I förlagsinformationen står det ”Bellona är en initierad spänningsdebut baserad på verkliga händelser.” Dessutom står det om pseudonymen: ”Författarkollektivet Kim Andersson består av personer med källor och insyn i samhällets toppskikt.” Jag är enormt skeptisk till bägge dessa påståenden. ”Baserad på verkliga händelser” är en populär formulering och visst; penningtvätt, övergrepp mot barn och maktkonspirationer är exempel på sådant som förekommer i verkligheten, men definitivt inte på de sätt som beskrivs i den här texten. Om författarna verkligen skulle ha ”insyn i samhällets toppskikt” har de noga förträngt denna kunskap i framskrivandet av ett gäng kompletta idioter. Det skulle möjligen ha kunnat redigeras om till någonting roligt men det här är nog den sämsta debut jag läst på länge.
Titelns Bellona är ett fritidshus på Gräsö i norra delen av Roslagen som har funnits i samma släkt sedan 1809. Av olika skäl har man hamnat i ekonomiska problem och behöver få fram mycket pengar, flera miljoner, för att rädda huset kvar i släkten. Berättelsens huvudperson, Sara Andersson, är en ung bankjurist som ingår i denna släkt; hon älskar verkligen sin farmor Birgitta, vet att farmor skulle bli förtvivlad om de skulle förlora huset och vill göra allt hon kan för att hjälpa till, det är en stark drivkraft.
Texten startar med att Sara är på väg till ett möte med André Janzon, vice koncernchef för Scandbank. Hon ska söka ett chefsjobb som skulle kunna ge henne en rejäl löneförhöjning och kommer till en tjusig del av huvudkontoret där hon aldrig varit förut.
”Det är bara vi höjdare som sitter här, sa han och vandrade med blicken längs hennes kropp.”
Redan i textens tredje stycke inser vi läsare att informationen om boken är falsk. Jag har genom åren träffat väldigt många verkliga ”höjdare” inom både näringsliv och offentlighet och även om de varit olika på många sätt, en del värda stor respekt och en del mindre, så har de alla något gemensamt: ingen av dem skulle använda formuleringen ”vi höjdare”. Hade författarna verkligen haft ”insyn i samhällets toppskikt” skulle de också veta det.
Sara får inte jobbet men däremot ett erbjudande: hon ska i hemlighet undersöka penningtvätt vid regionkontoret i Göteborg och André ger henne ett löfte: ”Du får en mille skattefritt.” Fullständigt orealistiskt på flera sätt.
Det här är ett spår som fortsätter genom större delen av boken; korrupta bankchefer på olika nivåer som stjäl miljoner genom olika upplägg för penningtvätt. Trovärdigheten är riktig låg, visst förekommer penningtvätt men riktigt så här enkelt är det inte att stjäla miljoner, och riktigt så här korkade är inte de som sysslar med det.
I det andra huvudspåret dominerar statsministern som är en egotrippad narcissist, tar alla chanser att glufsa i sig allt han kommer åt av mat och dryck, dessutom en grovt korrumperad idiot. De två spåren går så småningom samman.
På vägen funderade jag på hur man tänkt kring denna text under tillkomstprocessen. Man väljer slutligen att profilera den som någon sorts initierad spänningsskildring av skurkaktiga personer i samhällets toppskikt, alltså en fiktion som ligger nära verkligheten. Det är faktiskt inte sant så någon borde rimligen ha funderat på ett annat spår. En tänkbar sådan alternativ väg skulle kunna vara att gå mot humor, en rolig skröna som driver med samhällets toppskikt utan att hävda verklighetsförankring. Även om penningtvätt är en brottslig handling så är det ju möjligt att skratta åt idioter som penningtvättar riktigt klantigt. Övergrepp mot barn hade man på den vägen fått redigera bort, det går aldrig att skratta åt. Är tveksam om det skulle ha varit framgångsrikt, men i alla fall bättre än den valda vägen. Har svårt att tänka mig att Bellona får någon uppföljare.
Anders Kapp, 2026-01-16
Bokfakta
- Titel: Bellona.
- Författare: Kim Andersson (pseudonym).
- Utgivningsdag: 2026-01-15.
- Förlag: Bokfabriken.
- Antal sidor: 297.