Idag kommer Maria Grund ut med sin femte, och möjligen sista, bok med polisen Sanna Berling i huvudrollen. Det har varit en ovanlig resa; startade med två böcker i relativ nutid, hoppade tillbaka i tiden till 1986 när Sanna är en alldeles ny polisaspirant i Oskarshamn, hoppade till 1996 i fyran och nya Silverkaninen utspelar sig på senhösten 2008, huvudsakligen på Gotland men vi får också återvända till Augu (fiktiv ort mellan Oskarshamn och Kalmar, en bra bit in i landet) där mycket av handlingen i trean och fyran utspelade sig. Det har också varit en spännande resa på ett helt annat sätt där vi får följa en författares utveckling; hon startade på en hög nivå, debutboken Dödssynden utsågs till årets bästa av Svenska Deckarakademin 2020 och såldes till ett dussin andra länder, men var uppenbarligen inte nöjd med den nivån, hon har tagit nya steg i sitt skrivande, utmanat sig själv på olika sätt, visat stort mod (tangerat övermod ibland) i prövandet av olika gränser. Återkommande är ett stort förtroende för läsarna, hon skriver oss aldrig på näsan, dramaturgiskt starka scener, fängslande karaktärer med särskilt fokus på starka kvinnor, intelligenta och fantasirika intriger samt hög språklig nivå. Den nya boken är kanske den mörkaste hittills. Riktigt bra!

Sanna Berling är höggravid, det är bara en vecka kvar innan hennes första barn ska födas men hon jobbar fortfarande, kan inte tänka sig att skrota omkring hemma på deras gamla gård, Patriks arvegods som de håller på att renovera sedan länge, ett projekt som slukat alla deras besparingar. Sanna är orolig över sin sambo; han sliter hårt med ett stort projekt som hans rörmokarfirma tagit hem och all annan vaken tid lägger han ner på renoveringsjobbet, han är nästan manisk, hon är rädd att han ska gå sönder alldeles innan han ska bli pappa.

Författaren etablerar tidigt ett antal olika spår som så småningom naturligtvis kommer att gå samman.

Huvudspåret kommer direkt i inledningen. Lisbeth Carlsson arbetar med nattbesök inom hemtjänsten, kanske borde hon redan ha gått i pension men det vill hon inte. Den här natten besöker hon bland andra åttiotreåriga Anna-Karin Mårtensson som lever ensam i en ödsligt belägen gammal kalkstensgård på Gotland. Hon hittar inte kvinnan men så småningom hittar hon blod, Anna-Karin är död, uppenbarligen mördad, huvudet är vanställt och på kroppen finns strån av kaninpäls. Gården är förfallen, ingen har städat på länge, en del av Lisbeths kolleger vill inte åka dit eftersom allt är så äckligt. Det blir Sanna som får ansvar för fallet. Lisbeth återkommer i berättelsen, hon har en hemlighet.

Ett annat spår startar för tjugo år sedan när en kvinna nyligen fött en liten dotter: ”Det finns en värld där ute som är som en saga. … Men det är inte den världen du är född in i.” Vi återkommer till dem då och då fram till berättelsens nutid. Det framkommer tidigt att kvinnan kommer från Rumänien, är en gästarbetare i Sverige, lever i misär, dotterns uppväxt blir katastrofal.

När Sanna åker ut till den gamla gården första gången tar hon med sig kollegan Carina Lidman och Carina blir ett eget spår i berättelsen. Hon har en hel del problem i sitt liv; vuxna sonen Simon spårade ur tidigt i missbruk, är mer eller mindre en uteliggare, hon har tvingats byta lås sedan han ett antal gånger kommit hem för att stjäla sådant som kan omvandlas till narkotika. Carina har på sätt och vis förlorat sin älskade man Jörgen, efter en svår olycka är han mer eller mindre ett vårdpaket på ett vårdhem i Visby. Hon försöker besöka honom varje dag men deras kontakt är nästan obefintlig.

Carina har inget högt anseende bland kollegerna, för en ganska tillbakadragen tillvaro på jobbet, hon och Sanna har aldrig tidigare jobbat direkt med varandra. Sanna upptäcker att det bakom den rätt anonyma fasaden finns en intelligent kvinna som har mycket att tillföra. Det här är ett spår som gestaltar en viktig sanning: om man verkligen ger människor förtroende så tar de det ofta på ett mycket bättre sätt än man kunnat föreställa sig. Så småningom söker Simon upp sin mamma, han tjatar om att hon och polisen måste hjälpa honom att hitta försvunna flickvännen Joanna.

Ytterligare ett spår startar i byn Augu och där träffar vi Kristina Wedin, född och uppvuxen på platsen. Tidigare hade hon stora drömmar om vad hon skulle göra med sitt liv, lämna den lilla byn och resa ut i världen, sökte stipendier till en konstskola i Mexico City. Men så blev det inte, när pappa Birger fick ledgångsreumatism bestämde hon sig för att stanna kvar och hjälpa honom med värdshuset, hans livsverk. Kristina minns inte sin mamma Anja som försvann när hon var liten, utöver ett antal vykort hördes hon aldrig av igen. Det sägs att hon varit gravid när hon försvann.

En underhållande detalj är den extrainkomst som Kristina etablerat; hon erbjuder mordvandringar baserade på händelserna i de två tidigare böckerna och de har mött stort intresse. Nyligen har hon överraskande fått ett arv från numera avlidna Lilly Andersson. Kristina äger nu ett gammalt slitet hus i byn; hon vet inte varför hon fått detta arv eller vad hon ska göra med huset. En regnig natt kommer en okänd ung kvinna till värdshuset, hon säger sig vara Kristinas syster.

Det blir några till spår och kanske låter det som överdrivet många, att det skulle bli krångligt att följa med, men så är det inte, författaren är alldeles för skicklig för det. Grundtemat handlar om familjer, särskilt barn som på olika sätt far illa, och vilka katastrofala följder det kan få, men också om solidaritet när nöden är som störst.

Det blir många oväntade turer fram till flera överraskande upplösningar. Här finns udda detaljer och mörka hemligheter som avslöjas. Om det nu är så att serien är slut, att blev en kvintett, så kommer jag att sakna Sanna men samtidigt se fram emot vad den här författaren kan tänkas hitta på härnäst.

Anders Kapp, 2025-08-27

Bokfakta

• Titel: Silverkaninen.
• Författare: Maria Grund.
• Utgivningsdag: 2025-08-27.
• Förlag: Polaris.
• Antal sidor: 433.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Maria Grund inklusive andra länkar
• Läs vad andra skriver om boken.