Måste erkänna att jag haft en del problem med Johannes Selåkers författarskap där guld blandats med annat. Mot den bakgrunden blev jag extra lycklig under läsningen av Stekenjokk, starten på nya serien Vildmarksvägen. Den absolut mest basala berättartekniska strukturen utgörs av en enda berättarröst som äger en helt kronologisk historia väl avgränsad i tid och rum. Den används av en del internationella bästsäljarförfattare men då förenas det normalt med överförenklingar av språk och annat samt ett actionspäckat förlopp. I övrigt används den mycket sällan helt enkelt för att formen är svår att hantera, det är mycket enklare att upprätthålla läsarens intresse med hjälp av en ständig rörelse mellan olika perspektiv. Efter den här läsningen har vi umgåtts mycket med Frank Eldståhl, han äger berättelsen, han är polisinspektör, tvåbarnsfar, nyss dumpad av sin fru, allt annat än en förenklad karaktär, inte så enkel att förstå eller älska men vi känner med honom, respekterar honom, tack vare sin komplexitet och mänsklighet är han levande och intressant för oss genom hela läsningen. Efter en mycket kort prolog utspelar sig allt under en knapp vecka med långa dagar, 6-11 juni 1982, plus en epilog i augusti samma sommar. Det här är fantastiskt bra, utan tvekan en av årets bästa svenska spänningsromaner.
Den nya serien har tagit sitt namn efter Vildmarksvägen som sträcker sträcker sig totalt över femtio mil i norra Jämtland och södra Lappland, den går genom tre kommuner, Strömsund, Vilhelmina och Dorotea. I den här berättelsen handlar det om de två mil som går över kalfjället vid Stekenjokk i Strömsund, det är en av Sveriges högst belägna vägar och den är stängd mellan femtonde oktober och sjätte juni varje år. 1981 stängde den några dagar tidigare i samband med en våldsam snöstorm tolfte oktober. Då försvann också femtonåriga Judit Nelin, välkänd som en av landets främsta unga skidåkartalanger. Försvinnandet var en stor nyhet i alla nationella medier.
Berättelsen startar på nationaldagen 1982, söndag sjätte juni, och Frank tar den nyöppnade vägen mot Strömsund där han tio år tidigare gjorde i aspiranttjänstgöring och träffade hustrun Evy. De köpte ett hus där men det gick inte att sälja när de flyttade till Västerås 1973 så de har haft det kvar i alla år. Evy ville länge flytta tillbaka till Jämtland och till slut hade Frank gått med på det; hon och barnen, nioåriga Arvid och sjuåriga Alva, hade flyttat upp redan vid årsskiftet; Frank hade suttit fast i tunga utredningar, missat vårens skollov och barnens födelsedagar men nu var det dags för honom också. På matbordet i köket möts han av en handskriven lapp, en nyckelknippa och en vigselring; Evy har lämnat honom och tagit barnen med sig.
Telefonen ringer, det är hans chef, kommissarie Sigge Halvarsson som han känner mycket väl, han var Franks mentor under första tiden som polis. Frank ska egentligen inte börja förrän på måndagen men Sigge undrar om han inte skulle kunna ta ett larm direkt. I en av maskinerna som snöröjt den nyöppnade vägen har man hittat något som kanske kan vara en kroppsdel. Frank hoppas att de har fel, han vill inte ha en tung mordutredning till, men så är det inte, inne i maskinen finns något som uppenbarligen är en hand, man kan till och med se att den sannolikt tillhört en rätt ung tjej, maskinföraren menar att det måste handla om försvunna Judit.
Plogdepån och den aktuella vägsträckan spärras av direkt och genom Franks perspektiv får vi följa det som händer under den kommande veckan. Han går igenom förra höstens utredning av försvinnandet och hittar en hel del brister. Det hela flätas samman med Franks första mordfall för tio år sedan då han fortfarande var kvar i Strömsund, hans enda olösta vilket fortfarande plågar honom; unga vackra Lidija, rumänsk arbetskraftsinvandrare, var gravid när de hittade hennes döda kropp.
Bara att möta en författare som klarar av att stava till ord som kolleger och nattygsbord får mig på gott humör, det är det rätt få som fixar numera. Men det stora är naturligtvis framskrivningen av denna speciella landsbygd med alla dess relationer, maktförhållanden och sedan länge nergrävda hemligheter, framskrivningen av Frank med hela hans historia, hans tankar och känslor, ett storslaget berättande som fängslar oss läsare.
Författaren
Johannes Selåker är född 1987 och bosatt på Södermalm i Stockholm. Som journalist har han en bakgrund på Aftonbladet, Expressen och Aller Media, där han varit såväl nyhetschef som redaktionschef. Han var också ansvarig för några av de stora metoo-granskningarna 2017.
Som författare debuterade han 2020 med spänningsromanen Förstfödd, skriven tillsammans med Joni Nykänen. Tillsammans med Pascal Engman har han skrivit kvartetten Skymningsland om polisen Tomas Wolf och kvällstidningsreportern Vera Berg som startade med Till minne av en mördare 2022.
2023 kom hans solodebut Fräls oss ifrån ondo, starten på serien Blodslinjen med Selma Halilović som återkommande huvudperson. Boken följdes upp med Syndafallet 2024.
Och nå finns alltså Stekenjokk ute, första delen i serien Vildmarksvägen.
Anders Kapp, 2026-08-16
Bokfakta
- Titel: Stekenjokk.
- Författare: Johannes Selåker.
- Utgivningsdag: 2026-08-13.
- Förlag: Forum.
- Antal sidor: 353.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Fräls oss ifrån ondo.
- Kapprakt om Skammens väg.
- Kapprakt om Till minne av en mördare.
- Kapprakt om Förstfödd.
- Läs vad andra skriver om boken.