Den skönlitterära avdelningen i bokreakatalogen är omfattande och här finns massor av bra läsning. Bland alla dessa titlar tipsar jag om åtta vilket var en svår prioritering. Jag påstår inte att dessa är de åtta bästa, jag har försökt hitta en variation med olika inriktningar, både etablerade stjärnor och inte lika välkända författare. Det gemensamma är att de valda titlarna bjuder på massor av läsglädje. Katalogen innehåller också rätt många skönlitterära klassiker och här kommer ett tips på något att kolla innan köp.
Titlarna länkar till Kapprakts recensioner. Åtta tips i bokstavsordning:

Treblinka Comedy Club av Åke Edwardson
Den här författaren känner nog de flesta till genom hans spänningsserie med Göteborgsbaserade kriminalkommissarie Erik Winter som huvudperson, den har sålt stort i många länder. Men han har också skrivit mycket annat. Redan som trettonåring läste han romanen Treblinka: revolt i ett utrotningsläger av Jean-Francois Steiner som då just kommit ut. Den betydde mycket för honom och genom hela livet har han ägnat mycket tid åt Förintelsen; läst böcker, sett filmer, träffat många judiska män och kvinnor som delat med sig av sina erfarenheter. Treblinka Comedy Club är en skönlitterär roman, men den bygger på stor kunskap om mycket av det som hände under dessa år. Visst har det skrivits massor om detta ämne genom åren, men något som liknar den här berättelsen har du aldrig läst.

Body double av Hanna Johansson
För Augustpriset 2025 hade jag två favoriter, den här titeln samt Liken vi begravde av Lina Wolff. Wolff fick priset, Body double var inte ens nominerad. Redan Johanssons debut, Antiken från 2020, var fantastisk, gav henne Katapultpriset för årets bästa debut, översattes till ett tiotal andra språk och fick ett extraordinärt mottagande på många håll, inte minst hos New York Times Book Review. Body double är något helt annorlunda och ännu bättre. Jag spårade en del inspiration från David Lynch, liksom i Twin Peaks finns här en Laura, en av tre kvinnliga karaktärer dominerar handlingen i denna text präglad av en surrealistisk hotfullhet på okänd plats i okänd tid, ständiga upprepningar och återvändanden som hela tiden förvrider perspektiven, naturligtvis på ett alldeles eget Johanssonskt sätt.

Vargars lek av Niklas Natt och Dag
Jag älskade författarens historiska Stockholmstrilogi och var en smula nervös när jag hörde talas om hans nästa projekt; en skönlitterär historik baserad på verkliga förhållanden med fokus på hans egen släkt. Men jag hade fel; med tanke på släktens positioner blir det också en svensk historia men något helt annat än det vi fick lära oss i skolan. I den första delen dödade Måns Bengtsson upprorsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i maj 1436 och för första gången fick vi veta hur och varför av denna författare som är Måns sonson i femtonde led. Bland mycket att beundra finns det språk som han skapat som skiljer sig från det språk hans skapade för trilogins sena sjuttonhundratal, som känns som fjortonhundratal men naturligtvis utan att vara det för det skulle vi inte förstå.

Motiv av Malin Persson Giolito
Det här är en tematisk novellsamling i tio delar som alla utgår från en lagparagraf. Texten existerar i tre skikt; den språkliga ytan är vänlig, mjuka dyningar av välskriven prosa, på nästa nivå finns händelserna, skeenden som går illa på väldigt olika sätt, landar i något som strider mot lag, och under denna finns den glödande magman, författarens vrede över en samtid när allt fokuserar på att bygga ett hårdare samhälle med fler poliser och strängare straff, allt värre klyftor, allt värre främlingsfientlighet; den kompletta idiotin hos en makt som påstår att detta skulle leda till en bättre och tryggare tillvaro. Starkt och läsvärt.

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén
Det känns rätt fånigt att tipsa om den här titeln som troligen är den mest folkkära text som kommit ut på senare år, undrar om den säljer på rean, det verkar som om de flesta redan läst den. Men den är ju fantastiskt bra. I början av januari 2024 skrev jag bland annat: ”Hur kan en rätt ung debutant som Lisa Ridzén skriva så inkännande och trovärdigt om en åldrande man i jämtländsk glesbygd som kämpar för att behålla makten över sitt eget liv när kroppen är på väg att ge upp? Det känns rätt obegripligt. Det här är en fantastisk debutroman, hos alla som läser den här texten kommer huvudpersonen och berättarjaget Bo att leva kvar starkt och länge i tankarna.” Länken till hela recensionen leder också till ett samtal jag hade med författaren alldeles efter utgivningen.

Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg
En av årets tre bästa svenska skönlitterära verk 2024 (enligt Kapprakt, Augustjuryn höll inte med). På sätt och vis en släktkrönika som sträcker sig över hundra år men inte alls den kronologiska släktkrönikans logik där A leder till B som orsakar C och så vidare. Den intuitiva logiken är en historiesyn som alltid är falsk enligt vissa filosofer, en efterhandskonstruerad lögn. Stridsberg prövar sig fram till ett annat sätt att berätta med hjälp av skärvor som kan röra sig i tiden, som kan antyda möjligheter. Galet imponerande och vackert visar hon varför hon är en av samtidens absolut bästa svenska författare.

Händelseboken av Andrzej Tichý
Författaren har successivt blivit allt bättre och den här titeln, han senaste bok, är det bästa som skrivits på svenska under senare år, en helt fantastisk läsning och för mig en självklar vinnare av Augustpriset 2024. Det tyckte inte juryn som inte ens nominerade boken. ”Det är händelser och inte ting som utgör vår värld” och här får vi händelser spridda över närmare tusen år, både historia och dystopisk framtid. I högsta grad kosmopolitiskt graviterar ändå geografin ofta till stadsdelen Lindängen i författarens hemstad Malmö. En skönlitterär djupdykning i tillvarons mysterier, intelligent kritik mot alla de som försöker lura oss att tro att den skulle kunna vara något enklare än så, ett filosofiskt renhetsbad, skruvade absurditeter, magisk realism på nydanande sätt, brutalt lustfylld satir blandas med det som är brutalt på riktigt. En tegelsten med visst tuggmotstånd men varför skulle barnmatsmos vara bättre än al dente när det gäller litteratur?

Promenader i natten och Liken vi begravde av Lina Wolff
Liken vi begravde fick välmotiverat Augustpriset 2025 och ett år äldre Promenader i natten fanns med bland de tre bästa hos Kapprakt 2024. Författaren har alltid varit bra men med de senaste titlarna har hon tydligt etablerat sig i eliten med ett självförtroende som innebär att hon kan ta ut svängarna, kan på ett alldeles eget sätt förena det höglitterära med burlesk komik och samtidigt diskutera något meningsfullt. Det gäller för bägge dessa titlar som i övrigt är helt olika. Promenaderna är fyrtio drömmar som på olika sätt behandlar våra rädslor för att bli avslöjade och Liken behandlar bland annat språkets gränser, vad kan uttryckas och gestaltas och vad kan det inte? Och vi läsare skrattar även om det lustfyllda ibland förenas med en del smärta.
Klassiker
Det finns ett rätt omfattande klassikerutbud på rean vilket är kul, det är knappast dåliga böcker som blir klassiker, det handlar om bra läsning. Det kan vara värt att kolla översättningarnas ålder innan köp, det kan vara frestande att ge ut nya upplagor av klassiker, utan nyöversättningar, det blir mycket billigare. Men en föråldrad svensk översättning kan ta ner läsglädjen en hel del. Jag har inte kollat alla men vet att två av titlarna, James Joyces Ulysses från 1922 och Thomas Manns Bergtagen från 1924 bägge har fantastiska nyöversättningar av Erik Andersson 2013 respektive Ulrika Wallenström 2011.
Anders Kapp, 2026-02-13