Terrorhotad Natoövning i Boden

Sveriges omsvängning i Nato-frågan och den snabba upprustningen är ett tema som förvånande få författare ägnat sig åt men det gör Jenny Rogneby i nya Ljusfront, andra delen i hennes pågående serie Förhörsledarna. Det är hennes tionde bok och den första där hon återvänder till uppväxtens Boden, eller närmare bestämt den lilla byn Ågärdan några kilometer väster om Boden dit hon kom efter adoptionen från Etiopien. Det är en bra vald plats för temat; innan alla regementsnedläggningar var Boden landets militärtätaste plats och nu kan det bli fler igen efter kursändringarna. I Ågärdan bor familjen Lundell som består av fyra personer, pappa Kent är överste och en av de huvudansvariga för rekordstora Natoövningen Arctic Air Defender som snart ska genomföras med sitt nav i området, sonen Felix är sjutton och har bestämt sig för att han inte vill mönstra, har fått en del nya vänner med tydliga antimilitaristiska åsikter (= Ljusfront) vilket gör pappa rasande, sexåriga Vidar som inte förekommer så mycket i handlingen samt mamma Mona som redan i prologen hittar en avhuggen hand invirad i plast på Felix rum. Fallet växer snabbt när det konstateras att Felix dessutom är spårlöst försvunnen så Bodenpolisen kallar på hjälp från Stockholm och snart sitter seriens förhörsledare, Annie Altin och Alexander Tilly, på planet till Luleå.

En av de mest påtagliga karaktärerna i den här texten är kylan, det är kallt i Boden och författaren skriver fram den ofta och väl, alla läsare rekommenderas en varm tröja. Varken Annie eller Alexander har varit med om något liknande tidigare, de har inte alls med sig kläder som duger när det är trettio grader kallt ute så de måste snabbt köpa nya. ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga … ordspråk” avbryter Annie och det är faktiskt roligt.

De hämtas på flygplatsen av en polis som kör dem den halvtimma det tar till Boden. De kommer direkt till ett möte om fallet, kriminalinspektör Patrik Sundberg är gruppchef och välkomnar dem hjärtligt vilket inte alla i gruppen gör, särskilt Arvid är påtagligt skeptisk mot nollåttorna, en riktig suris bland kollegerna är bra för berättelsens dynamik.

Handen tros tillhöra en ung kvinna men en husrannsakan hemma hos familjen Lundell hittade inga spår av blod i huset, man tror att kvinnan dödats och styckats någon annanstans. Ett överraskande fynd var en gömd låda med kontanter, 250 000 kronor närmare bestämt och hittills inga förklaringar till detta fynd. Felix rum visar att han måste ha ett stort intresse för norrsken, här finns fantastiskt fina bilder, han har också en rätt avancerad fotoutrustning. Men de har inga som helst spår efter honom.

Som sig bör genomför Annie och Alexander förhör med alla berörda. Den bild av familjen Lundell som växer fram är inte så trevlig, pappa Kent tycks vara en stram militär som ägnar sig åt ordergivning snarare än samtal även på hemmaplan. Särskilt är relationen mellan honom och Felix ansträngd, pappa gormar och sonen flyr till sitt rum och till nätet. Men inte alltid, vid något tillfälle brister det för honom, han ser sin pappa rakt in i ögonen och säger ”Min största jävla skräck är att bli som du.”

Felix verkar vara rätt inåtvänd, inte särskilt social, har få vänner. Men en av de få vännerna, Hampus, berättar att Felix är med i någon grupp som kallas Ljusfront, de har en hemsida och en chatgrupp, Hampus är inte själv med, men han tror att de också brukar träffas på nätterna när det är norrsken.

Ungefär halvvägs in i läsningen får vi hoppa tillbaka i tiden, tretton månader tidigare, med start 7 december 2024 får vi följa Felix liv med betoning på hans väg in i grupperingen Ljusfront. Här kommer den stora utmaningen för författaren, hon vill skapa en gruppering som successivt kan radikaliseras, som kan bli farlig, det framgår redan av baksidestexten. Men det innebär att det måste finns någon sorts ideologisk kärna, något som förenar gruppens medlemmar och som skiljer dem från resten av samhället.

Det här är rätt svårt, jag är inte riktigt nöjd men det beror kanske på att politisk filosofi är min akademiska hemmaplan. Utan att använda orden bygger hon någon variant av det man kallar Deep ecology och som ofta förknippas med den norske filosofen Arne Næss. Här betraktas jorden mer eller mindre som en organism där allt hänger samman. I Ljusfronts version kan denna organisms mående tolkas genom ljuset, särskilt norrskenets ljusförändringar berättar om hur jorden mår. Här syns till exempel klimatkrisen där mänskligheten gör denna organism illa. Men upprustning och militarisering är också sådant som förstör vår tillvaro, förändringar som kan tolkas i ljuset. Och Arktis är den del av jorden där förändringarna är mest påtagliga.

I denna ideologi är den kommande stora Natoövningen något ont, något som Ljusfront måste bekämpa. Man rör sig alltså från något fältbiologliknande, naturvänner som fotograferar norrsken på nätterna, till farliga aktivister. När det står klart att Ljusfront har tillgång till hemliga Natodokument kommer Säpo in i bilden och så småningom även andra länders säkerhetstjänster. Lyckas författaren verkligen göra denna kedja hållbar och rimligt trovärdig? Tja, kanske, hon har i alla fall gjorde ett imponerande researchjobb för att förankra delar av dessa tankar i verkliga dokument.

Relationen mellan Annie och Alexander startade illa, Annie tyckte att Alexander var både okänslig och okunnig, att hans erfarenheter från Chicago inte alls passade i Sverige. Men så småningom fungerar de allt bättre tillsammans och sannolikheten för någon form av ömsesidig attraktion var naturligtvis hög. Inom detta fält har författaren skrivit in en läsvärd utmaning som hon ska hantera i nästa del i serien-

Bortsett från min filosofiska tveksamhet är det här riktigt läsvärt, här finns en skicklig författaren som verkligen kan skriva. Spänningen skruvas upp till de dramatiska och delvis mycket överraskande upplösningarna. Seriekonceptet visar sig också vara mycket hållbart, förhörsexperter kan syssla med allt möjlig, tematiken kan utan problem varieras radikalt, ettans ofrivilliga barnlöshet ligger tematiskt långt från tvåan och variationsmöjligheterna är en stor tillgång. Det känns också som att författaren tyckt om att lämna Stockholm för uppväxtens Boden, miljöskildringarna bidrar starkt till läsglädjen.

Författaren

Jenny Rogneby föddes i Etiopien 1974, adopterades till Sverige 1975 tillsammans med en syster och växte upp i Boden. Hon är utbildad kriminolog och har varit utredare vid Citypolisen i Stockholm. Hon har även socionomexamen och har läst kurser i bland annat juridik och konflikthantering. Hon är också utbildad musikalartist och har arbetat som artist i många år (hon har varit förband till Michael Jackson inför en publik på 80 000 personer i Tallinn, släppt album i Japan, varit med i Melodifestivalen och turnerat både i Sverige och utomlands).

Hon debuterade som författare 2014 med Leona – tärningen är kastad, första boken i serien med den okonventionella brottsutredaren Leona Lindberg i huvudrollen. Serien fick totalt fem delar fram till 2020, gavs ut i fjorton länder och filmrättigheterna såldes till Hollywood.

2022 startade hon en trilogi med medlaren Angela Lans i huvudrollen, i serien har hittills tre delar kommit ut. 2025 startade hon nya serien Förhörsledarna och Ljusfront är andra delen.

Hon är numera bosatt i Spanien.

Anders Kapp, 2026-10-15

Bokfakta

  • Titel: Ljusfront.
  • Författare: Jenny Rogneby.
  • Utgivningsdag: 2025-10-15.
  • Förlag: Bookmark.
  • Antal sidor: 573.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait