Jag gillade verkligen delar av Christina Eriksons Forseteserie så naturligtvis ville jag läsa Vintervila, första delen av hennes nya serie Ön, så det har jag gjort, trots det usla omslaget. Hon har inte gått lika långt som Maria Adolfsson, fiktiva Doggerland är en egen ö-nation, det är inte fiktiva Yttre Borgön, den är en svensk ö i Östersjön som liksom Gotland är en egen kommun, folkmängden är mindre än Gotlands, ungefär på samma nivå som Åland, drygt 30 000, betydligt fler under sommaren naturligtvis. Ön är en komplett geografi med en rätt detaljerad karta, det finns till och med en sorts turistbroschyr där kommunalrådet Katarina Hurtig uttalar sig. Författaren kompletterar det med att bygga flera riktigt intressanta karaktärer som ilskna polisinspektören Emelie Hall, hemliga Miriam Laniado, en drygt femtioårig kvinna med elitsoldatbakgrund som ibland kallas Tysta döden, översmarta fjortonåringen Vincent, en aspbergerartad kille vars stora intresse för seriemördare nu kommer väl till pass och märkligt galna psykiatern Bartolomeus Valkan som människor med psykiska problem nog bör undvika, är fyra läsvärda exempel. Fantastiska förutsättningar alltså, men blir utfallet lika bra?

I en prolog får vi följa en ung kvinna på väg hem från en fest på natten mot söndag 19 augusti, hon märker att någon följer efter henne. Kroppen hittas först på måndagsmorgonen då vi träffar polisinspektör Emelie Hall och hennes chef, kommissarie Leo Johnson; på brottsplatsen; det verkar som förövaren först slaget offret i huvudet med något hårt föremål för att sedan strypa henne till döds. Det finns tecken på våldtäkt och en del skador i ansiktet, ögonen är borta. Den unga kvinnan identifieras som Amanda Olsson.

Vi får snabbt lära oss att Emelie inte är någon lagspelare, hon är inte intresserad av några kolleger, ”hon skötte jobbet bättre utan deras inblandning”. En ny kollega får hon i vilket fall som helst senare samma dag när polisinspektör Felix Miller kommer med färjan; efter en händelse vid Grova brott i Stockholm har han tvingats lämna det jobbet och nu hamnat på Yttre Borgön i stället. Felix och Emelie blir närmaste kolleger i utredningen av det fall som just inletts. Hans försök till samarbete med svåra Emelie blir intressant läsning.

Emelie tillhör familjen Hall som är mycket välkänd på ön, Hall industrier är ett framgångsrikt företag sedan länge, familjen är rik och hennes val att bli polis respekteras inte alls av hennes föräldrar. Familjen vill hon inte prata om, men det är få saker hon vill prata om utöver de konkreta sakerna i jobbet.

Samma dag träffar vi också Vincent som är glad åt att skolan äntligen börjar igen, första dagen i nian. För hans mycket yngre syster Emma är det första dagen i skolan, mamma skulle naturligtvis ha följt henne till skolan men som vanligt hade hon fått ”ont i huvudet” så Vincent får ta hand om Emma i stället, det får han göra ofta.

Fortfarande samma måndag träffar vi Miriam Laniado som hör talas om mordet och beger sig till området där kroppen hittats för att ta reda på vad som hänt.

Vi rör oss mellan polisutredningen, Vincent och Miriam i olika kapitel. Så småningom tillförs fler perspektiv. Ett av dem tillhör Jasmina Saar som nyligen fått jobb på en av färjorna. Några lediga dagar har hon tillbringat på ön, gripits av någon och fängslats i en sorts låda.

I slutet av veckan kommer en anmälan om ett försvinnande; Rita är vuxen men bor hemma hos pappa Billy som är blind och har en begynnande demens. Rita har en intellektuell funktionsnedsättning, är i princip alltid hemma på gården men nu har hon försvunnit. Fyra dagar senare hittas hennes döda kropp.

En dryg vecka efter att Amandas kropp hittades är det en bärplockare som hittar en annan kropp. Det är också en ung kvinna, ganska lik Amanda och allt talar för att det rör sig om samma förövare. Hon identifieras så småningom som tjugotreåriga Anna Masters, hemmahörande i Stockholm, en av de miljöaktivister som kommit till ön för att protestera mot ett vägbygge.

Ytterligare en kropp hittas 7 september och polischefen Leo Johnson ger upp, trots ett intensivt polisarbete ända sedan Amanda påträffades har det i inte kommit närmare en lösning. Han ringer till Stockholm och ber om hjälp av Riksmord. In på scenen kommer Liam Dahl, chef för Nationella Riksmordkommissionen. Felix känner honom sedan tidigare och tycker genuint illa om honom. Dahl tar över fullständigt den lokala polisen får inte ens någon information om vad som händer.

Dahl får kontakt med Bartolomeus Valkan, chef för öns psyksjukhus, och rekryterar honom som profilerare. Valkan levererar en mycket exakt beskrivning av gärningspersonen, den nya utredningen rör sig raskt mot en lösning.

Emelie och Felix är säkra på att de är på väg i helt fel riktning, de fortsätter i stället i hemlighet med sin egen utredning. Det gör också Vincent och Miriam på var sitt håll. Vi rör oss i riktning mot en dramatisk upplösning.

Yttre Borgön är en fiktiv ö placerad i en verklig geografi och under läsningen funderar jag över dess plats. Mitt i Östersjön sägs flera gånger, men det är inte till någon större hjälp. Det framgår att närmaste flygplats finns på Gotland vilket säger mer. Det framgår också att färjan från verkliga Nynäshamn till denna fiktiva ö tar sju timmar vilket förvirrar en hel del; det tar bara drygt tre timmar till Visby och efter sju timmar borde man vara på finska fastlandet, definitivt på finskt territorialvatten i alla fall? Färjan kan inte gå speciellt mycket åt varken söder eller norr, då skulle den avgå från en annan plats än Nynäshamn.

Och så omslaget. Alla kan naturligtvis inte vara Sara Acedo men det finns ändå gränser. Bakgrunden är vit, jag gissar att det är tänkt att uppfattas som ett snötäckt fält. I mitten finns en äldre sliten bil som vi ser uppifrån; det är ett yrkesfordon av den sort som ofta används av hantverkare med sidhängda dörrar bak som gör det enkelt att ta fram de verktyg och det material som behövs. Vad den gör där förstår jag inte, något sådant fordon finns inte i handlingen, en bild av en husbil skulle haft någon mening men någon husbil är det inte.

De spår som fordonet lämnar efter sig är röda, kanske ska det föreställa blod? Utförandet av det röda däckspåret ser ut att vara gjort av en femåring, kan kanske försvaras som någon form av naivism men det håller inte.

Titeln skrivs i kursiv versal antikva vilket jag tror att alla med något intresse av typografi inser är ett utmanande val, det kräver en speciell formkänslighet som helt saknas här. När det gäller serienamnet har femåringen fått låna den röda kritan en gång till.

Innehållet är tack och lov mycket bättre än omslaget men jag tror ändå att jag gillade Forseteserien mer. Författaren har gjort ett fantastiskt bra grundjobb med att skapa platsen, den fiktiva ön, och ett antal riktigt intressanta och särpräglade karaktärer; underbara förutsättningar som sedan inte riktigt får blomma ut tillräckligt mycket i själva berättelsen.

Författaren

Christina Erikson, tidigare Christina Granbom, är född 1973 i Högsby, Småland. Hon är utbildad operationssjuksköterska men omskolade sig tidigt, har en kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap och blev entreprenör med egen verksamhet.

Hon debuterade som författare 2014 med Morsarvet och året efter kom uppföljaren En god gärning. Båda böckerna utspelar sig i Kungsör i Västmanland. Under 2014 inledde Christina Erikson också ett samarbete med Thomas Erikson, vilket resulterade i två böcker om begravningsentreprenör Rita Benson. Samarbetet övergick snart från intensivt skrivande till kärlek, de gifte sig i maj 2017. 2018 startade hon med Din Vän Forsete en spänningsserie serie vars fjärde del kom ut 2021. Samma år tog paret över Svartå Herrgård i Degerfors och hon inledde en svit om herrgårdens historia som är planerad till sju trilogier, totalt tjugoen böcker inom historisk romance där den fjärde kom ut i januari i år. Vintervila är starten på en ny spänningsserie, Ön.

Anders Kapp, 2026-04-28

Bokfakta

• Titel: Vintervila.
• Författare: Christina Erikson.
• Utgivningsdag: 2026-04-28.
• Förlag: The Book Affair.
• Antal sidor: 335.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Debutanten.
• Kapprakt om Den trettonde lärjungen.
• Kapprakt om Ensamvarg.
• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.