Hedvig Lilja, allt annat än en blyg viol

Efter tre böcker med Amanda Lund i huvudrollen har Anna Tell med Det sanningen döljer startat något nytt. Nu blir det i stället Hedvig Lilja som vi i inledningen får träffa en lördagsmorgon, 16 juli 2022, på NOA, Nationella operativa avdelningen i Stockholm. Vi får direkt lära oss en del om henne; hon är femtioåtta år, en mycket erfaren och skicklig utredare och förundersökningsledare. Hon verkar vara en rätt tuff kvinna, är just nu under utredning för misstänkt övervåld när hon på fritiden ingrep mot en man som misshandlade sin tjej. Hon har också ett känsligt luktsinne, är mycket irriterad på spritlukten från sina yngre manliga kolleger, uppenbart bakfulla efter fredagskvällen när chefen Janne Berg denna morgon kallat de sju utredare som är på plats till möte. En polis har tidigare på morgonen hittats skjuten till döds i Värmland och Karlstadspolisen har direkt bett NOA om hjälp. Janne vill skicka två av de yngre männen men då blir Hedvig förbannad. Det här är riktigt bra läsning.

I prologen möter vi en ung man en juninatt 1997. Han gör sin militärtjänstgöring och när vi träffar honom är det just vaktavlösning, det är hans tur att ta ett pass ute i mörkret och regnet som öser ner. Något händer men vi får vänta ett bra tag på att få reda på riktigt vad.

Vi hoppar tjugofem år framåt till den nämnda lördagsmorgonen förra sommaren. Offret är den fyrtiofemåriga polisen Robert Sundström och han hittades vid sitt fritidshus utanför Karlstad. Efter mötet där Janne bestämt att de unga utredarna, Samir och Olle, ska åka, tar Hedvig upp frågan med Janne och diskussionen resulterar i att hon också åker. Hon tar ut en bil för resan, killarna får åka tåg. Hon har inget som hindrar henne från att åka, döttrarna Johanna och Louise är vuxna och exmannen Eriks tjat om att de måste göra upp ekonomin om det fritidshus som de fortfarande äger tillsammans lämnar hon gärna.

Några timmar senare är hon framme vid brottsplatsen i Bomstad vid Vänerns strand, någon mil väster om Karlstad, där hon träffar insatschefen Kalle och de gifta teknikerna Göran och Maggan. Tidigt spekuleras i om det kan finnas något samband med den i Värmland mycket infekterade vargfrågan; den döda polisen Robert hade varit med om att gripa några tjuvjägare och för många i regionen är de som skjuter bort varg inget annat än hjältar.

Vi får tidigt också träffa Elin, en ung kvinna som just begravt sin mamma Susanne, död efter en tids cancer. Hon begravs vid sidan av Andreas, hennes fästman och Elins pappa, men i den graven finns ingen, Andreas försvann spårlöst för tjugofem år sedan och dödförklarades så småningom. Då var Elin själv bara ett litet foster i mammas livmoder. Hon funderar mycket vad som egentligen hände hennes pappa en gång i tiden och bland mammans saker hittar hon gamla handskrivna brev som kanske kan ge en förklaring. Han försvann under sin militärtjänstgöring på A9 i Kristinehamn och Elin börjar försöka få kontakt med människor som var verksamma vid det senare nedlagda regementet vid den tiden. Som läsare anar vi snabbt någon sorts samband med prologen.

Rätt länge rör vi oss mellan dessa två olika spår i berättelsens nutid men efter en dryg tredjedel av boken tillförs ett tredje spår när vi i juni 1996 får träffa Andreas som just har ryckt in på A9 och börjar lära känna alla andra. Han är en engagerad och ambitiös rekryt som funderar på om han inte senare i livet skulle kunna göra viktiga insatser som FN-soldat.

Det är en riktigt snygg arkitektur; via de tre spåren rör vi oss mot en mycket dramatisk upplösning och det finns väldigt mycket att glädja sig åt på vägen. Författaren tar väl vara på sina egna erfarenheter både som polis och militär vilket skapar en mycket levande trovärdighet i texten. En personlig bonus var återbesöket på A9 där jag själv gjorde lumpen en gång i tiden, liksom Andreas som blivande pappa på distans just då men utan att försvinna (annat än i tristess då och då, jag var inte alls lika engagerad i verksamheten som han var).

Huvudpersonen Hedvig växer ut till en komplex och intressant person både i hennes privat- och yrkesliv. En intressant detalj är utvecklingen av samarbetet mellan Hedvig och hennes yngre kollega Samir (det blev i praktiken bara han som kompletterade Hedvig från NOA). Samirs familj flydde från Irak 2004 när han var tretton år och som äldst i syskonskaran tar han stort ansvar. Från Hedvigs inledningsvis ganska föraktfulla attityd mot den yngre kollegan blir de två under utredningen goda vänner som samarbetar väl.

Nutidshandlingen pågår endast sex dagar, lördag 16 till fredag 22 juli förra sommaren, men det är mycket som hinner hända på vägen och det blir fler än Robert som dör innan det hela tar slut. Jag gillade verkligen författarens tre böcker med Amanda Lund som huvudperson och var rätt nervös när jag hörde att hon skulle ta en annan väg. Men det här är minst lika bra, bland annat känns det som att hon utvecklat sin förmåga att skriva riktigt levande dialoger ytterligare, och jag ser fram emot att följa Hedvig ett tag till genom de förändringar som väntar i hennes liv.

Anders Kapp, 2023-05-31

Bokfakta

  • Titel: Det sanningen döljer.
  • Författare: Anna Tell.
  • Utgivningsdag: 2023-05-16.
  • Förlag: Wahlström & Widstrand.
  • Antal sidor: 406.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...