Spännande kvartett på Nordkalotten

Dags för en till debut inom svensk spänning, nästan i alla fall, paret Anna-Karin och Björn Olofsson har skrivit en del annat var för sig tidigare men nya Fjällsjön är det första de skrivit tillsammans. Gräv där du står är väl det vanligaste författarrådet vilket oftast är klokt; om man kan är det smart att välja att spela på hemmaplan vilket kan handla om erfarenheter, kompetenser och inte minst geografi. Och det gör verkligen dessa författare; kylan, mörkret, vinden och snön skrivs fram levande liksom alla natursköna vidder längst upp i norr. Här har polismyndigheterna i Sverige, Norge och Finland bestämt sig för att inrätta en liten gemensam specialistgrupp vars uppdrag är att lösa kalla fall på Nordkalotten, ett område där nationsgränser ändå inte betyder så mycket. Gruppen på fyra personer leds av den respekterade kriminalkommissarien Britta Lindén med mycket lång erfarenhet och när de möts första gången samlar hon dem i kylan på stranden vid Torneträsk, nordväst om Kiruna. Därifrån ser de ön där finländaren Seppo Mannela senast sågs i livet, han var där på en kombinerad sup- och fiskeresa tillsammans med tre andra män. Det var tjugo år sedan han försvann och ingen vet vad som hände honom. Deras första fall.

När Britta ser en gammal, men mycket välskött, duvblå Volvo Amazon komma körande vet hon naturligtvis vem det är. Nikki Mangi är hemvändare, tillbaka efter några meriterande år som polis i Stockholm, tjugoåtta år, en lång, stark och extremt vältränad kvinna, utan några likheter alls med Britta trots att hon faktiskt är hennes dotter. Men Nikki var mycket mer sin pappas dotter, hon har också valt att använda sin pappas samiska efternamn, växte upp som pojkflicka och följde med pappa Nils överallt, lärde sig tidigt olika moment i renskötseln, ögonstenen till bil har hon ärvt efter honom. Pappan försvann för många år sedan, ingen vet vad som hände och det blir sannolikt en viktig del av den här seriens långa berättelse. Mor och dotter fick aldrig någon nära relation under Nikkis uppväxt och det blev bara värre efter pappans försvinnande. Fortfarande i vuxen ålder finns mycket outtalat mellan dem. Kanske kan det ordna sig när de nu ska arbeta tillsammans?

Nästa bil som kommer är en exklusiv, vit Audi som körs av finske Jay Määkinen. Han är IT-tekniker, digital forensiker; en av de bästa som finns på området, kan ta sig in i vilka system som helst för att snabbt ta fram den information som behövs. Han är mörk, har en finsk pappa och en kenyansk mamma. Han har en uppenbar överklassbakgrund, är mycket välklädd, kanske inte riktigt anpassat för kylan på stranden, och han pratar en nästan perfekt svenska med ett ganska formellt sätt att uttrycka sig. Bland mycket annat visar han sig snart vara en riktig kaffesnobb.

Nikki retar sig omedelbart på hans sätt att bete sig. Men trots sina olikheter har de också en hel del gemensamt. De är hyggligt jämnåriga. Bägge bär med sig två olika kulturer och har erfarenhet av att utsättas för rasism. Bägge är höga på integritet, har svårt att släppa in någon annan, svårt för nära relationer. De är bägge egensinniga, på olika sätt impulsiva, går gärna egna vägar utan att fråga om lov.

Sist att anlända är Odd Skaräng från Norge som kommer i en Volvo XC90 med en stor trailer på släp. Han är både kriminaltekniker och rättsläkare med lång erfarenhet och hög kompetens. Han och Britta har träffats tidigare och har lätt för att umgås. Med sig i bilen har han sin fru Astrid och deras yngste son Tor-Geir (de har också två äldre barn som flyttat hemifrån). I och med det nya jobbet flyttar de också till Kiruna vilket gläder Astrid väldigt mycket, hon får äntligen flytta hem, har fått alldeles nog av alla år i Norge. Odd är väldigt omsorgsfull i sitt arbete, har ett lugnt temperament, ett tempo som ibland kan irritera andra i gruppen. Han har det inte så lätt på hemmaplan, hustrun Astrids intresse för sin man blir bara svalare och sonen Tor-Geir mår inte alls bra, har inget socialt liv alls, sur och vresig tillbringar han nästan all sin tid i dataspelsvärlden.

Gruppen har sin bas i Kiruna, med lokaler i en byggnad som hotas av gruvan, men mycket av handlingen i denna bok utspelar sig i Kemijärvi, en timme öster om Rovaniemi i norra Finland, därifrån den försvunne mannen kom. Det visar sig snart att Seppo Mannela saknas av väldigt få, han verkar ha varit ett riktigt ärkesvin på alla möjliga sätt. Den enda de finner som verkligen saknar honom är adoptivdottern Meliina som var sexton när han försvann. Yngre dottern Liisa var bara fem då och kommer knappt ihåg sin pappa. Hans dåvarande fru, Leena Mannela, saknar honom definitivt inte, hon bor fortfarande kvar i samma villa som då, sedan länge tillsammans med Ismo Haapanen, en av de andra som var med på ön. Han är fortfarande vän med Kim Rajala som också var med på resan. Den fjärde, Timo Karkiainen, dog i en bilolycka för fem år sedan.

Det är många andra intressanta karaktärer som dyker upp på den vindlande resan fram till upplösningen.

Det finns två aspekter som är fantastiskt bra. Den ena handlar om den karga miljön längst upp i norr som blir oerhört levande, utvecklas nästan till en egen karaktär i berättelsen. Allra bäst är ändå karaktärsbygget och särskilt dynamiken i den kvartett som finns i centrum. Här finns flera väldigt intressanta spänningsfält som öppnar för en fängslande utveckling i kommande delar.

Spänningsfiktion kan skrivas på många olika sätt. En del skriver bra på ett mycket realistiskt sätt. Andra kan skriva bra på ett fullkomligt orealistiskt och skruvat sätt. Positionerna däremellan kan ibland bli mer problematiska. Här finns delvis en hög grad av realism; de två olika teknikernas verksamheter måste till exempel ha krävt omfattande research av författarna för att kunna skrivas på ett så realistiskt och trovärdigt sätt. Men intrigkonstruktionen innehåller några alltför slumpartade hopp för att kunna bli trovärdig (utan att vara skruvat på något intressant sätt).

Texten är mycket välskriven men ibland dyker det upp ett ganska formellt tonfall; inget fel i det, det känns bara en smula ovanligt för genren, kanske är det en norrbottnisk tyngd som smyger sig in?

Det här är ändå en imponerande debut som på flera sätt sticker ut i den stora floden av ny svensk spänning. Jag ser fram emot att få träffa den intressanta kvartetten fler gånger i seriens fortsättning.

Författarna

Anna-Karin Olofsson är född 1963 och arbetar till vardags på Lantmäteriet där hon bland annat är klarspråksambassadör. Hon har utkommit med tre ungdomsböcker på Semafor förlag, samtliga med arabisk respektive persisk parallelltext. Hennes stora passion är resor och att uppleva andra kulturer. Övriga intressen är musik, film, mat samt mer eller mindre ansträngande former av motion.

Björn Olofsson är född 1965 i Kiruna. Arbetar nu på Lantmäteriet men har varit fiskodlare, gruvarbetare, glasmästare, snickare, städare, traktorförare och lite till. Har skrivit manus till ett par långfilmer och även ett antal ljudböcker inom spänningsgenren. Björn är nästan uppvuxen i naturen, älskar mat med god dryck, resor, stugliv, motion och historier i alla format. Finns det dessutom något att bygga eller renovera är hans liv komplett.

Paret bor i Kiruna med dotter och hund. Fjällsjön är deras debut som parskrivare och starten på serien Kalla fall Nordkalotten.

Anders Kapp, 2023-10-20

Bokfakta

  • Titel: Fjällsjön.
  • Författare: Anna-Karin och Björn Olofsson.
  • Utgivningsdag: 2023-10-18.
  • Förlag: Bazar.
  • Antal sidor: 317.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...