Spänningsavdelningen i bokreakatalogen är omfattande och här finns massor av bra läsning. Bland alla dessa titlar tipsar jag om åtta vilket var en svår prioritering. Jag påstår inte att dessa är de åtta bästa, jag har försökt hitta en variation med olika inriktningar och subgenrer, både etablerade stjärnor och inte lika välkända författare. Det gemensamma är att de valda titlarna bjuder på massor av läsglädje.
Titlarna länkar till Kapprakts recensioner och i vissa fall länkar författarnamnen till presentationer. Åtta tips i bokstavsordning:

Ö av Sara Bergmark Elfgren
Författaren har skrivit mycket, olika sorters texter för olika målgrupper, utöver böcker även för scen, teve, film, radio, opera och spel. det genomgående är att det är text av hög kvalitet som ofta uppmärksammats och belönats, hon finns översatt till tjugofem språk, Den text av henne som finns med på rean är ovanligt vanlig för att vara henne. Ö är på många sätt rätt klassisk spänning för vuxna, jag skrev bland annat. ”Boken är ett tydligt exempel på att originalitet inte alls är nödvändigt för att en text ska bli bra. Huvudkomponenterna i den här berättelsen har vi mött många gånger förut, i den meningen är den inte alls originell. Fel använda blir komponenterna till trötta klichéer men rätt använda kan elementet av igenkänning i stället bidra till läsglädje. Det kräver dock en skicklig författare och det är just vad Sara Bergmark Elfgren är.”

En liten droppe blod av Christoffer Carlsson
Den här boken är fjärde delen i författarens Hallandssvit där böckerna i hög grad är fristående; det återkommande är författarens egen uppväxtmiljö, ett anonymt berättarjag med drag av författaren själv och något annat som kan beskrivas av ett citat: ”Det finns sanningar man behöver fiktionen för att kunna förmedla.” Författaren har en sanslös förmåga inom ett av de mest centrala skönlitterära fälten; att skapa inlevelse och insikter kring stora verkliga skeenden genom djupt personlig fiktiv gestaltning. Det innebär att han är en mycket politisk författare (vilket han själv inte håller med om men vi har olika mening om vad som är ”politiskt”). I denna del finns något nytt för sviten, en utflykt till femtiotalet, kalla kriget och en liten flirt med spionromanen. ”Sommaren 1958 är förrädiskt mild, det är en Judasmånad.” Underbar läsning!

Rostskogen av Anders de la Motte
På minst ett plan är författaren bäst inom genren; det finns ingen annan som skrivit så bra på lika många olika sätt, från 2010 har han kommit ut med arton böcker i sex helt olika serier. Rostskogen är tredje delen i Askerserien där polisen Leo Asker är en av två återkommande huvudpersoner. Det är nog min favorit av hans olika serier, en central del av konceptet är en rolig och intelligent lek med hela spänningsgenren där han hejdlöst lånar in komponenter från alla möjliga håll. En annan del handlar om rätt detaljerade mytologier, på sätt och vis en dragning mot fantasy; Rostskogen är ett område i gränstrakterna mellan Skåne och Småland, ett stort område, delvis en höjdmosse. I verkligheten finns olika historier kopplade till fynd av mycket gamla kroppar som bevarats av de speciella mossmiljöerna, en verklighet som författaren använder för att bygga en egen mytologi kring denna plats. Fantastiskt!

Längst in i skogen av Marie Hermanson
Författaren debuterade redan 1986, har givit ut en hel del, blivit Augustnominerad och filmatiserad. 2018 debuterade hon inom spänning med Den stora utställningen; en historisk roman från tjugotalets Göteborg med unga journalisten Ellen Grönblad och polisen Nils Gunnarsson i huvudrollerna. De återkom i tvåan Pestön 2021, nominerad till årets bästa av Svenska Deckarakademin, och 2024 kom trean, Längst in i skogen. Det är inget problem att läsa den utan att ha läst de första delarna, varje bok är rätt fristående och väl förankrade i verkliga företeelser, nu den då nya byggnad i Slottsskogen för Göteborgs Naturhistoriska museum dit samlingarna flyttats. Vi följer familjen Guldin som är på fallrepet; sextonåriga Maj Stenberg är den enda som finns kvar av tjänstefolket, hon tar hand om de fem barnen och de här eftermiddagen har hon med dem till museet. Äldsta flickan, nioåriga Alice, försvinner alldeles vid stängningstid. Oerhört välskrivet, tidstroget, spännande och i högsta grad läsvärt; som bonus ett levande barnperspektiv.

Låt vågorna göra resten av Ulf Kvensler
Efter succédebuten med Sarek 2022 har den här författaren snabbt erövrat en stark position inom spänningsgenren. Han är en av få inom genren som skriver helt fristående böcker. Det finns ändå en del samband mellan de tre böcker han hittills kommit ut med, det handlar om psykologiska thrillers med få centrala personer vars moraliska gränser utmanas och överskrids. Här finns också genomgående ett stort förtroende för läsaren, öppna ytor, outtalade partier, inga förenklade svar och lösningar. Efter debutens Sarek och tvåans Fårö har författaren i denna titel bytt geografi till en sorts hemmaplan, den kulturella och litterära världen i Stockholm. Prologen utgörs av olika versioner av ett dramatiskt och plågsamt skeende, dröm eller verklighet är en öppen fråga. Fantastiskt snyggt. Han har tidigare skrivit mycket för film och har en ovanligt stark dramaturgisk förmåga.

Gränsen av Magnus Montelius
Den här författaren kommer inte ut med nya böcker särskilt ofta, han debuterade 2011 med Mannen från Albanien, 2019 kom Åtta månader (blev också underlag för TV-serien Doktrinen) och Gränsen är hans tredje roman. Böckerna är väl värda att vänta på. Spionromanen är en utmanande och intressant subgenre, traditionellt är den rätt smal i Sverige. Allt fler författare närmar sig området, helt eller delvis, men Montelius är bäst. ”Otroligt välskriven fiktion som är trovärdigt förankrad i hög kunskap om verkliga förhållanden. Vi rör oss mellan Stockholm 1995 och Ungern bakom järnridån på tidigt åttiotal, mellan olika berättarperspektiv, mellan det personliga – kärlek, vänskap, svek, förräderi – och det politiska, den internationella skandalen. I denna rörelse är Montelius den perfekta guiden.”

Wintermans mysterier av K. Svensson
Författaren har kommit ut med böcker förut men ingenting som Wintermans mysterier, något riktigt liknande text har ingen annan skrivit heller, den är något så ovanligt som genuint originell. Trasiga privatdetektiver har vi stött på förut men Moses Winterman är en av de mest udda hittills. Till sin yttre form består boken av tre sammanhängande kortromaner. Både tid och rum är oklara; vi kastas mellan vildsinta skrönor (några av de mesta absurda har författaren faktiskt hämtat från verkligheten), rekordsunkiga hak, klotrunda dubbelgångare, oceaner av berusningsmedel, spioner från engelska ”Femman” och massor av annat. ”Skamlöst rolig”

Huset vid Pärlälvens slut av William Älgebrink
Jag prioriterar gärna debutanter och författare som jag inte läst tidigare; naturligtvis är allt inte bra, prioriteringen leder till en del besvikelser, men de få gånger som en okänd författare överraskar på ett sensationellt sätt skapas en läslycka som absolut visar att det är en bra väg att gå. Jag läste en förhandsversion av den här texten våren 2024, ett halvår innan utgivningen, och den läsningen gav exakt en sådan lycka. ”Grym och imponerande debut” ”Både originellt och fullkomligt gränslöst”
Anders Kapp, 2026-02-13