Friheten som spränger gränser – lysande!

En ny bok av Arne Dahl är en högtidsstund och frågan är om inte Friheten är hans bästa text hittills. Jag gräver i burken med superlativer men hittar inget som räcker till, det är bara att konstatera att det är väldigt svårt att finna någon alls som kan överträffa honom. I inledningen återser vi Sam Berger. Det går dåligt för honom. Både med livet och med det nya företaget Båthuset Security AB. Molly Blom är totalt försvunnen sedan åtta månader. Kanske är hon död, kanske ska hon vilken dag som helst föda deras gemensamma barn. Allt däremellan är möjligt. Så dyker det upp ett försvinnande, en kidnappning, och en dramatisk kamp inleds mot en resursstark, välorganiserad och grym rysk maffia, en kamp mot ondskan själv.

Jag har följt Arne Dahls serier om A-gruppen och Opcop, verkligen gillat dem, men med serien om Sam Berger och Molly Blom tog han för mig ett stort steg från riktigt bra till lysande. Och Friheten är nog det bästa jag läst av honom hittills. Jag tror det hänger samman med att Jan Arnald genom åren allt mer försonats med sin pseudonym Arne Dahl. När ”finlitteräre” Jan Arnald skapade deckarförfattaren Arne Dahl i mitten av 90-talet gjorde Arne succédebut med den första boken om A-gruppen, Ont blod, som kom ut 1998, men då fanns det en del motsättningar mellan hans två personas. Han har själv berättat hur de två successivt kommit närmare varandra och de märks verkligen. Friheten håller en språklig kvalitet som spränger genregränser och vissa delar, till exempel skildringarna av Mollys återkommande mardrömmar, är stor litteratur.

Och detta fixar han utan att på något sätt tära på spänningsmomentet. Här möter vi enskilda individer, underdogs, som förtvivlat kämpar mot en stor och mäktig fiende, den första vågen av rysk maffia, en etablerad del av svenskt näringsliv sedan länge som styr med stora resurser och obegriplig grymhet. Det är en Davids kamp mot Goliat som hela tiden håller läsarpulsen igång med högtryck i en berättelse som är helt omöjlig att lägga ifrån sig när man väl läst den första raden: ”Sam Berger var ensam. Det var natt.”

Jag tänker inte utveckla någon ytterligare beskrivning av handling, miljöer, karaktärer, berättarteknik och liknande. Det skulle bara bli en trist driva av superlativer. Men det finns några återkommande detaljer i boken som fascinerade mig. En av dem är formuleringen ”The still point of the turning world” som dyker upp i flera sammanhang. Citatet kommer från T S Eliots sista stora verk Four Quartets från 1943 som i sin tur består av de fyra dikterna Burnt Norton, 1935, East Coker, 1940, The Dry Salvages, 1941 och Little Gidding, 1942 (finns i en svensk tolkning av Artur Lundkvist, Gunnar Ekelöf m fl och gavs ut av Bonniers som Fyra kvartetter 1948, samma år som Eliot fick Nobelpriset i litteratur). Eliot var ju en referensgalning av grandiosa mått så det är fullt möjligt att han hämtat formuleringen någon annanstans ifrån, det vet jag inte. Innebörden för Eliot är i alla fall att det handlar om någon plats bortom kropp eller själ, en plats där totala motsatser kan samexistera harmoniskt, bortom förändringsstress och ickehandlingstristess, en sorts trygg punkt i en otrygg värld (och världen var verkligen otrygg när Eliot skrev detta under brinnande krig). Formuleringen har använts av flera och nu är det alltså Arne Dahl som väver in den i sin text.

För Sam Berger är denna punkt barnen. Det är tolvåriga tvillingsönerna Oscar och Marcus som han träffar sällan, exfrun har enskild vårdnad, men mitt i kaos tar han sig ändå tid att i hemlighet från skogen titta på Enköpings SKs fotbollsmatcher i laget där Oscar är målvakt och Marcus spelfördelare på mittfältet. Det går sällan bra för pojkarnas lag, men för Sam betyder de stunderna allt. Och kanske finns det ett barn till. Innan Molly Blom försvann spårlöst för åtta månader sedan berättade hon att hon var gravid men Sam har ingen aning om hon gjorde abort eller om han nu, vilken dag som helst, ska få ett barn till. Han har använt all sin kunskap för att söka efter henne runt om i hela världen, men helt utan framgång. Det gör honom galen. I de tankarna är han långt borta från sin ”still point”.

Något annat återkommande i texten är myror. Det finns en mycket uppenbar förklaring till titeln Friheten som jag inte tar här, det blir en spoiler, men den mindre uppenbara finns för mig i dessa återkommande myror. Det finns ”en myriad av myror i målmedveten rörelse. Som om de vore hjärnceller i ett större medvetande” och de kan göra underverk ”Kedjan där varje myra grep tag i nästa, hur de badade i skiten för att sakta, sakta dra upp den drunknade.” Dessa myrsamhällen som fungerar så uthålligt och så intelligent, men styrda av genernas regler, som kontrast till den mänskliga fria viljan, valfriheten, den oändligt smärtsamma frihet som ibland tvingar fram livsavgörande beslut, på någon sekund kan allt förändras till något katastrofalt.

En av många fantastiska karaktärer i texten är Nadja. Hon har gått igenom helt otänkbara vidrigheter i livet sedan hon kom till Sverige från Ukraina, men har ändå funnit styrkan att ta sig ur eländet och skapa sig en dräglig tillvaro i Stockholm. När hon underskönt sjunger på ryska om den körsbärsodling där näktergalen kvittrar, ”Oi u vyshnevo sadu. Tam soloveyko shchebetav”, blir sekunderna till evighet och ”ett leende som inte har letts på decennier springer fram som en underjordisk källåder”. Men nu är hon borta. Kidnappad med en tydlig deadline som talar om när hon kommer att bli brutalt styckmördad. Sam Berger har lämnat polismakten och som säkerhetskonsult drar han sig med svårighet fram med hjälp av urtråkiga försäkringsärenden, men nu är det hans uppgift att på några få dagar finna och rädda Nadja från döden. Ett omöjligt uppdrag. Han behöver Mollys hjälp, men hon finns inte där.

Det blir en våldsam färd utmed slingriga vägar som hela tiden tar oväntade vändningar fram emot en lika oväntad upplösning. Och så när upplösningen är över och ett litet fladdrande ljus skymtar i änden av den kolsvarta tunneln avslutas boken med en rejäl käftsmäll som bäddar för nästa möte med Berger&Blom. Lysande! Jag längtar!

Författaren

Arne Dahl är en pseudonym för Jan Arnald, född 1963 och bosatt i Stockholm och Berlin. Som Arne Dahl debuterade han 1998 med Ont blod den första boken i serien om A-gruppen. Totalt blev det elva böcker innan han avslutade den serien 2008. Efter den kom Opcop-serien med fyra böcker. 2016 kom Utmarker som var den första boken om Molly Blom och Sam Berger. Friheten är den fjärde boken i denna serie.

Han har miljoner läsare i 30-talet länder och har fått otaliga priser. I Sverige har han en stor läsekrets och har av kritikerna höjts till skyarna, många har beskrivit honom som den bästa kriminalförfattaren i Sverige idag.

Anders Kapp, 2020-04-26

Bokfakta

  • Titel: Friheten.
  • Författare: Arne Dahl.
  • Utgivningsdag: 2020-04-21.
  • Förlag: Bonniers.
  • Antal sidor: 393.

Länkar till mer information

  • Författarens egna hemsida.
  • Svenska Deckarfestivalen om Arne Dahl.
  • Du kan läsa mer om boken här.

One thought on “Friheten som spränger gränser – lysande!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *