Hornsplitter är titeln på Malin Johanssons debutroman men också ett intressant ord som skapar funderingar; det är ett nykonstruerat sammansatt ord men vad kan det egentligen stå för? Geografiskt befinner vi oss nära korsningen mellan landskapen Lappland, Västerbotten och Norrbotten i Glommersbygden med mytomspunna berget Vithatten som ligger ett par mil sydost om Glommersträsk i Arvidsjaurs kommun. En sägen berättar att en nybyggarkvinna avled i barnsäng och att andarna ännu inte har fått ro, berget lär vara hemsökt av spöken. Berget når 511 meter över havet och det finns planer på att bygga en jättelik älg på toppen. ett turistcenter med restaurang, hotell och konferenslokaler. Så långt Wikipedia och på denna hennes hemmaplan bygger författaren sin historia där älgplanerna har konkurrens av ett vindkraftsprojekt, en strid mellan olika intressen som blir allt hätskare; ett sprängdåd skakar berget och lämnar en människa död, en kvinnokropp täckt av hornsplitter.

Det är 2018, en kall augustidag, hösten är tidig när vi träffar Lo Björn; det är snart ett år sedan hon flyttade från Stockholm till jobbet som lokalreporter för Inlandsbladet i Glommersträsk och så mycket längre verkar det inte bli. Hon pratar just med nyhetschefen Malcolm Brattström på huvudredaktionen vid kusten, hon har en tidsbegränsad anställning och han berättar att den knappast kommer att förlängas, budgeten räcker inte till en lokalredaktör i Glommersträsk. Kanske har hon bara jobbet kvar fram till årsskiftet. Det är bara att bita ihop för ytterligare ett lokalt möte om konflikten mellan vindkraften och jätteälgen i kväll.

Vindkraftssidan drivs av Petronella Flodin, VD för Storfjord Vindkraft AB. Bakom älgprojektet står flera lokala intressenter som bildat Stoorn AB, projektledaren heter Jonas Eldh. Lo har intervjuat dem bägge rätt många gånger, det har blivit många artiklar om Vithattskonflikten under året.

Tidigt dyker det också upp ett annat spår: ”Vanten. I reportaget. Den är min dotters.” Det är en kvinna i Umeå som ringer, Ulla har hittat ett reportage som Lo gjort för ett bra tag sedan, på en bild finns en speciell vante som Lo hittat på Vithatten. Hon gråter, Lo förstår inte varför, men det visar sig vara det första livstecknet sedan hennes dotter Amanda försvann för sju år sedan. Hon var tjugoett år då, var ute på en cykelsemester på egen hand under några veckor innan hon skulle börja på universitetet.

Så kommer larmet. Någon har sprängt vindkraftsbolagets barack vid Vithatten och det blir ett stort pådrag, inte minst fullt upp för Lo. Snart hittas en söndersprängd älg intill baracken. Men det dröjer ett tag innan man också hittar en död människa en bit bort från baracken, det är en äldre kvinna, åttiosexåriga Rut Landström, välkänd i bygden, lärare i många år. På det senaste lokala mötet om Vithatten hade hon ställt sig upp och anklagat bägge parterna för deras beteende. Hon hade varit ute och plockat bär i närheten av baracken, när hennes kropp hittades var den täckt av små delar av älgens horn, hornsplitter.

Tjugotvååriga Penny Larsson bor hemma hos pappa Martin. Föräldrarna är skilda, mamma Lillian jobbar i Skellefteå men kommer allt oftare och hälsar på, Penny förstår inte varför och är inte glad, mamma har ständigt pikat henne under uppväxten och hon vill helst inte ha med henne att göra. Hon verkar så falsk: ”Det är som om någon arrangerat en familjescen ur ett liv de aldrig riktigt haft.”

Utöver pappa är Kotten och Tjära, två stora golden retrievers, hennes bästa vänner. Under hela uppväxten har hon blivit mobbad, kallad för tjockis och allt möjligt annat. På senare tid har hon blivit en sorts influenser som framför allt vill bygga självkänsla för storvuxna tjejer. Hon får allt fler följare och Lo ska gör att reportage om hennes verksamhet.

Det blir allt intensivare dagar för Lo. Hon gräver vidare i frågorna kring konflikterna om vad som ska hända med Vithatten, vem som var ansvarig för sprängningen och Ruts död, vad som hände med Amanda för sju år sedan. Det dyker faktiskt upp en del samband.

Hornsplitter kommer inte att finnas med i nomineringarna av årets bästa svenska spänningsdebut men det är ändå en läsvärd text; författarens starka känslor för den trakt där hon växt upp, och flyttat tillbaka till, lyser fram i textens miljöskildringar men också i framskrivningen av de många intressanta inlandskaratärer som befolkar platsen.

Och slutligen lyckas man komma till besked om Vithattens framtid, beslutet i kommunfullmäktige är enhälligt.

Författaren

Malin Johansson är född 1984, uppväxt i Glommersbygden dit hon också återvände för några år sedan. ”Mitt intresse för böcker kom tidigt. Jag tillbringade timmar i morfars bibliotek långt innan jag kunde läsa. Tittade på bilder i uppslagsverk och minns särskilt ett avsnitt med otäcka fiskar, som slingrande muränor, samt märkliga arter som lever långt ner i havsmörkret. När jag blev lite äldre hittade jag Jack Londons Varghunden och Skriet från vildmarken. Jag kommer tydligt ihåg sommaren efter mellanstadiet då jag släpade runt på Henning Mankells inbundna tegelsten Steget efter, och hur jag grät floder på grund av Stephen Kings Den gröna milen.” Precis som hennes huvudperson har hon under en period arbetat som lokalreporter. Sitt första manus skrev hon för länge sedan men Hornsplitter är den första som ges ut, hennes debut och första delen i serien Inlandsmorden.

Anders Kapp, 2026-04-24

Bokfakta

• Titel: Hornsplitter.
• Författare: Malin Johansson.
• Utgivningsdag: 2026-04-07.
• Förlag: Lind & Co.
• Antal sidor: 322.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.