I nya Skyfall, tredje delen i Österlenfallen, låter Johanna Ginstmark oss få veta varför Göran Danielsson under sina trettio år som kommissarie hela tiden i hemlighet skyddat den lokala maffiafamiljen Dalsgård, när och hur han blev köpt. Nu har han gått i pension, våndas över allt han gjort, funderar på hur han ska försöka ställa allt till rätta, kanske också på om han verkligen ska göra något alls, han är fortfarande en mycket respekterad person både i lokalsamhället och hos tidigare kolleger. Detsamma gäller familjen Dalsgård som är respekterad av de flesta, Oskar Dalsgård är till och med kommunfullmäktigeordförande. Seriens huvudperson Maria Larsdotter är återvändare till området, rätt ny som kommissarie vid Ystadspolisen och hon respekterar inte någon av dem. Redan tidigare i serien har hon fått många fiender när hon anmälde chefen Göran Danielsson för tjänstefel och nu blir det ännu värre när hon griper pensionerade chefen misstänkt för mord. På ett plan är det här en parafras på David och Goliat, en av många underdog-historier, den lilla människans kamp mot övermakten har alltid en förmåga att fängsla oss läsare och den här författaren gör det bra.

Författaren har själv vuxit upp som tolvte generationen i en liten by på Österlen och jag antar att hon använt delar av den erfarenheten för skapandet av huvudpersonen Maria Larsdotter som i seriens första del återvände från Umeå till sin hembygd för att börja en ny anställning som kommissarie hos Ystadspolisen. Hon är glad över att återse sin barndoms by och sina morföräldrar men huvudanledningen till flytten är att hon vill ta reda på mer om den stora katastrofen för trettio år sedan när hennes föräldrar och hennes syster Sandra dog i en bilolycka som kanske var något annat än det. Hennes pappa höll just på att utreda familjen Dalsgård för grov ekonomisk brottslighet.

Den nya boken startar med en prolog som också är trettiotalet år gammal, dagen efter festen 1993 då de firade att Göran blivit befordrad till kommissarie. Den handlar inte om katastrofen för Marias familj utan om två tonårspojkar som har lyckats stjäla explosiva varor från ett militärförråd. De experimenterar på Borrby strand som i övrigt ligger helt öde. Görans son Ulf överlever. Det gör inte den andra pojken.

I nutidshandlingens start träffar vi Maria som är vid Hammars backar med sin hund Labbe. Hon har med sig två urnor, askan efter Erland och Elna Svensson, hon ska utföra sitt uppdrag: strö askan i havet. Erland var den kriminaltekniker som undersökte bilolyckan på nittiotalet; strax därefter hade han slutat och flyttat till spanska solkusten. Han återvände till Österlen av liknande anledningar som Maria, de hinner bara träffas en gång, men han hann berätta vad han egentligen kom fram till i sin undersökning då för länge sedan.

Nästa gång Maria ser honom är han död, en olycka, ett självmord eller något annat. Senare visar det sig att han testamenterat sin kvarlåtenskap till henne. Den kriminaltekniska undersökningen visar att bostaden är grundligt rentorkad, de hittar bara ett fingeravtryck och det tillhör Göran Danielsson. Hon griper honom misstänkt för mord på Erland. Hennes lokala popularitetsindex rasar ytterligare.

Oskar Dalsgård får en berättarröst i egna kapitel. Familjen leds fortfarande av hans åttiofemåriga far, det är han som huserar i familjens pampiga gård, Oskar tvingas bo i ett hus i närheten, i slutet av den hundraåriga bokallén, vilket irriterar honom mycket, som äldsta son borde han ha fått ta över ledningen och stora huset för tjugo år sedan. Det finns en ständig maktkamp mellan honom och yngre brodern Claes, en konkurrens som deras far hela tiden driver på. Basen i familjens ekonomi är ett stort jordbruk, men de sysslar också med en hel del annat. Familjen är mycket inflytelserik i området, Oskar själv är bland annat ordförande i kommunfullmäktige. Han är gift med Stina, de har dottern Felicia, advokat, nyligen separerad från Nico och de har dottern Natalie tillsammans. (Nico är också Marias närmaste kollega på jobbet.)

Det finns en bra bihistoria om Sebastian, en ung man med en kriminell bakgrund som flyttar in i Löderup. Ryktesspridningen kring honom bara växer och växer, författaren beskriver väl hur ett byhat kan växa över alla breddar med riktigt hemska konsekvenser.

Görans vuxna son Ulf är åklagare i Malmö och har en ganska stor roll i berättelsen. Han är ett ynkligt nervknippe som inte känns riktigt hållbar som karaktär, än mindre den hackiga relationen till Veronica.

En viss sorts beskärning av lövträd kallas att hamla, inte halma. Jag tycker bättre om grå och blå än gråa och blåa och definitivt bättre om orange än den riktigt fula formen orangea; orden behandlas bäst som oböjliga. Ett knä i bestämd form heter för mig hellre knät än knäet.

Författaren har en dramaturgisk kompetens på hög nivå, i mer än femton år har hon skrivit för film och teve och parallellt storykonsultat på olika sätt och i olika sammanhang innan hon också började skriva skönlitterärt 2022. Det framgår tydligt i den här berättelsen, en av flera delar gäller skapandet av huvudpersonen Maria Larsdotter och hur hon utvecklar relationen mellan henne och oss läsare. Relationen ska med fördel vara stark om vi läsare ska kunna engageras av berättelsen, men i övrigt kan relationen ha olika innehåll, det är till exempel inte alls nödvändigt att vi tycker om huvudpersonen men relationen bör innehålla starka känslor.

Här använder hon en vanlig mänsklig egenskap: de flesta av oss reagerar starkt när någon vi känner utsätts för uppenbara orättvisor. Författaren har sett till att vi känner Maria, vi kanske inte tycker om allt hon är, gör eller säger men vi känner henne. Och hon utsätts för uppenbara oförrätter; ingen tror på vad hon säger, ingen respekterar hennes slutsatser, hon blir till och med avstängd från jobbet och vi läsare har givits tillräckligt med kunskaper för att veta att hennes omgivning sannolikt har fel, att Maria sannolikt har rätt.

Det här gör oss läsare frustrerade, vi kan inte sluta läsa, vi måste få reda på om Maria kan få någon upprättelse, vi vill att idioterna runt om henne ska avslöjas, gärna på något obehagligt sätt, vi längtar efter hämnd och just hämndlystnad är en av de mest effektive känslorna som bas för starka berättelser, en dramaturgisk teknik som Alexandre Dumas inte alls var först med att använda när han kom ut med Greven av Monte Cristo 1844 och som många andra använt efter honom, bland dem Johanna Ginstmark. Det handlar naturligtvis om helt olika berättelser men under ytan är principerna desamma.

Och författaren öser på med nya oförrätter, jag kan tycka att hon går för långt, att det till slut blir en smula tjatigt och måttligt trovärdigt men jag fortsätter ändå att läsa i väntan på upprättelsen, i väntan på någon sorts hämnd, tekniken fungerar, det är skickligt.

Det här är tredje delen i Österlenfallen. Är serien därmed slut, blev det en trilogi? Jag skulle mycket väl kunna svara ja på den frågan men det beror på att jag är mycket mer förtjust i öppna slut än vad majoriteten av spänningsläsarna är. Så det lär komma en fjärde del som jag gärna läser.

Författaren

Johanna Ginstmark är född 1979 och växte upp som den tolfte generationen i en liten by på Österlen. Hon är numera bosatt i Jakobsberg norr om Stockholm. Sedan hon examinerades från en manusutbildning i Umeå 2007 har hon arbetat som manusförfattare och konsult inom detta fält. Under åren har hon skrivit för film och teveserier hos många olika produktionsbolag. Hon har också drivit en populär podcast, Framgångar och Motgångar, där hon intervjuade kolleger i film- och teveindustrin om deras värsta motgångar och deras väg till framgång. Hon debuterade skönlitterärt med Tät dimma 2022, första delen i spänningsserien Österlenfallen där vi följer Maria Larsdotter, en kommissarie som återvänder till uppväxtens Österlen. Hemsökt av ett barndomstrauma dyker hon ner i områdets hemligheter. Hennes utredningar rör upp gamla konflikter och trampar på många tår, vilket återuppväcker sedan länge slumrande spänningar. Nya Skyfall är seriens tredje del.

Anders Kapp, 2026-03-21

Bokfakta

• Titel: Skyfall.
• Författare: Johanna Ginstmark.
• Utgivningsdag: 2026-03-18.
• Förlag: Polaris.
• Antal sidor: 425.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.