. Han är en hustyrann som behandlar både henne och nästan vuxne sonen Axel oerhört illa. ”Lukten av fruktan ligger som en kall matta över hela gården.” Fyndet av en avhuggen hand startar en utredning i berättelsens nutid och parallellt med det får vi i återkommande historiska kapitel följa vad som händer sommaren 1959 innan både Sonja och Axel försvinner. Det finns massor att verkligen tycka om i den nya boken men jag har ändå ett problem.

I berättelsens nutid får vi i prologen träffa ungdomarna Melker och Hugo som ”lånat” Hugos pappas båt och är på väg till Marviksgrunnans nedlagda gruva som delvis ligger under vatten. De är engagerade i geocaching och har kommit på att gruvan är ett perfekt gömställe. När de väl tagit sig in och hittat en lämplig plats flyttar de på några stenar och under dem hittar de mänskliga kvarlevor, en avhuggen hand.

Den ena återkommande huvudpersonen, kriminalinspektör Sofia Hjortén, är föräldraledig med älskade lilla dottern Astrid som nu är sex månader. Hon är ensamstående mamma men får mycket hjälp av flickans gudfar Tord Grändberg, som ofta sover över i Sofias hus på Ulvön, och även av Tords nya kärlek Margit. Sofias betydligt äldre tidigare älskare Kaj har tagit på sig faderskapet, var redan under graviditeten oerhört engagerad, och planerar att så ofta han kan komma upp till Övik från Stockholm för att vara närvarande i Astrids liv. Även Kajs fru Mette är en mycket engagerad bonusmamma. Hela denna udda biberättelse är riktigt kul läsning.

Fredag 21 augusti har Kaj och Mette för första gången fått ta hand om Astrid. Sofia saknar henne våldsamt och tar en tur med båten för att skingra tankarna. Vid Marviksgrunnan träffar hon på Melker och Hugo som visar henne sitt makabra fynd. Tanken var att hon skulle börja jobba deltid på måndagen men fyndet innebär att hon börjar direkt. Vi får återse Sofias bistra chef Vera Nordlund och alla de andra återkommande kollegerna på Övikspolisen (inklusive någon ny karaktär). Relationerna inom den gruppen och den utredning som fyndet av handen orsakar är också riktigt bra läsning.

Den andra huvudpersonen, Fredrik Fröding, skadades svårt i första boken och under rehabiliteringen i Stockholm i den andra boken fick han en hel del hjälp av logopeden Ida Niemi, en relation som också blev privat, de blev ett par, och utvecklingen av deras relation blir en av den nya bokens mest intressanta delar. När två personer blir ett par innebär det också ett möte mellan två familjer och familjer finns av många olika slag, en del är mycket starka med nära relationer och många gemensamma traditioner och en del är mycket svagare. Ofta blir det nya paret primärt en del av den starkare familjen vilket innehåller utmaningar av olika slag, en generell problematik som de flesta har erfarenheter av.

I det här fallet har Fredrik i princip ingen familj alls, han var den enda som överlevde från Estoniakatastrofen, samtidigt som Ida är del av en stark familj som leds av hennes engagerade och välbärgade föräldrar Björn och Lotta. Fredrik har kommit in på polisutbildningen i Umeå, en utbildning som han inledde för länge sedan men som han då inte klarade av att avsluta på grund av missbruk kopplat till traumat från katastrofen, så de planerar att flytta norrut, han vill verkligen bli polis. Ida får ett logopedjobb i Örnsköldsvik så de väljer att flytta dit, det är rätt nära att pendla till Umeå därifrån och mycket av utbildningen ges på distans. Det applåderas av Idas föräldrar som bor i Övertorneå; Övik är bra mycket närmare än Stockholm. Föräldrarna köper ett hus åt det nya paret, är ofta där, och mor och dotter ägnar sig intensivt åt att planera det kommande bröllopet.

Familjen har också en del släktingar i staden och Fredrik får lära känna Björns kusin Vanja Brandt som trots att hons passerat pensionsåldern fortfarande driver familjens advokatfirma i Örnsköldsvik tillsammans med dottern Rebecka. Vanja har många projekt på gång och till sin mycket måttliga förtjusning blir Fredrik snabbt inbokad som gratis arbetskraft för att hjälpa till. När de får höra talas om den upphittade handen blir Vanja övertygad om att den måste tillhöra hennes sedan länge försvunna syster Sonja.

Hela skildringen av hur Fredrik ”äts upp” av sin nya familj gillar jag väldigt mycket, träffsäkert och roligt. En komplikation med flytten är naturligtvis att det är där som Sofia finns, hon bor för det mesta i huset på Ulvön men har också en lägenhet inne i Örnsköldsvik och där finns hennes arbetsplats, polishuset. Fredrik och Sofia hade en historia redan på polisutbildningen för länge sedan som blommade ut med full kraft när de återsågs förra sommaren. Det är något som Ida vet och inte alls tycker om.

I seriens andra del dök Philip Lindén upp, en högpresterande autist som dessutom lider av svår agorafobi, kompis till Fredrik och Philip hade en stor roll i den boken. Här finns han bara med i periferin men han är en riktigt bra karaktär och jag hoppas att han återkommer med större roller i kommande böcker.

Det finns väldigt mycket att applådera med denna bok men jag har ändå ett problem. Här finns en riktig stor och bra idé (som är omöjlig att skriva om utan att spoila) och jag kan framför mig se författarens glittrande förtjusning när hon kom på den. Det är verkligen en fantastisk twist, för en lysande novell räcker det alldeles utmärkt men för en hel roman krävs mycket mer än så, det är många olika ljus som måste brinna, komplettera varandra; ett som brinner mycket starkare placerar de andra i skugga. Den stora idén har ett pris, för att den ska få den plats den behöver kräver den lösningar av annat runt omkring som inte blir riktigt hållbara.
Men även om jag inte är helt såld på huvudberättelsens upplösning så gav mig ändå de olika sidoberättelserna stor läsglädje.

Anders Kapp, 2023-03-23

Bokfakta

  • Titel: Av skam.
  • Författare: Lina Areklew.
  • Utgivningsdag: 2023-03-22.
  • Förlag: Bazar.
  • Antal sidor: 443.

Länkar till mer information

1 Kommentar on “Övergivet gruvhål, avhuggen hand

  1. Oy mannen! Har faktiskt funderat på upplösningen….grymt att/om hon löste det snyggt!
    Bästa hälsningar Tomas Andersson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...