Våren 2023 startade Viktor Adolphson och Hans-Olov Öberg serien En äkta snut med boken Götgatsbacken. Jag läste utan att bli så engagerad, skrev ingenting om den, men gjorde nu ett nytt försök med fjärde delen Medis, en kortform för Medborgarplatsen, alla titlarna är platser på Södermalm i Stockholm, en stadsdel som ligger förlaget varmt om hjärtat även om man nu överger namnet Southside Stories för att återta Kalla Kulor. Och den här gången hittade jag minst en aspekt som engagerade mig mycket. Som vi känner till sedan länge har övergången till en digital tjänsteekonomi har skapat nya sorters generationsmotsättningar och de har författarna skrivit fram på ett beundransvärt sätt. Dessutom skriver de främst ur den yngre generationens perspektiv vilket skapar ännu mer beundran; de två herrarna är definitivt inga ungdomar. I nutidshandlingen är det valår, kanske utspelar den sig i en nära framtid och valrörelsen har urartat direkt. Det är värre än vanligt, alla seriösa diskussioner är borta, allt handlar om utspel, konstruerade skandaler, baktaleri och värst av dem alla är riksdagskvinnan Betsy Bohlander som hoppat över från moderaterna till socialdemokraterna och spyr etter i alla kanaler. Tills hon tystnar för att en natt dyka upp som en docka i naturlig storlek i en valstuga på Medborgarplatsen. Eller är det på något sätt hennes döda kropp?
Det som är riktigt bra i den här texten startar en söndag 1998 när vi möter åttaåriga Anders, eller Andy som han hellre kallar sig själv. ”För i helvete Anders gör NÅGONTING rätt NÅGON jävla gång.” Det är farsan som skriker så det hörs över hela Glittringevallen i värmländska Torsby. Andy hatar varenda sekund men har ingen chans, alla ska spela fotboll, det är bara så det är, farsan kräver att han måste tuffa till sig. ”Pappa är politikgubbe. Hans favoritord är ´kravställning´ tätt följt av ´otillräckligt´ och ´helt oacceptabelt´.”
På måndagen är det skola igen och där är Andy allt annat än otillräcklig, han går med elever som är ett år äldre men är ändå bäst i de flesta ämnen och teckning älskar han mest. På fritids springer alla till jympasalen med sina innebandyklubbor men inte Andy. Han träffar på Arne, en lärare som just fixat en liten datasal. Han visar Andy som fattar snabbt och hittar Paint-programmet. Han älskar frukt, särskilt mango, så han gör en mango i programmet som han får skriva ut och ta med sig hem.
Hans mamma är teckningslärare och blir stum när hon ser vad han gjort, det här är på en helt annan nivå än vad någon i hans ålder ska kunna åstadkomma. Hon sätter upp bilden på kylskåpet vilket farsan tycker är helt onödigt: ”Han ska väl inte tro att varenda liten grej är en prestation”.
När Andy är fjorton kommer en stor uppgörelse med farsan när han kräver att pojken ska ut och klyva ved, för honom är valkar i nävarna en nödvändig del av något som kan vara värdefullt. Andy vägrar, säger sig ha viktigare saker att göra, farsan blir arg: ”Du. Trycker. På. Knappar. Trams. Små gubbar som hoppar omkring på en skärm. Under tiden finns det riktiga saker att göra. Du tror du är så förbannat märkvärdig nu. En fjollig skolfux, är det vad du ska bli?”
Andy ger sig inte: ”Framtiden ställs inte in bara för att du hatar den. Jag är bättre på det jag gör än vad du är på att förstå det. I det här huset skriker du och kallar det uppfostran. Det. Räcker. Nu.” Farsan är inte heller längre överlägsen Andy fysiskt, rollerna i familjen har förändrats.
Några år senare dör hans älskade mamma Karin i en bilolycka, under alla år var det hon som varit hans och lillasyster Elins enda förälder, pappa Sten-Erik hade aldrig tillfört någonting, bara ägnat sig åt ett pompöst gormande och gnällande om allt och alla. Andy klarar knappt av att höra pappans tal på begravningen och när han blåser upp sig själv på mammans bekostnad under begravningskaffet tar tålamodet slut, han går för att aldrig återvända.
Andy är bara sjutton år men redan känd i spelvärlden, han lämnar skolan, lämnar Torsby, han har redan jobb i Stockholm. Så fort han fyllt arton byter han till mammans efternamn så det är som Andy Karpfeldt han blir känd i världen. Uppväxtskildringen är stark liksom hans ingående och strategiska tänkande kring hur spelandet fungerar, villkoren för det mänskliga interagerandet, fantastiskt imponerande text. Och Mangon blir kvar, Happy Mango är hans första riktiga spel och Mango Mayhem det som slår ingen på allvar internationellt. ”Mjuk gul puls. Världen såg ut att äta, sova, andas mango.”
I nutidshandlingen är han runt trettiofem, en av världens rikaste techmiljardärer och inte längre en lika läsvärd karaktär.
Seriens huvudpersoner, poliserna Jon Smeds och Emma Modig, är kvar i yttre tjänst på Södermalm. De är normalt fantastiskt trovärdiga i sina roller, liksom deras poliskolleger som arbetar med vad som egentligen hänt Betsy Bohlander, med ett dåd där tio av Vänsterpartiets valstugor eldats upp samtidigt och en del annat.
Här finns en del tankar om terror för att rädda demokratin jag varken förstår eller uppskattar. Delar av upplösningen är gränslös på sätt som är svåra att tycka om.
Men berättelsen om Andy och spelvärlden gillar jag verkligen.
Författarna
Viktor Adolphson gick ut Polisskolan 2001. Efter fyra år som polis i Borlänge flyttade han till Södermalmspolisen där han 2010 blev yttre befäl. 2012 startade han tillsammans med en kollega Twitterkontot YB Södermalm. Sedan 2018 tillhör han Södermalmspolisens trygghetsgrupp. Viktor har tre döttrar varannan vecka och sjunger gärna i poliskören.
Hans-Olov Öberg är född 1964 i Skultuna och är författare, förläggare och finansanalytiker. Han är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och inledde sin karriär på S-E-Bankens huvudkontor. Därefter verkade han som ekonomijournalist på Affärsvärlden fram till 1997 då han gav sig in i finansbranschen på allvar, via anställningar på bland annat Deutsche Morgan Grenfell (Senare Deutsche Bank Equities) Folksam Kapitalförvaltning och HQ Bank. 2001 grundade han Kalla Kulor Förlag tillsammans med andra. Kalla Kulor Förlag bytte 2017 namn till Southside Stories (under namnbyte tillbaka till Kalla Kulor just nu) och driver därtill imprintet Spritz Lit – med dryckesböcker som specialitet – sedan 2021. 2001 år debuterade han även som thrillerförfattare med romanen En gudabenådad bullshitter (senare utgiven i ny upplaga av Pocketförlaget som En jagad man). Under åren som gått sedan dess har han (ibland tillsammans med andra) varit mycket produktiv med ett fyrtiotal utgivna titlar inom olika genrer: bland annat spänning, finans, fotboll, musik och mat & dryck. Det är framför allt inom det sistnämnda, dryckesböcker, som han varit mycket framgångsrik under senare år. Han är gift med Camilla och de har två utflugna barn. Familjen bor på Södermalm i Stockholm samt utanför Strängnäs.
Anders Kapp, 2026-05-20
Bokfakta
- Titel: Medis.
- Författare: Viktor Adolphson och Hans-Olov Öberg.
- Utgivningsdag: 2026-05-20.
- Förlag: Kalla Kulor.
- Antal sidor: 319.