Ett djupt personligt engagemang kan vara ett tveeggat svärd för en författare. På den positiva sidan kan det finnas en kraft som bär texten fram till starkt berörda läsare. På den negativa sidan finns risken för att det blir en sorts plakattext som blir skönlitterärt helt ointressant. Jag vet att Jenny Rogneby är mycket engagerad i adoptionsfrågor, hon är själv adopterad från Etiopien och under senare år har det avslöjats en hel del problem på det området, allt från tveksam etik till grovt kriminell människohandel. När hon nu med De märkta barnen startar sin tredje serie, Förhörsledarna, och väljer just det temat blir jag en smula nervös, har flera gånger mött fall där personligt engagemang går snett, men blir glad när det visar sig att nervositeten var obefogad; det här är det bästa hon skrivit hittills, djupt berörande skönlitteratur med stark förankring i en vedervärdig verklighet.
En het julidag bombhotas Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm; intresset fokuseras på en svart sportbag på en gräsmatta utanför sjukhuset, i väntan på bombteknikerna arbetar polisen med avspärrningar och utrymningar. När väskan slutligen kan öppnas finns där ingen bomb, där finns en baby, en liten svart flicka, knappt vid liv.
Vi får träffa Annie Altin, den nya seriens huvudperson, medlem i en grupp som nyligen inrättats av Noa, poliser specialiserade på förhörsmetoder. Fallet med den lilla flickan går till Sektionen för grova brott vid citypolisen i Stockholm och Förhörsledarna ska assistera utredningen. Annie är på plats vid den första genomgången, får presentera gruppen och sig själv för de andra utredarna, irriterad över att hennes närmaste kollega Tim inte är på plats, han är tydligen försenad.
Efter mötet pratar hon med sin chef, Benjamin Hoffman, och det visar sig att Tim inte alls är försenad, han är sjukskriven, har just fått sin diagnos, leukemi, det kommer att dröja länge innan han är tillbaka, om än någonsin.
Den lilla flickan finns vid intensiven på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Annie åker dit och träffar hennes läkare, Karim al-Mansour. Läget är fortfarande kritiskt, flickan har många olika skador, de har också upptäckt något märkligt; på insidan av överarmen finns någon slags kod: SS1250. Utöver skadorna har hon också en mycket ovanlig ärftlig blodsjukdom som i stort sett inte finns i Sverige.
Rätt snart får de tag på den som lämnat väskan utanför Karolinska; enligt vittnesuppgifter skulle det ha varit en muslimsk kvinna men under burkan fanns en ung man, Jamal Khalil, känd gängkriminell på låg nivå som inte vill prata alls med polisen. Annie inleder förhöret och får så småningom kontakt med honom, han börjar prata när det knackar på dörren. In kommer Alexander Tilly, ny inom Förhörsledarna och relativt ny i Sverige, kom från USA till kärleken Lina och när han lägger sig i förhöret låser sig Jamal igen. Annie kastar ut Alexander.
Det är chefen Hoffman som valt ut Alexander som ersättare till Tim och jag gissar att han också blir en av seriens återkommande huvudpersoner. Annie och gruppen arbetar med förhör enligt PEACE-metoden, bokstäverna står för Preparation and Planning, Engage and Explain, Account and Challenge, Closure and Evaluate. Alexander har från sin utbildning i Chicago med sig den mer konfrontativa Reidmetoden och spänningsfältet mellan de två blir intressant läsning.
En viktig roll har Josie Maria Reyes med eget berättarperspektiv i egna kapitel. Uppväxt norr om Manilla i Filippinerna kom hon till Sverige som au pair; ett jobb som tog slut, liksom uppehållstillståndet men ändå är hon kvar i landet, fick tag på ett nytt jobb och pengarna är livsviktiga för hennes familj i hemlandet. Hon arbetar nu i en exklusiv villa på Lidingö, tar hand om barnen, femåriga Ellen och hennes lillebror Theo, och tar hand om allt annat; matlagning, städning, tvätt, kraven från föräldrarna Victor och Beatrice Rosén är höga, särskilt Beatrice klagar ofta och elakt men i den situation som Josie befinner sig i vågar hon inte protestera.
Paret Rosén tjänar uppenbarligen väldigt mycket pengar men Josie har ingen aning om vad de arbetar med. De försvinner ofta utomlands på rätt korta resor då Josie får ta hand om allting själv. I huset finns ett kontor som är förbjudet område för henne, hon släpps bara in någon timme i veckan för att städa och då är allt undanplockat, finns inga papper framme som kan visa vad de sysslar med.
Till slut bestämmer hon sig ändå för att försöka ta reda på mer, inte minst för att försöka skydda sig själv, enligt barnen försvann deras förra barnflicka plötsligt och Josie vill inte försvinna, hon behöver någon sorts hållhake.
Polisen larmas till en skjutning i Vallentuna; det är ett välbärgat par i fyrtioårsåldern som dödats, Matti och Saga Norrby, det ser ut som en ren avrättning, det hela måste ha gått mycket snabbt, verkar professionellt. I huset hittar polisen en liten pojke, en svart baby, vilket förvånar; enligt folkbokföringen har paret inga barn alls, varken biologiska eller adopterade. På hans arm finns en kod, MN950; han verkar må rätt bra men körs ändå till Astrid Lindgrens barnsjukhus för undersökning. Så småningom visar DNA-analys att de två spädbarnen är tvillingar.
Fallen skapar en enorm medial uppmärksamhet. Socialminister och vice statsminister Krister Olofsson uttalar sig kritiskt: ”utländska barn utan vårdnadshavare dyker upp här när Sverige har haft en så ansträngd situation med ensamkommande flyktingbarn”. Annie funderar över hur han kan veta att de är utländska, polisen har inte gått ut med hudfärg eller något annat om deras ursprung.
I beslagen från villan i Vallentuna hittar polisen en konfliktfylld kommunikation i en dator; det är Matti som skriver med någon okänd person, det är ett bråk om pengar, stora belopp. Det handlar också om problem med en ”leverans” och problem med ”produktens skick”.
Det hela bara växer, förgrenar sig till samhällets toppar, både inom näringsliv och politik. Utredningen växer också geografiskt, spår leder fram till resor till andra länder. Trycket på utredarna blir bara värre när de är på väg mot en nationell krissituation.
Vid sidan av fallet finns fler välskrivna bihistorier om Annies relation med sambon Noah, skådespelare som just fått sin första riktiga filmroll, relationen med vännen Nadia som kom med sin familj från Palestina när hon var fem och nästan omgående blev kompis med jämnåriga grannen Annie. Annie mår inte bra men måste hela tiden avboka sina läkartider på grund av olika akuta händelser. Relationen mellan Alexander och Lina domineras allt mer av deras önskan att få barn, Lina blir nästan desperat i sin jakt på olika metoder som ska hjälpa henne att bli gravid.
Formatet är tegelstensartat med drygt 550 sidor men det är vad berättelsen kräver, det är inte en sida för mycket. Jag vet att titeln inte finns med bland Svenska Deckarakademins nomineringar till årets bästa inom genren, men den skulle mycket väl ha kunnat platsa där, det här är riktigt bra, inte bara spännande utan också starkt berörande.
Författaren
Jenny Rogneby föddes i Etiopien 1974, adopterades till Sverige 1975 tillsammans med en syster och växte upp i Boden. Hon är utbildad kriminolog och har varit utredare vid Citypolisen i Stockholm. Hon har även socionomexamen och har läst kurser i bland annat juridik och konflikthantering. Hon är också utbildad musikalartist och har arbetat som artist i många år (hon har varit förband till Michael Jackson inför en publik på 80 000 personer i Tallinn, släppt album i Japan, varit med i Melodifestivalen och turnerat både i Sverige och utomlands).
Hon debuterade som författare 2014 med Leona – tärningen är kastad, första boken i serien med den okonventionella brottsutredaren Leona Lindberg i huvudrollen. Serien fick totalt fem delar fram till 2020, gavs ut i fjorton länder och filmrättigheterna såldes till Hollywood.
2022 startade hon något nytt med medlaren Angela Lans i huvudrollen, i serien har hittills tre delar kommit ut. De märkta barnen är starten på nya serien Förhörsledarna.
Hon är numera bosatt i Spanien.
Anders Kapp, 2025-11-11
Bokfakta
- Titel: De märkta barnen.
- Författare: Jenny Rogneby.
- Utgivningsdag: 2025-11-11.
- Förlag: Bookmark.
- Antal sidor: 556.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Vittnet.
- Kapprakt om Medlaren.
- Författarens hemsida.
- Läs vad andra skriver om boken.