Transformers i Värmland

Från ungdomen har jag en negativ inställning till Selma Lagerlöf, gillade inte det jag läste av henne då. Men det är ju väldigt länge sedan och när jag nyligen läste Anna-Karin Palms Lagerlöfbiografi tänkte jag att jag måste göra ett nytt försök. Palm utnämner Gösta Berlings saga till ett av den svenska litteraturens ”märkligaste och mäktigaste verk” så nu har jag läst om just den. Bland annat tack vare Palm ser jag naturligtvis mycket annat än jag gjorde i ungdomen. På många sätt är det en fantastisk bok men har jag nu förvandlats till ett Lagerlöf-fan?

Det här inte en roman i vanlig mening, det är mer av en novellsamling med 36 berättelser som har samband, men som också fungerar fristående. Eller kanske snarare en följetong som den ursprungligen var; i november 1890 vann hon tidningen Iduns följetonstävling med fem kapitel ur boken. Det var hennes debut och hon fick en halv årslön i pris. På det sättet, och på flera andra sätt, påminner hon en hel del om sin något äldre författarkollega Charles Dickens som också skrev mycket i följetongsform, som också omgående blev en folklig storsäljare och som även han ofta skrev mycket dramatiskt med särpräglade karaktärer.

1891 hade Selma Lagerlöf skrivit klart alla 36 kapitlen och då kom Gösta Berlings saga ut i bokform. Den har kommit ut i otaliga upplagor och på många språk sedan dess. Palm beskriver den i termer som vital vildhet, oerhörd berättarlust och trotsig gränslöshet. Allt det kan jag numera hålla med om. Här finns hela tiden en vild energi som aldrig falnar, det blir extra allt hela tiden. Det finns ett bokstavfrosseri som är svårt att inte förföras av. Som när Gösta Berling mångordigt och elegant jämför de tolv kavaljererna med antikens gudar på Olympens topp, fåglarna i Yggdrasils krona, de nordiska asagudarna, riddarna runt Arturs bord, Karl den stores paladiner. Eller som när kavaljeren Liljecrona besöker sitt egentliga hem och njuter av trädgårdens skönhet så tar det inte slut innan Lagerlöf förvandlat varje träd, varje blomma till egna karaktärer med sina speciella egenskaper. Det bara fortsätter, våldsam energi, fantastiskt språk, extra allt. Gränserna mellan fantasi och verklighet är flytande. Hela tiden vävs naturen in och får liv i de dramatiska berättelserna, liksom mystiska varelser från folktrons svarta värmländska skogar.

Av någon anledning kommer jag att tänka på Marvel under läsningen. Jag kan se framför mig en het diskussion på Marvelredaktionen där alla tävlar om att komma på den mest osannolikt dramatiska händelsen där det goda än en gång ska segra över den bottenlösa ondskan i nästa superhjältealbum och i den tävlingen är det Selma som alltid vinner med idéerna som ingen annan ens kan föreställa sig.

Jag förstår nu också varför hon blev en sådan bästsäljare redan i sin samtid. Det här är dramatiska berättelser som omedelbart fångar läsaren. Jag kom också att tänka på ett Marvelkoncept: Transformers. Varför det? Jo, det är det alla berättelserna handlar om; transformeringar. Kast mellan djupaste ondska och allra mest högtstående godhet, mellan sorg och glädje, mellan kärlek och hat, liv och död, mellan rikedom och värsta armod. Och det går ofta snabbt i svängarna, åt alla de håll kommer överraskande skiften.

Visst är jag numera imponerad av den vildsinta berättarglädjen, fantasirikedomen och den språkliga förmågan men fortfarande står sig den unge Anders slutsats: Lagerlöf är inte för mig. Varför då? Det enda egentliga budskap jag kan finna i alla dessa berättelser är att även den svartaste syndare kan bli en god människa, särskilt med hjälp av starka, älskande, goda och självuppoffrande kvinnor, och det är moralkakor som trots att de skapats av en mästerbagerska är alltför sirapssötasöta för mig. I ungdomen trodde jag nog att denna grundläggande idé uteslutande var bibliskt baserad. Tack vare Palm har jag förstått att Lagerlöfs filosofiska idévärld är mycket mer mångfacetterad än så, men det hjälper faktiskt inte.

Det är bara mitt fel. Jag har aldrig förstått att uppskatta Marvels många verk heller.

Anders Kapp, 2020-03-08

Bokfakta

  • Titel: Gösta Berlings saga.
  • Författare: Selma Lagerlöf.
  • Utgivningsdag: 2017-11-03. Originalet i december 1891.
  • Förlag: Modernista.
  • Antal sidor: 414.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...