Läste någonstans att Johan Brännströms nya serie från Norduppland skulle vara inspirerad av ikoniska teveserien True Detective vilket gjorde mig riktigt nervös. Kommer ihåg en svensk spänningsdebut från våren 2020 med just den ambitionen som blev en riktig katastrof. Jag är inte säker på om nya Kaninfarmen faktiskt har så många spår av den teveserien men någon katastrof är den inte alls, tvärt om. Verkliga platser i norra Uppland som Tierp och Östhammar förekommer i texten men centrum i handlingen finns i fiktiva orten och kommunen Ytterbo. Liksom författaren själv har berättelsens huvudperson, polisen Robert Lilja, återvänt till jobbet efter en längre sjukskrivning. Tanken är att han ska mjukstarta på deltid som lokal kommunpolis i Ytterbo, platsen där han själv växte upp, men någon mjukstart blir det inte. Avancerad och grotesk djurmisshandel eskalerar. Det är bra, men jag tycker nog ännu mer om hans serie om Mikaela Sköld och blir glad när jag kan läsa mig till att hon återvänder 2027 i Nådlös, den seriens sjätte del.
Efter en traumatisk händelse i juni förra året har Robert Lilja varit sjukskriven under drygt ett år. När nutidsberättelsen startar, måndag 4 augusti 2025, ska han just återvända till jobbet. Han lever tillsammans med sjöpolisen Rosmarie ”Rosie” Forsman, de har en gård i Tolfta, en halvmil utanför Tierp. De har sedan länge kämpat för att få barn, en fråga som är viktig för dem och klockan tickar högt numera, de blir snart fyrtio.
På jobbet diskuterar han läget med avdelningschefen för ingripandeverksamheten Ingemar Lejon, som har ett förslag; polisen ska uppfylla ett löfte om att öppna ett lokalkontor i Ytterby för att öka närvaron på landsbygden och Robert skulle kunna få ansvar för det kontoret. Liksom tidigare skulle han kunna utgå från polishuset i Tierp, kontoret i Ytterby behöver han bara bemanna en dag i veckan, han skulle initialt klara det jobbet på halvtid och han skulle befordras till kriminalinspektör.
Robert växte upp i Ytterby, lämnade efter nian, har inga bra minnen men accepterar så småningom erbjudandet.
Även om Robert dominerar som berättarröst får han dela den rollen med rätt många andra karaktärer. En av dem är Olivia Hellgren som arbetar på Kaninfarmen i Tierps kyrkby. Sex år tidigare hade farmen utsatts för ett angrepp där fyra kaniner mycket brutalt misshandlats till döds men fallet löstes aldrig. Den här morgonen märker hon att en av kaninerna haltar och hon hittar en nål instucken i hans tass. Hon ringer polisen och får besök av Robert och hans kollega Kenneth.
Vi träffar Karl Eskilsson, en man i sjuttioårsåldern som sliter med sitt jordbruk strax utanför Ytterby. En dag hittar han många döda kajor på gården. Så småningom visar det sig vara ett rätt avancerat upplägg som ligger bakom attacken på fåglarna. Han tar kontakt med nya kommunpolisen Robert.
Karl är rätt ensam, han saknar sin dotter Susanne, de har inte träffats på flera år, men kanske skulle han göra ett nytt försök, han har ju faktiskt varit nykter rätt länge nu. Och han saknar sitt barnbarn, undrar om Agnes ens känner igen sin morfar längre?
Vi träffar Agnes Agemo som längtar till sin födelsedag, snart ska hon fylla sju och några få dagar senare ska hon börja ettan, hon längtar till skolan också.
Vi får också träffa ”pojken” en anonym person, den som för sex år sedan dödade kaninerna och som fortfarande dödar. Vi får också veta en del om hans usla uppväxt.
Robert ägnar sig åt fallen med utstuderad djurmisshandel, han hittar fler fall, han hittar dåliga polisutredningar och han oroar sig; de värsta mördarna har ofta just djurmisshandel i sin bakgrund. Det kan eskalera, de behöver hitta den ansvariga, det kan vara bråttom.
Och så försvinner Agnes.
Det är upplägget för den här berättelsen som pågår under några augustiveckor fram till höstterminens första skoldag, måndag 18 augusti.
Någon deltid blir det absolut inte för Robert under hans första tid tillbaka på jobbet, tvärt om blir det jobb alla vakna timmar. Vi får följa fallet med försvinnandet från hans perspektiv, andra poliser, Agnes föräldrar, hennes morfar, Agnes eget perspektiv och förövaren själv. Det är nog en mer komplex struktur med fler inblandade än i författarens andra serie men det är mycket välkomponerat; en snygg rörelse mellan olika röster i en varierad rytm vars tempo eskalerar på vägen mot en spännande upplösning med flera överraskande komponenter.
Textgranskningsprocessen har fungerat ovanligt bra, en i stort sett felfri text, reagerade egentligen bara när något ser ut som ”en pannkaka som plattats ut” vilket inte skapar några som helst bilder i min tankevärld.
Ett riktigt bra jobb, härligt att se hur författaren kunnat återvända till full kapacitet efter sin stroke.
Författaren
Johan Brännström, född 1964 i Heby i Västmanland, flyttade till Upplands Väsby som sexåring och därefter till Jakobsberg. Han har bland annat också bott i Katrineholm men är sedan 2007 bosatt i Uppsala. Han har arbetat som filmjournalist, programledare och manusförfattare. Började sin journalistiska bana på tidigt åttiotal med att ge ut ett av landets första hårdrockfanzines, och blev sedan filmjournalist i tidningar som Aftonbladet, Canal+ Magazine och Café. Han har varit programledare för filmprogrammet Popcorn i TV6 och var en av grundarna av Filmdelta.se. Han har skrivit flera filmmanus och har varit kursledare för manusutbildningen Filmmanusskolan sedan 2005. Under sju år arbetade han på TT Nyhetsbyrån och återfinns numera på Upsala Nya Tidning.
Hans debutroman Feber, första delen i serien om Mikaela Sköld, kom 2020 och den femte delen Skallben kom 2024. Nya Kaninfarmen är första delen i Nordupplandserien och han planerar att driva bägge serierna vidare.
Anders Kapp, 2026-06-16
Bokfakta
- Titel: Kaninfarmen.
- Författare: Johan Brännström.
- Utgivningsdag: 2026-06-15.
- Förlag: Ordfront.
- Antal sidor: 438.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Splitter.
- Kapprakt om Ingen ska skonas.
- Kapprakt om Röd signal.
- Kapprakt om Feber.
- Läs vad andra skriver om boken.