”Det här är inte min pappa. Var har ni gjort av Mikko Henriksson?!” Hilda pekar ner i den öppna kistan och den stillsamma begravningen förvandlas till kalabalik. Det är en underbar idé, fel person i kistan har jag nog stött på tidigare men inte under pågående begravning. Det är en riktigt kreativ upptakt på ett mysterium som dessutom utvecklas och förvaltas riktigt väl av författaren Daniel Åberg; med Den sista bikten har han startat en ny serie. Daniel hörde av sig när jag skrivit av mig min frustration över den överdrivna användningen av religiös ondska som komponent inom spänningslitteraturen; det finns rimligen betydligt fler goda religiösa människor än de onda, men varför får de aldrig någon plats i samtida litteratur? Jon Isak Eira kontrade Daniel med, det är namnet på den nya seriens huvudperson, trettionioårig präst i Kiruna och en man väl värd att älska även om hans nyfikenhet ibland kan krångla till livet för honom rätt ofta. Det kan kanske låta som någon sorts cosy crime? Det är det inte, här finns delar som inte är ett dugg cosy, men intelligent, välskrivet och spännande är det utan tvekan.
Det här är inte bara en seriestart utan två, Jon Isaks fru, kriminalpolisen Katja Kyrö, är huvudperson i den andra serien vars första del, Utcheckad, kommer i slutet på november. Paret har tolvåriga dottern Nora som fått bägge föräldrarnas efternamn, Eira Kyrö; en smart tjej som spelar en stor roll i den här berättelsen, redan i upptaktens begravning har hon hoppat in för att assistera pappa sedan någon annan blivit sjuk.
”Vi har samlats här i dag för att ta avsked av Mikko Henriksson” inleder Jon Isak begravningsakten med. Det är få som lyssnar, bara nio personer på plats, bland dem finns den nyblivna änkan Kristin och parets två barn, tjugoettåriga tvillingarna Sonja och Henning. Begravningen hålls med öppen kista vilket är ovanligt i Sverige men vanligt i Kristins släkt. På plats finns även Kristins syster, hennes föräldrar och två män från Mikkos jaktlag. Ingen från Mikkos släkt, det finns tydligen inga kvar.
Den nionde är en kvinna i trettioårsåldern som kommer sent och som Jon Isak inte känner igen. När det mot slutet är dags att lämna handblommorna går hon sist och blir upprörd när hon ser den döde, hon är säker på att det är fel person, det här är inte hennes pappa Mikko Henriksson. Det leder till ett stort bråk som Jon Isak får svårt att hantera.
Det är tydligen rätt få som känner till att Mikko haft en dotter från ett tidigare äktenskap, uppenbart vet Kristin att han tidigare varit gift med en thailändska, Lalana Sirat, paret hade fått dottern Hilda men skilt sig år 2000 när flickan var sju år och hon hade sedan levt med sin mamma i Thailand under resten av uppväxten. Hon hade sett dödsannonsen och kommit till Kiruna för att ta farväl av sin pappa.
Konflikten växer under de kommande dagarna, Henning misshandlar Hilda grovt, Kristin hotar henne till livet, alla säger att Hilda bara ljuger, att det hela handlar om någon sorts försök att komma åt arvet. Det finns en hel del pengar i dödsboet, framför allt i form av stora, välskötta skogsmarker.
Jon Isak vet inte vad han ska tro, han pratar en hel del med Hilda som verkar trovärdig, han försöker ta reda på vad det hela kan handla om, lägger till och med in en hel del egna pengar för att med hjälp av ett tyskt DNA-lab få några svar. Han säger ingenting till sin fru Katja. Hon blir fullkomligt vansinnig på honom när det hela växer ytterligare; Jon Isak hotas, deras dotter Nora kidnappas och en person mördas.
Författaren skriver mycket snyggt fram en rätt komplicerad historia, ett tag funderar jag på om det är på väg att bli alltför krångligt eller är på väg att förlora sin trovärdighet men jag har helt fel, han har koll på komponenterna.
Titelns bikt kommer in som en komplikation, Jon Isak har fullständig tystnadsplikt när det gäller information som han får under bikt eller själavårdande samtal och han får anstränga sig en del för att hantera de problemen.
Intrigen sticker verkligen ut men här vimlar det också av starka karaktärer och miljöer, Kirunas genomgripande förvandling finns naturligtvis med och det mångkulturella i regionen skrivs fram väl, inte minst genom det äkta parets olika bakgrunder.
Ibland ägnar författare alltför mycket energi på putsandet av den helt perfekta rosett som ska knyta samman en berättelses alla trådar vilket blir både tråkigt och artificiellt; så icke denna författare, han lämnar några intressanta öppningar i upplösningen som vi läsare kan gotta oss åt.
Nyfikne prästen Jon Isak möter jag gärna igen!
Författaren
Daniel Åberg är född i Sandviken 1975 och under större delen av uppväxten bodde han i det lilla samhället Kungsgården en mil väster om Sandviken. Efter militärtjänst i Sollefteå började han studier på Uppsala universitet som bland annat resulterade i en kandidatexamen i litteraturvetenskap.
Han flyttade till Stockholm och arbetade 2000-2011 som kultur- och nöjesreporter på nyhetsbyrån TT och under den perioden började han också skriva skönlitterärt. Debuten kom med relationsromanen Dannyboy & kärleken på Forum 2005 som följdes av Vi har redan sagt hej då 2010. Bägge har beskrivits som generationsromaner. 2012 kom föräldraboken När två blev tre och efter det gick han över till att skriva spänning.
Från 2016 till 2020 har han givit ut sju delar i den dystopiska serien Virus som utspelar sig i Stockholm och successivt allt mer i Kiruna. Från 2013 är han bosatt med sin familj i Vittangi, nästgårds till Kiruna i väster och Pajala i öster (nästgårds med lokala mått, drygt 10 mil). Pajala är också centrum för serien På gränsen som inleddes med Gisslan 2020. Han har också skrivit en hel del annat, en del endast i ljudformat. Just nu är han aktuell med två sammanhängande serier med bas i Kiruna; äkta paret Katja Kyrö, polis, och Jon Isak Eira, präst, är huvudpersoner i var sin serie.
Anders Kapp, 2026-09-04
Bokfakta
- Titel: Den sista bikten.
- Författare: Daniel Åberg.
- Utgivningsdag: 2026-06-30.
- Förlag: Norstedts Spectra.
- Antal sidor: 359.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Gisslan.
- Författarens hemsida.
- Läs vad andra skriver om boken.