Bitcointhriller att falla för

Gabriella Ullberg Westin har en stark förmåga att fånga upp aktuella teman i sina böcker; fjolårets Ett enda andetag var en pandemithriller och när det nu är dags för sjunde delen i hennes Hudiksvallsserie, När vi faller, hamnar vi mitt i bitcoinhypen där Hudiksvall än en gång blir centrum för internationella fenomen. Återkommande huvudpersonen Johan Rokka och hans partner och kollega Janna Weissmann har relationstrassel som förvärras av en nyanländ kollega vid Hudiksvallspolisen, Natalie, en intressant biroll som tycks vara inspirerad av Eris, tvedräktens gudinna i grekisk antik, en träffande illustration av en inte alls ovanlig typ av organisationssabotör som kan återfinnas på många håll. Till detta adderas en dos av dagens växande klassklyftor. Tillsammans blir det en välkomponerad anrättning och bra spänningsläsning.

För ett par dagar sedan hade DN en genomgång av nya svenska fintech-bolag i miljardklassen som Trustly, Klarna, Tink och Izettle; det är en snabbt expanderande bransch i Sverige och till den hör NCM, North Coin Mining, i Hudiksvall, i alla fall i den här boken. Företaget erbjuder privatpersoner att investera i bitcoins och driver Europas största bitcoin mining pool från ett stort bergrum i Hudiksvall. Kompanjonerna Jens Hult och Vera Hildingsson startade verksamheten för fyra år sedan och nu är man uppe i en omsättning på 800 miljoner. Snart en unicorn som man säger i finanstidningarna där både Jens och Vera numera ofta förekommer i olika hyllningsreportage, även internationellt.

Naturligtvis är de verkliga kändisar och entreprenörshjältar lokalt i Hudiksvall och en del av alla pengar har de använt till riktigt lyxiga hus. Jens tillsammans med sin familj: hustrun Cecilia, tonårsdottern Milla och yngre sonen Wilmer. Vera är singel och bor själv i sitt hypermoderna hus, en plats värdig ”the bitcoin queen”.

Henry Frisk är en skicklig snickare som just håller på att avsluta renoveringen av Jens fantastiska hus. Henry och Jens är jämnåriga, hade barn på samma förskola och umgicks en del men det tog slut, det var säkert tio år sedan Henry var med sonen Dexter på kalas för Jens dotter Milla när hon fyllde tre. I dag är klasskillnaderna dem emellan gigantiska. Henry brottas med många problem: pengarna, spelandet, spriten och inte minst med älskade Dexter och känslorna av att misslyckas som pappa, det har inte varit så enkelt sedan hustrun Sandra lämnade honom. Det vare sig Jens eller Henry vet att deras tonåringar ofta träffas i hemlighet. Dexter dras starkt till den spännande, supersmarta men också destruktiva Milla.

Återkommande i serien är den krångliga relationen mellan Johan Rokka och Janna Weissmann. Den ömsesidiga attraktionen är uppenbar men de är två personer som är skyhöga på integritet, har svårt för att prata känslor. Nu har de äntligen fått till det; de har fantastiskt sex och funderar på nästa steg i relationen när det plötsligt dyker upp ett nytt och oväntat problem. Denna del av berättelsen blir allt mer intressant.

På jobbet har de fått en ny kollega, Natalie, som snart konkurrerar med Rokka om rollen som förundersökningsledare. Hon är en intressant karaktär, en rätt kul karikatyr på en typ av personer som många organisationer ibland drabbas av; en intrigant människa som snokar i allt, drar fram med ständigt nyskapade konflikter i kölvattnet och i ett återkommande förhärligande av sig själv.

Det är huvudkomponenterna i den kedja av händelser som startar när Jens Hult hittas död. Först tror man på ett självmord, det finns mängder med narkotikaklassade tabletter på platsen, men obduktionen visar att det var ett mord.

Berättartekniken är suverän: vi rör oss snabbt mellan olika perspektiv som för handlingen framåt i oväntade vändningar. Det finns en väl avvägd balans mellan själva fallet och utvecklingen hos alla de olika människor som påverkas av händelserna. Det är välskrivet och spännande, det här är en författare som ständigt utvecklas.

I all spänningslitteratur måste man naturligtvis införa dramatiska händelser, annars blir det ingen spänning, men det finns också gränser för hur mycket man kan ta i och ändå bevara någon typ av trovärdighet i berättelsen. I den nya boken tangerar författaren den gränsen och det kan kanske vara klokt att inte gå ännu längre. Klimatkrisen dyker upp i många böcker och det börjar bli en smula enformigt med hur varmt de är i väldigt många texter.

Bitcoin, vad är det?

Bitcoin finns i centrum av den här berättelsen. Författaren har uppenbarligen läst på väl, men ingenstans finns en förklaring till vad det är för något och enligt min erfarenhet har det flesta en mycket vag idé om vad det är. Jag är absolut ingen expert på området, och det går att fastna i extremt komplicerade tekniska förklaringar, men fick för rätt länge sedan lära mig av en vän hur man kan tänka för att förstå grundprincipen. Bitcoin kallas ofta för en digital valuta, eller en kryptovaluta, och redan här går tanken fel för de allra flesta. Utöver de extremt få som sysslar med spekulativ valutahandel är ”valuta” en synonym till ”pengar”; alltså det som vi får i lön och som vi använder för att betala räkningar och köpa saker. För de allra flesta är pengarna också digitala, jag kan själv inte komma ihåg när jag senast använde kontanter. Pengarna kallas kronor, euro, dollar eller något annat, men ingen skulle kunna komma på tanken att prata om ”gruvdrift”, ”bryta” eller ”gräva” om dessa digitala pengar, ord som används när man pratar om bitcoin. Det måste alltså vara något annat än de pengar vi normalt tänker på när vi ser ordet valuta.

Det jag fick lära mig är att det för en övergripande förståelse är enklare att jämföra med guld, bitcoin är en sorts digitalt guld. Guld har sitt värde genom att det är sällsynt och svårtillgängligt i naturen. Guld betraktas därför också som en rätt säker placering vars efterfrågan och pris stiger vid oroliga tider, som till exempel just nu. Med ett högre pris lönar det sig också för Boliden och andra gruvbolag att öppna gruvor trots att guldhalten är mycket låg; till hög kostnad processar man enorma mängder berg för att få fram små mängder guld. Det lönar sig ändå när priset på guld är högt (men har naturligtvis en hel del miljökonsekvenser). Här blir det också rimligt att använda ord som ”gruva”, ”gräva” och ”bryta”.

Bitcoin skapades 2009 och i konstruktionen ingår ett övre tak, det kan bara uppstå 21 miljoner bitcoins. Tillgången är alltså begränsad vilket är en förutsättning för att den ska ha något värde. För att skapa en ny bitcoin ska man lösa ett matematiskt problem (förenklad förklaring). Från början var det relativt enkelt = billigt, men i konstruktionen ingår att svårighetsgraden hela tiden ökar; tillgängligheten minskar vilket driver priset uppåt, guldhalten i gruvan minskar, brytningen blir hela tiden dyrare. Det krävs stor datorkraft, stora serverhallar, och i verkligheten finns de nu inte i Hudiksvall utan i första hand i Kina där det är billigast. En ny studie visar att kulmen kommer att nås 2024 när man är nära taket på 21 miljoner bitcoins. Det året kommer de stora serverhallar som används för detta att kräva 297 terawatt-timmar i elenergi vilket i sin tur orsakar 130 miljoner ton i koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som de totala utsläppen av växthusgaser från ett relativt stort land som Italien. De digitala guldgruvornas miljökonsekvenser är alltså betydligt värre än de fysiska guldgruvorna. Och bitcoin är bara en av många varianter på det digitala guldet.

Om detta kan man ha olika åsikter, komplett vansinne tycker jag, påminner starkt om en gigantisk teknologisk uppskalning av klassiska kedjebrevsbedrägerier och pyramidspel, men det kan vara en bra bakgrundskunskap för läsningen av Gabriella Ullberg Westins nya bok. Det blir naturligtvis otympligt att foga in i berättelsen, men kanske skulle det kunna vara bra med ett litet appendix i nya upplagor?

I vilket fall som helst är jag tacksam för timmarna med Rokka & Co och ser fram emot ett återseende nästa år!

Författaren

Gabriella Ullberg Westin är född 1973 och uppvuxen i Hudiksvall. Hon har studerat kriminologi vid Stockholms universitet och innan hon blev heltidsförfattare arbetade hon som kommunikationsansvarig på ett av Sveriges största telekombolag. Hennes stora inspirationskälla, innan hon blev författare, var Henning Mankell som visade att det går att skriva polisromaner som inkluderar ett stort engagemang för både individer och samhälle.

Debuten och den första delen i serien, Ensamfjäril från 2014, gav hon ut på eget förlag och det gick så bra att hon snabbt fick stabila förlags- och agentrelationer och nu lyckliggör allt fler läsare, inte bara i Sverige utan även i sex andra länder. När vi faller är den sjunde fristående delen i serien.

Hon har ett stort intresse för kriminalpsykologi, vad det är som driver människor till brottslighet, och hon lägger ner mycket research i sitt författarskap, ofta genom intervjuer med poliser och specialister av många olika slag. I hennes böcker finns utöver spänningslitteraturens vanliga komponenter också genomgående en del erotiska inslag.

I dag bor hon i Stockholm tillsammans med sin man (polis!) och deras två barn. Och hunden Ruth.

Anders Kapp, 2021-04-16

Bokfakta

  • Titel: När vi faller.
  • Författare: Gabriella Ullberg Westin.
  • Utgivningsdag: 2021-04-12.
  • Förlag: HarperCollins.
  • Antal sidor: 353.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *