Om de som gör entré på scenen kommer från Must, SOG, Säpo, KSI och liknande organisationer i Sverige och i andra länder har författaren försökt sig på en av spänningslitteraturens mest krävande subgenrer. Bakom scenfigurerna krävs en stark och trovärdig fond med element från politik, internationella relationer, internationella konflikter som kan inkludera allt från krig till påverkansoperationer, vapenhandel eller liknande; det är brister i fonden som nästan alltid förklarar misslyckade försök. I läsandet av Linus Anderssons debutroman Vålnaden letar jag med växande förtvivlan efter denna fondvägg. Visserligen börjar det lovande med en scen från finskryska gränsen 1925 då någon form av kontrarevolution mot bolsjevikerna fortfarande skulle kunna vara aktuell, huvudpersonen då går under olika namn (Sidney Reilly / Salomon Rosenblum) men han finns med i Jack Brandts familjehistorik och Jack är nya seriens huvudperson i nutid. Men den lovande tråden används egentligen aldrig, författaren sparar den uppenbarligen till kommande delar. Det dröjer för länge innan något annat fungerande element dyker upp och då sprutar plötsligt champagnen nästan för fort och mycket. När jag väl avslutar läsningen efter närmare femhundra sidor har jag ändå hittat mycket att tycka om i denna debut.
Efter prologen flyttas vi till Stockholm i nutid, vi träffar trettioårige Jack Brandt som sedan åtta år är en operatör inom militära SOG, Särskilda operationsgruppen, numera kapten. Han är åter i Stockholm efter ett uppdrag (författaren verkar överförtjust i ”mission” vilket känns som en onödig anglicism) i Irak. Han leder en liten grupp som utöver honom själv, kallad Gekko inom gruppen, består av Mohammed Aziz, en gigantisk man som kallas Buddah, samt Moa Johansson, en rödhårig kvinna kallad Ginger.
De har haft semester efter Irak men nu kallas Jack till ett möte på Högkvarteret på Lidingövägen på Gärdet, semestern verkar vara slut. På mötet finns ledande företrädare från flera olika organisationer: hans egen chef, överstelöjtnant Ståhl, chefen för Must, generalmajor Eva Hallberg, chefsåklagare, kommendör Carl-Gustav Bååt, chef för KSI, Micke von Ehrenborg, chefsåklagare och förundersökningsledare, Hasse Lindholm kommissarie vid NOA, riksmordgruppen samt Maria Sari, sektionschef och Novac Markovic från Säpo.
Tjugoåriga Petronella Wall hade hittats mördad under den gångna natten i sin egen lägenhet på Odengatan i Stockholm. Anledningen till det stora pådraget är att hon var Carl-Gustav Bååts dotter och säkerhetspolitiska kopplingar kan inte uteslutas. Av säkerhetsskäl hade hon använt sin mammas efternamn, Carl-Gustavs fru Sonja Wall. som tillhör en mycket rik släkt. I familjen finns också Victor, Petronellas storebror.
Det är vanliga polisen som har huvudansvaret för mordutredningen, Säpo bidrar och Jacks roll är att följa utredningen med fokus på eventuella kopplingar till militär underrättelsetjänst. Han gör naturligtvis mycketmer än så.
Tidigt i utredningen framgår att Petronella partat hårt, varit en stjärna bland innerstadens rika unga, att de också finns en del kopplingar till droger.
Tidigt får vi också veta att Jack ägnar en del tid åt finansmarknaden, att han byggt upp en egen liten förmögenhet, han tillhör också den kända finansfamiljen Roos, Brandt är hans mammas efternamn. (Rätt kul eftersom det verkligen finns en mycket känd finansfamilj i Sverige som heter Roos.) ”Han läste på sin höjd Financial Times och följde sällan nyheterna” låter däremot inte trovärdigt, han behöver i alla fall hela tiden ha en översiktlig koll på internationella nyheter som en del av sitt jobb.
Det visar sig att Petronella ganska nyligen tillbringat en tid i New York som au pair i en familj, vänner till hennes föräldrar, det är främst mamma Sonja som är god vän med Louise Applemoore, när hon var Fröken Sverige hette hon fortfarande Svensson. Men sedan gifte hon sig med stormrike Bill Applemoore (kanske rikare än vad Steve Jobs var med tanke på efternamnet) som driver någon stor hedgefond och bland mycket annat har ett stort hus på Manhattan. Petronella lär också ha arbetat en del som modell där, men hon avslutade vistelsen tidigare en planerat och flera vittnesuppgifter talar för att hon förändrats mycket av det som hände i New York, oklart vad.
Jack åker över till New York för att ta reda på mer vilket han också lyckas med. Både där och i andra sammanhang blir det riktigt våldsamt, författaren är rätt bra på att skriva våldskoreografiskt, Jack tar reda på saker på sitt eget sätt och då får inga andra stå i vägen. Det är smart av författaren att göra honom hyggligt rik, han gör mycket utan att förankra hos sin uppdragsgivare och för att det ska kunna vara trovärdigt måste han kunna betala för aktiviteterna själv.
Först på sidan 131 dyker det upp en tänkbar ingrediens till den nödvändiga fondväggen: ”en saudisk investerare som … agerade mellanhand i vapenaffärer i Mellanöstern.” Strax därpå dyker det upp en annan möjlighet i form av ryska påverkansoperationer. Men vi tvingas vänta till halvvägs genom boken innan vi börjar ana vad det egentligen handlar om. Det är faktiskt onödigt snålt, genom att närma sig den frågan tidigare kan man också hantera den långsamt och försiktigt som en subtil tråd innan den så småningom får växa och explodera.
Utöver mordutredningen med dess bakomliggande orsaker gör författaren också ett bra jobb med att, i lagom omfattning, bygga in vad som händer i de ledande aktörernas liv.
Den första delens korta berättelse, utredningen av mordet på Petronella, eller snarare plural, utredningarna, avslutas som sig bör, välskrivet med stor dramatik
Sist kommer en extremt tydlig cliffhanger som visar var vi kommer att befinna oss första oktober, 18.00, alltså ganska tidigt i seriens nästa del. Men det finns flera trådar som hänger på klipporna; det ryska spåret från 1925 ska leda fram till något i nutid och här ingår ”den stora väven” som ska materialiseras. Det är smart att kittla läsarnas nyfikenhet inför kommande läsning, men samtidigt måste man vara försiktig, om alltför mycket flyttas från ett nu till en osäker framtid kan en del läsare bli sura snarare än nyfikna. Men jag är totalt sett förtjust över denna debut och kommer med stor sannolikhet att läsa fortsättningen.
Författaren
Linus Andersson är överläkare i psykiatri och verksam i Stockholm där han också bor med sin fru och deras tre barn. Så här säger han själv om sin debut: ”Det är först när den synliga världen börjar krackelera som den dolda träder fram. Jag har alltid dragits till berättelser där det som ser ordnat ut på ytan döljer något annat under. Då läsandet blir en rörelse där lager efter lager blottläggs. Så länge jag kan minnas har jag varit en flitig läsare av thrillers och kriminalromaner där tempot driver utredningen framåt steg för steg. Det är något särskilt med att nu få skriva i samma genre, att få röra sig i en värld som tidigare bara öppnade sig genom andras berättelser.”
Anders Kapp, 2026-09-30
Bokfakta
- Titel: Vålnaden.
- Författare: Linus Andersson.
- Utgivningsdag: 2026-09-28.
- Förlag: Lind & Co.
- Antal sidor: 484.