Jag var förtjust i Ramona Iveners kreativa gödslande med originella komponenter i Dirigenten, starten på hennes pågående serie Kommissarie Wolf. Den glädjen stördes tyvärr av alldeles för många fel i texten så det var med viss nervositet jag började läsa seriens andra del, Försvinnandet. Det kreativa gödslandet finns kvar, överlastat kanske, mer är absolut inte alltid bättre, men här finns så mycket lustfylld intelligens bakom alla dessa udda inslag att man som läsare blir lycklig även om det ibland inte är så enkelt att hänga med i alla svängar. Desto fler komponenter som finns desto högre är risken för logikfel, vilket visade sig i ettan, men här är de nästan helt borta vilket är beundransvärt, rosor till både författaren och de som ansvarat för textgranskningsprocessen. Majken Sörlund ska snart fylla sex och hon vaknar tidigt denna söndagsmorgon, orkar inte vänta på mamma Paula, det är bara en trappa ner till dörren ut till Metargatan på Södermalm i Stockholm, det är 10 mars, rätt kallt i luften men Majken ska bara en bit ner i backen till kompisen Adele. 06.21 ser grannen Barbro Milles hur Majken hoppar in i en mörkgrön bil. Försvinnandet är starten på ett fall som kommer att växa dramatiskt, både i tiden och rummet.

Centralt i serien är relationen mellan gott och ont, långt ifrån självklara begrepp; ungefär som Sherlock Holmes har superskurken James Moriarty har den här seriens hjälte, kriminalkommissarie Árni Wolf, sin Nemesis i form av en kvinna, en komplex person som kan beskrivas med en fyrfältare:

Till det yttre är hon på den ena skalan två olika personer. Som Selma Blanck är hon en rödhårig läkare, en skicklig kirurg, tidigare gift med justitieministern Henry Steens som hon mördade för tre månader sedan (förra delen). Från sin tid i den militära underrättelsetjänsten har hon också en annan identitet: den brunhåriga journalisten Ella Korsö, med mörka kontaktlinser.

Till det inre är hon på den andra skalan också två olika personer: efter ett svårt trauma i tonåren lider hon av dissociativ identitetsstörning, tidigare betecknat som multipla personligheter, där den ena, Dirigenten, är en iskall seriemördare utan någon som helst empati, och den andra en mer normal kvinna. Numera känner de till varandra, den mer normala varianten försöker kontrollera den onda sidan men lyckas inte alltid.

För att förenkla kallar vi henne Selma och det finns någon sorts starkt band mellan henne och Árni som utforskas i serien. Vid ett tillfälle har Selma skurit av Árnis långa fläta som hon nu bär som armband. I ett spår får vi följa Selma som under vintermånaderna hållit sig gömd i en kolonistuga i Tantolunden på Södermalm. I berättelsens inledning i början av mars inser hon att hon måste hitta ett nytt gömställe, stugornas ägare kommer snart att komma dit för att möta våren. Det kommer att dröja länge innan Selmaspåret får någon sorts koppling till försvinnandet.

Árni själv är också en komplex person med mycket i bagaget. Mest påtagligt för hans omgivning är hans OCD, obsessive–compulsive disorder, tvångssyndrom som i hans fall särskilt handlar om mysofobi, en intensiv skräck för smuts och smitta vilket får en hel del konsekvenser i hans vardag.

Med tanke på Majkens ålder och Barbro Milles vittnesmål blir det fullt pådrag från polisen direkt på söndagsmorgonen. Utredningen leds av Árni, hans närmaste medarbetare är Charlie Bergson och Ellen Vikman (Árni tycker uppenbarligen mycket illa om Charlie, hans många beskrivande epitet är fantastiskt underhållande.)

I Majkens närmaste omgivning finns hennes skilda föräldrar: mamma Paula som har särbon Robin Gårdbring och pappa Jonas som också har en tvåårig dotter med sambon Connie. Jonas driver rätt kända restaurangen Maak och har en del maffiaartade problem. Jonas har också en storebror Ulf som är polis och en lillebror Niklas som är kriminell. (Bröderna delar en fruktansvärd uppväxt i form av en mycket våldsam man.) Majken har också en bror Melvin som fortfarande sov när hon lämnade lägenheten på söndagsmorgonen. Nästan alla dessa kommer in i handlingen på olika sätt.

På kvällen samma söndag blir det underkylt regn och blixthalka med många olyckor. Bland annat är det en liten blond flicka som blivit påkörd på Åvavägen, söder om Tyresta nationalpark. Det verkar som om hon flytt barfota i sin tunna trasiga sommarklänning genom skogen. Hon är förd till Södersjukhuset. De tror först att det är Majken men så är det inte. Hennes skador är inte livshotande men de kan inte prata med hennes förrän på måndagen. Hon heter Asta Krebs och är en sjuårig dansk flicka som försvann ett år tidigare från en restaurang utanför Köpenhamn. Hon berättar om mannen som tagit henne och om tiden hon varit fängslad. Du måste hjälpa Majken säger Asta till Árni. Majken har tydligen blivit fängslad i samma hus.

De hittar huset men där finns inga barn, bara en nyligen mördad man som så småningom identifieras som Håkan Flodahl, en tjugoåttaårig man från Norge. Vilket så småningom visade sig vara helt fel, han är en person som försvann spårlöst från ett köpcentrum i Solna 2005 då han var nio år.

Samma kväll och i samma halka kör Selma av vägen och skadas svårt. Hon räddar livet på sig själv, hon ”drar ihop sårkanterna och konstruerar en torniquet av skjortremsorna” (ytterligare en av alla dessa udda detaljer.) När hon vaknar till finns hon på akutmottagningen på Södersjukhuset, en man har hittat henne och kört henne dit. Hon blir glad över att han inte körde henne till hennes arbetsplats Karolinska där hon omedelbart skulle ha blivit igenkänd. En läkare har sytt ihop hennes sår. Hon ljuger om sitt namn och smiter därifrån. Árni är också där på grund av Asta, ser Selma på håll i korridoren men hinner inte i kapp henne, han har också flera olika skador.

Árni börjar jämföra fall där barn försvunnit i de nordiska länderna och under lång tid. Han finner något gemensamt mellan flera fall och det handlar om lunnefågelägg; arten heter på latin fratercula.

”Den har sorg i ögonen vår lilla Fratercula. Namnet betyder ´den lille brodern’. Ni ska se hur den går. Hur den sätter ena benet framför det andra just som om den ska be en bön. Helig är han, brodern. Helig.”

Den heliga brodern med sitt heliga uppdrag. Det är helt underbart i sin fullkomliga absurditet, den här författaren har en märklig förmåga att skapa riktigt udda komponenter.

Ett logikfel hittade jag även i tvåan: ”Det tekniska teamet i Tantolunden har avslutat sitt arbete och har kunnat bekräfta hennes identitet.” Med ”hennes” menas Selma Blanck. Men den kolonistuga teknikerna undersökt tillhör Mats Bergman och där har Selma inte varit, hon har gömt sig i en annan stuga under vintern.

Men det är en bagatell i denna kreativa flodvåg av märkliga händelser och företeelser; en imponerande författare som bjuder på riktigt lustfylld läsning.

Författaren

Ramona Ivener är född 1978 och uppväxt på Gotland där hon fortfarande har stora delar av sin familj. Efter tid på andra platser, främst Stockholm, är hon nu bosatt i Visby och är därmed åter på sin älskade ö.

Hon har alltid skrivit texter av många olika slag och ända sedan hon var liten varit omgiven av böcker. Men hon valde till en början en akademisk karriär, doktorerade i historia, och har i många år som universitetslektor både undervisat och forskat vid Karlstads Universitet så Värmland är en tredje plats i hennes personliga geografi. Utöver historia har hon också undervisat i religionsvetenskap, på kulturvetarprogrammet och även i konstvetenskap.

I Karlstad fick hon kontakt med Värmlandsteatern där hon engagerade sig genom att skriva dramatik och även som regissör. Numera har hon lämnat både akademin och teatern för att arbeta som författare på heltid.

Hon debuterade som skönlitterär spänningsförfattare 2021 med Nattväkten, första delen i hennes serie om David Ritter. Sjätte delen i den serien, Fjädermannen, kom ut 2025.

Hennes serie Spegelsviten har hittills kommit ut med tre delar; den senaste, Den Gud glömde, kom också ut 2025.

Hon är också del i den grupp som skriver inom konceptet Alex Storm, hennes bok Nemesis kom 2023.

Dirigenten var starten på hennes serie Kommissarie Wolf och den andra delen, Försvinnandet, finns nu ute.

Anders Kapp, 2026-03-09

Bokfakta

• Titel: Försvinnandet.
• Författare: Ramona Ivener.
• Utgivningsdag: 2026-03-09.
• Förlag: Bokfabriken.
• Antal sidor: 335.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Dirigenten.
• Kapprakt om Nemesis.
• Kapprakt om Blodspoeten.
• Läs vad andra skriver om boken.