Överfullt i Gryckvik

Dags att återvända till fiktiva Gryckvik nära Hedemora i södra Dalarna dit trettiofemåriga Klara Gård tvingades åka efter katastrofen i Borås; utan pengar hade hon ingenstans att bo, enda alternativet var en sliten gammal stuga som hon och brodern Vidar ärvt efter farmor, så trots att hon bestämt sig för att aldrig återvända hit för fem år sedan blev det ändå så. Händelserna i seriestarten Sågverk ägde rum under tidig höst och tvåan Skyddsjakt utspelar sig ett par månader senare när hösten är på väg att bli vinter. Det fanns mycket att gilla med ettan men också en del problem; alltför många trådar skapade en spretighet så jag hoppades att tvåan skulle fokusera mer på färre historier och utveckla dem med större djup och beröring. Så blev det inte riktigt.

Huvudpersonen Klara Gård har en trasslig familjehistorik som vi fick lära oss i ettan, som jag skrev om då och inte tänker upprepa nu, men som är roten till ett antal olika berättelser:

Betydligt yngre lillasyster Natalie försvann för fem år sedan och nu hittar Klara ett tänkbart spår till en speciell frikyrkoförsamling, möjligen Livets Ord-liknande.

Storebror Vidar som till skillnad från Klara läste klart sin polisutbildning; på ytan så lyckad med jobb som lokalpolis, fru, barn och villa men som bär på hemligheter.

Mamma Erika ligger sedan tre veckor nedsövd på intensiven i Falun efter en överdos (oklart hur och varför) och en stroke gör det inte bättre. Klara har inte pratat med sin mamma på fem år men besöker henne regelbundet på sjukhuset i väntan på att hon möjligen ska vakna.

Mammas senaste man, monstret Lars Brinkengren, som både misshandlade mamman och förgrep sig på Natalie är frisläppt ur fängelset och hovrar som ett hot i bakgrunden; möjligen är det han som ligger bakom de anonyma och hotfulla mess som Klara regelbundet får?

Klaras egen relationshistorik är trasslig, förhållandet med Hjalmar Stenberg i Borås slutade illa och nu ägnas en hel del text åt förhållandet med gymnasieläraren Frans Andersson.

Det är fem trådar från den närmaste familjen.

Vargfrågan är stor i denna typ av glesbygd och här finns olika trådar: mer eller mindre mytiska vargberättelser, en om en vanlig varg som synts till i området, och en handlar om någon som har tre hybridvargar i en stor bur (jag hade aldrig hört talas om begreppet hybridvarg tidigare, men här får vi lära oss mycket om vad de är och vilka regelverk som finns kring dessa korsningar.)

Ett spår handlar om anlagda bränder på skolan där både Klara och Frans jobbar. Det börjar i riktigt liten skala men det blir värre.

Ett rätt stort spår har Klaras barndomsvän Challe i centrum, hon äger också berättarperspektivet i egna kapitel. Challe, egentligen Charlotte Persdotter Falck, har tillsammans med kollegan Marcus Virén byggt upp företaget ChaMa Consulting; firman är dels en lek med ägarnas förnamn, dels en beskrivning om vad de konsultar inom för område: change management. Företaget har högt anseende, har växt en hel del, omsätter nu runt femtio miljoner; Challe arbetar mest från huvudkontoret i Hedemora och Marcus från Stockholm. Plötsligt avslöjas en förskingring samtidigt som det sker ett inbrott på huvudkontoret.

Ett spår handlar om Igge Stormselius, ökänd och stormrik arvtagare till Stormselius Properties: ”Det är svårare att hitta en kvällstidningsbilaga utan bilder på Igge Stormselius, än en med. Killen var till och med en av deltagarna i en dejtingsåpa för ett tag sedan. Men medan han hyllas på skvallersidorna är det andra tongångar på ekonomisidorna. Stormselius framställer sig gärna som fastighetsmagnat och riskkapitalist, men i själva verket kommer alla pengar från hans pappas fastighetsaffärer. Själv bränner Igge pengarna han ärvt på storskaliga men omöjliga projekt. Hon är inte den enda som kallar honom Dalarnas egen Donald Trump.” Riktigt varför han finns med förblir länge oklart.

Liksom i förra boken träffar Klara en speciell elev i sin roll som kurator på Hedemora gymnasium. Den här gången handlar det om Casper Tors, sistaårselev på tekniskt program som snart ska fylla arton. ”Hela han känns ryckig. Lång och ledad som en vandrande pinne, men ansiktet är stilla och ögonen allvarliga. När hon försöker möta hans blick viker han undan och drar med handen över det blonda håret.”

Caspers föräldrar dog för tre år sedan och han bor sedan dess tillsammans med sin storebror Jocke (Joakim) som är tjugosex år och driver ett eget ekonomiredovisningsföretag. På pappret var det en moster, Pernilla Sharidi, som fick vårdnaden när föräldrarna dog men i praktiken bor bröderna själva kvar på familjens gård.

En lördagsmorgon kommer ett larm till polisen, under en tidig morgonpromenad har sextioåriga Monica Svensson upptäckt en död kropp vid kanten till Östra Silvbergs gruvsjö. Det är Klaras bror Vidar och hans närmaste kollega, Basil ”Basse” Hadad, som är först på plats, de är de enda poliserna som finns stationerade i Hedemora, övriga hämtas från Avesta och / eller Falun. Den döde identifieras som Joakim Tors och han är uppenbart mördad, till och med torterad.

Polisutredningen ger ett rätt givet spår där Vidar och Basse arbetar lokalt men där vi också får återse chefen Malena Lidén och övriga kolleger i seriens ”polisfamilj” som delvis jobbar på distans.

Det är rätt många spår och då har jag ändå hoppat över en hel del småtrådar.

Cliffhangers är vanliga inom spänningslitteraturen; att antyda något som driver på läslusten, får oss att vilja fortsätta läsningen för att få veta mer, en teknik som ofta fungerar bra, fungerar allra bäst när den är subtil, knappast märks. Något som inte fungerar är att använda exakt samma cliffhanger många gånger. Jag vet inte hur många gånger vi får veta att Vidar bär på en stor hemlighet med allt annat än subtila antydningar. När den väl avslöjas är vi läsare så trötta på just denna fråga att vi inte längre bryr oss.

Här finns kreativitet, språklig förmåga, kunskap om hur man bygger intressanta karaktärer och miljöer men det som saknas är förmågan till avgränsning; när berättelsen blir överfylld konkurrerar delarna ut varandra, det finns ingenting kvar som riktigt berör.

Författaren

Frida Andersson Johansson (numera med författarefternamnet kortat till Ajo), är född 1975 i Lund, bodde ett par år i Vänersborg innan familjen flyttade till Borlänge där hon växte upp. Hon har bland annat studerat litteraturvetenskap i Uppsala, journalistik i Göteborg och har gått kurser i skrivande av tv-manus. Hon har under ett antal år arbetat som journalist. Efter att ha publicerat en del noveller romandebuterade hon 2016 med Dränkt som finns inom spänning / skräck. Hon har kommit ut med böcker av olika slag, bland annat en fortsättning på Olov Svedelids klassiska serie Sagan om Catarina (historisk feelgood / romance), romanen Ek (historisk skräck) och en del i serien Kunglig kärlek om prinsessan Märtha av Sverige och kronprins Olav av Norge (biografisk romance). Hon är numera bosatt med sin familj i Segeltorp i Huddinge, sydväst om centrala Stockholm, men besöker ofta släktens stuga utanför Hedemora. Där, bland södra Dalarnas skogar och gamla bruksorter, hittar hon inspirationen till miljön i serien Gryckviksmorden som efter starten Sågverk nu kompletterats med tvåan Skyddsjakt.

Anders Kapp, 2026-02-02

Bokfakta

  • Titel: Skyddsjakt.
  • Författare: Frida Ajo.
  • Utgivningsdag: 2026-02-02.
  • Förlag: Bokfabriken.
  • Antal sidor: 446.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait