Ljudlösa skrik som dånar

”Att skriva är också att inte tala. Det är att tiga. Det är att skrika utan ljud.” Det säger Marguerite Duras i ”Att skriva” som hon gav ut 1993, mot slutet av sitt liv. Och detta ljudlösa skrik dånar i ”Vicekonsuln”, utgiven på franska 1965 men först nu översatt till svenska. Läste den igår och skriket ekar fortfarande inom mig.

Handlingen är förlagd till 30-talets Calcutta, men som alltid hos Duras finns också Indokina med på ett viktigt hörn. Duras föddes 1914 i Gia Dinh, i dag en del av Vietnam, då en del av Franska Indokina. Hon levde där sina första 19 år, skulle aldrig återvända men återvänder ändå alltid dit i sina böcker. Genombrottet kom 1950 med ”En fördämning mot Stilla havet” som nyligen kom i en svensk nyutgåva där hon berättar en historia som senare återvänder ur ett helt annat perspektiv i ”Älskaren” från 1984, hennes kanske mest kända bok. I ”Att skriva” kallar hon just ”Vicekonsuln” för sin första bok, trots att hon när den skrevs hade tio romaner bakom sig. Duras kämpar genom livet för att inte återvända, att gå vilse i nya vägar framåt, och för henne är ”Vicekonsuln” ett viktigt sådant steg.

Återvändandet är sig ett viktigt tema i denna bok; frågan om hur man som människa kan undvika att fastna i ett ständigt återvändande. ”Man får gå vilse. Jag kan inte. Du lär dig. Jag vill ha vägledning för att gå vilse. Man måste vara utan baktanke, förbereda sig för att inte känna igen något av allt det man kände till förut, man måste styra stegen mot det mest ogästvänliga som horisonten har att erbjuda.”

Tre personer dominerar i handlingen:

Vicekonsuln själv naturligtvis, en ung förvirrad fransk lägre diplomat, enstöring, utstött, söndermald av den koloniala orättvisan, av klassklyftorna, kan han bara möta sin egen maktlöshet med blint våld. Fullständigt hopplöst blir denna mobboffer för första gången i sitt liv attraherad av en kvinna, den franska ambassadörens hustru.

Anne-Marie Stretter, ambassadrisen: njutningssökande, uttråkad, vacker söker hon kärlek från yngre älskare och är ett centrum för den artificiella vita enklavens sociala liv i Calcutta.

Tiggerskan är på sätt och vis berättelsens nav. Född i Battambang i nordvästra Kambodja, utslängd av sin fattiga mamma när hon som ung blir gravid, börjar gå för att aldrig återvända, som tiggerska och prostituerad, som sin mamma överger hon detta barn liksom de följande, på tio år går hon till Calcutta i Indien där hon blir kvar i en sjungande galenskap, överlever genom att fiska i Ganges med sig själv som nät och genom rester från de rika vita kolonisatörernas överflöd.

Peter Morgan, författaren som ser / konstruerar denna tiggerska pratar om henne till den sovande ambassadrisen: ” … hennes smuts som innehåller allt och som redan är uråldrig, som trängt in i skinnet på henne – som utgör hennes skinn; jag skulle vilja analysera denna smuts, kunna säga vad den består av, svett, dy, rester av gåsleversnittar från dina ambassadmottagningar, inge er avsmak, gåslever, damm, asfalt, mango, fiskfjäll, blod, allt …”

Någon lättuggad Hubba Bubba är det långt ifrån. Som alltid hos Duras språkligt utsökt, vidrigt vackert, men samtidigt kalejdoskopiskt fragmenterat och komplext, mer än det jag läst av henne tidigare. Kanske är det därför den först nu översatts?

Allt finns i det outtalade; våldet, den existentiella smärtan, klasshatet, erotiken, det koloniala förtrycket, allt berättas i läsarens huvud, romanens karaktärer förmår inte säga mycket, pratar förbi varandra och sig själva. Och under ytan på detta finns det våldsamma, tysta skriket.

Letar du efter en myspysig feelgood-stund i läsfåtöljen ska du sky denna bok som pesten. Letar du efter stor litteratur i vilken du fullständigt kan gå vilse i dina tankar och känslor och kanske se något nytt i dig själv, återkastat från den andre, de andra, ska du absolut läsa ”Vicekonsuln”!

Anders Kapp, 2015-05-10

Bokfakta

  • Titel: Vicekonsuln. (Le vice-consul. 1965. Översättning: Kristoffer Leandoer.)
  • Författare: Marguerite Duras.
  • Utgivningsdag: 2015.
  • Förlag: Lind & Co.
  • Antal sidor: 205.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *