Motsättningar som förändrar och förgiftar relationer

Den tredje av de nominerade i Augustprisets skönlitterära del är nu avverkad. Hägring 38 av den finlandssvenske författaren Kjell Westö. 38 står för förkrigsåret 1938 och det är tidpunkten för huvudhandlingen, med en viss parallellhandling 1918 under första världskrigets slutskede och inbördeskriget mellan röda och vita i Finland.

Huvudpersonerna är den inte särskilt framgångsrika advokaten och diplomaten Claes Thune och Matilda Wiik, nyanställd sekreterare på advokatfirman.

Det här är en tid av extrema motsättningar mellan höger och vänster, mellan nazism och kommunism, mellan föreställningar om överlägsna kulturer / herrefolk och idéer om det paneuropeiska, om det kosmopolitiska, om en internationalism. Det här är motsättningar som hela tiden bubblar fram ur boksidorna, inte minst i ”Onsdagsklubbens” regelbundet återkommande diskussioner, en herrklubb som Thune var med om att starta redan under studieåren.

För mig är bokens främsta styrka (utöver den fantastiska Helsingforsskildringen) just hur Westö fångar tidens ideologiska motsättningar och de historisk varbölder som finns kopplade till detta, hur de hela tiden tränger in i vardagen, förändrar och förgiftar relationer, får dramatiska konsekvenser för många människor.

Trots den yttre dramatiken är berättarstilen väldigt lågmält stillsam. Här finns det leCarréskt mullvadsgrå diset från Berlins stadsmiljöer återskapat på något sätt i Westös Helsingfors. Även tempot känns inspirerat från thrillermästaren. Den oändliga långsamhet där allt väsentligt bara existerar i vaga bisatser och som rätt hanterad är enerverat spänningsskapande. För även i Hägring 38 finns ett tydligt krigsinspirerat thrillermoment och om jag förstår rätt är det första gången som Westö ger sig på detta.

Här finns också andra teman som kärlek, hämnd, vänskap, klassklyftor och mer än så. Det är för mig också bokens största svaghet. Det känns som att Westö försökt plocka ner alltför mycket gott och blandat i godispåsen. Visst, en fantastisk författare, men mer är inte alltid bättre, ingenting fastnar riktigt. Och Westö är ingen le Carré, den genren tror jag han gör bäst i att lämna igen.

Slutsats: det här är en bok väl värd att läsa men det är ingen vinnare av årets Augustpris. Nu har jag bara en bok kvar att läsa, Sven Olov Karlssons ”Porslinsfasaderna”, men den har jag inte fått tag på ännu. Får se om jag kan hitta den i morgon.

Anders Kapp, 2013-10-24

Ps. Läs gärna också Alexander Cavalieratos, Släpp ingen jävel över bron, för ett Stockholmsperspektiv från samma tid.

Bokfakta

  • Titel: Hägring 38
  • Författare: Kjell Westö.
  • Utgivningsdag: 2013-08-08.
  • Förlag: Albert Bonniers Förlag.
  • Antal sidor: 296

Länkar för mer information

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *