Jag gillade verkligen Antonio Tubléns debut med Antagonisten för ett år sedan, mycket tack vare den otroligt snygga scen där han introducerade den planerade trilogins två omaka huvudpersoner. Sonja Engström var tjugotvå när hon berusad av både alkohol och amfetamin dödade en människa under ett katastrofalt rånförsök mot en bensinstation utanför Skurup. Hon är snart trettio när hon avtjänat sitt straff och fått jobb som hotellstäderska. Snart sjuttioårige Bo Erik Samuelsson är en av landets mest kända spänningsförfattare, stora upplagor i många länder har gjort honom rik och berömd. Han är i Malmö för en del möten, bor i hotellets största svit där han attackeras av Mikael Gustafsson som ska döda Bo, mannen som är ansvarig för hans mammas död. Ut från badrummet flyger städerskan Sonja, tar snabbt ner Mikael, räddar Bos liv. Sonja får sparken från hotellet men får i stället jobb på Bos herrgård Grevehult på Österlen. När dessa två personer från helt olika världar ska lära känna varandra blev det riktigt bra läsning. Det finns naturligtvis delvis kvar i nya Parasiten men nyhetens behag är borta och så mycket nytt tillförs egentligen inte.

När Sonja först kom till Grevehult som en del av tjänstefolket hade hon en del problem med sextioåriga föreståndarinnan Karin Stålhage, ibland kallad Thatcher bakom ryggen, som styrt personalen med järnhand i många år. Det redde sig och när Karin blev allvarligt sjuk, hon får nu palliativ vård i Lund, var det Sonja som fick ta över chefsrollen. Hon arbetar hårt, hon vet att de måste få ner kostnaderna, det var länge sedan Bo skrev någon bästsäljare (ett återkommande tema i böckerna) och gamla inkomster kommer inte att räcka för evigt.

Under fängelsetiden tränade Sonja hårt, hon blev både snabb och stark, hon vill inte tappa sina fysiska förmågor, hon går upp 05.30 varje morgon, en timma innan den övriga personalen, för att hinna med att springa sina dagliga tio kilometer innan jobbet börjar.

Tvåan inleds med en morgon när hon vaknar ännu tidigare av en underlig lukt, så småningom ser hon att det hänger en brinnande kropp i en stor ek på gårdsplanen. Både Bo och Sonja kan gissa vem det är, Mikael Gustafsson, men de säger ingenting till polisen och de kan inte gissa varför eller vem som kan ha gjort detta.

Polisen hittar en ask inte så långt från eken och i asken finns ett brev. Det handlar om hot mot Bo, i korthet innebär hotet att elden ska ta ifrån honom allt och alla som betyder något för honom och slutligen även hans eget liv. Det blir mycket som kommer att brinna i den här texten, elden kan beskrivas som ett huvudtema för tvåan.

Bos fru Jane är död (dödad av Bo men det vet nog bara han själv och Sonja) och Bo håller på med en dating-app för att se om han kan hitta någon ny kvinna. De dyker upp en som kallar sig Madame X och säger sig vilja utforska fantasier. Det vill Bo också, kvinnan visar sig heta Harriet och hon blir hans härskarinna i ett rätt underhållande BDSM-spår.

En av trilogins långa berättelser handlar om Sonjas stora dröm om att någon gång kunna få tillbaka vårdnaden av dottern Ellie som nu hunnit bli nio år. Hon har tagit reda på att fosterfamiljen bor fint i Mölle, åker dit för att spionera på dem, blir inte glad när hon hör att de tydligen kallar dottern för Beatrice.

En riktigt rolig scen inträffar när Sonja av olika skäl återvänder till samma hotell i Malmö, där hon bokar två nätter i samma svit där scenen i första delen utspelade sig. I frukostmatsalen morgonen efter möter hon den halvchef, ”Lill-Hitler”, som sparkade henne och det slutar inte så bra för honom. Hämnden är ljuv. Karma. What goes around comes around. Det hela kan formuleras på olika sätt men läsaren blir glad.

Och det finns fler riktigt bra scener i tvåan men den når inte riktigt upp till ettans nivå, det kan bli rätt rörigt, det känns som om författaren emellanåt tappar fokus och låter handlingen spreta iväg alltför mycket. Jag förstår inte heller titeln, hittade ingen som uppträder som en parasit.

Författaren

Antonio Tublén är född 1970 och är idag bosatt i Malmö med sin familj. Han har huvudsakligen arbetat med film som regissör och manusförfattare men musiken spelar också en viktig roll i hans liv; han började experimentera med synthar redan i tonåren och har varit med i flera band: hardcore, punk och annat. Som filmmakare debuterade han 2004 med kortfilmen Hollywood som följdes av flera andra, vissa uppmärksammade på olika internationella festivaler. Han har bott femton år i Köpenhamn där han samarbetade en hel del med Alexander Brøndsted. Tillsammans gjorde de långfilmen Original 2009, finansierad av Lars von Triers bolag Zentropa, som fick pris som bästa film vid Shanghai International Film Festival samma år. Han har varit aktiv i S:t Knutsgruppen som består av filmskapare i Malmö. De har bland annat genomfört ett projekt med extrema lågbudgetfilmer: Film i Skåne ställde upp med hundra tusen kronor per långfilm. Med den lilla budgeten gjorde han långfilmen LFO 2013, inspelad under tio dagar i hans svärfars hus i Mölle, en berättelse om en man som uppfinner en teknik där han kan hypnotisera grannarna med hjälp av synthmusik. Utöver filmer och musik har han också arbetat en del för teve.

2025 debuterade han som skönlitterär författare med spänningsromanen Antagonisten, första delen i en planerad trilogi vars andra del heter Parasiten. Han skriver också en del enbart för ljudmarknaden; Vattumannen, första delen i Zodiakserien, och Blackout tillsammans med Leffe Grimwalker, en bok inom Alex Storm-världen.

Anders Kapp, 2026-07-13

Bokfakta

• Titel: Parasiten.
• Författare: Antonio Tublén.
• Utgivningsdag: 2026-07-13.
• Förlag: Bokfabriken.
• Antal sidor: 375.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Antagonisten.
• Läs vad andra skriver om boken.