Finlandssvenska Anne Hietanen och Michaela von Kügelgen spännings- och parskivardebuterar med Till sista raden, första delen i planerade serien Helsingforsmorden, inom subgenren Helsinki grey enligt egen utsago, alltså inte så mörkt som Nordic noir men inte heller Cozy crime på den andra sidan. Och varför inte, bägge mina favoritläsfåtöljer har grått fårskinn, de bästa spionromaner jag läst är tydligt grå (på flera sätt) så grå är kanske en bra litterär färg? Författarna har också valt att förlägga merparten av handlingen till november, gråast bland månader, och staden Helsingfors är rätt grå året runt (på ett stiligt sätt). Den här boken kommer ut i slutet av augusti men jag väljer att skriva om den redan nu, inte för att den skulle vara sensationellt bra, den är helt klart läsvärd men inte på väg mot stora priser. Däremot är den originell i sin mycket tydliga förankring i Svenskfinland, en sociokulturellt speciell miljö som jag tror är rätt okänd för de flesta av oss svenskar och med den förankringen följer också hög språklig kvalitet; svenska är ett minoritetsspråk i Finland och jag tror att denna minoritet engagerar sig mer i språket vilket visar sig i utfallet.
Redan i bokens första mening får vi träffa David Berglund, en finlandssvensk författare med några böcker bakom sig nyligen kommit med ett stort genombrott, nya Arvingarna har både toppat försäljningslistor och hyllats av kritikerna, i morgon kommer han att tilldelas det prestigefyllda Sillanpääpriset under Helsingfors bokmässa.
Det är en fredagkväll i slutet av oktober, David är på Sveriges ambassad i Helsingfors som arrangerat ett stort mingel med litterär prägel som upptakt till mässan; här vimlar det av finlandssvenska författare, förläggare och andra från den litterära världen. David borde vara i sitt esse, inte nog med de enorma framgångarna för nya boken, han och älskade hustrun Aurora väntar också deras första barn, men han är rätt dyster, trivs inte alls med minglet, letar bara efter en ursäkt att gå därifrån.
Samma fredagskväll träffar vi en av seriens huvudpersoner på krogen Wallis, rätt nära ambassaden. De allra flesta finländare känner till Philip Koski, stor hockeystjärna i landslaget med en mycket framgångsrik proffskarriär i Nordamerika innan det hela tog slut på grund av skador. Nu är det lillebror Wille som tagit över rollen som hockeystjärna, Philip har utbildat sig till polis, hunnit jobba ett knappt halvår och har just fått erbjudandet att flytta över till Grova brott, något som han med glädje tackat ja till. Men den här kvällen är han ute och festar med gymnasiekompisarna Lasse och Macke.
Något senare samma fredagskväll har många av gästerna på ambassaden samlats till en efterfest på krogen Kappeli i samma område. Bland dem finns den andra återkommande huvudpersonen Tilde Fors, liksom en av författarna är hon journalist på Svenska Yles kulturredaktion. Hon jobbar på tidsbegränsade kontrakt, har ingen fast anställning och oroas av rykten om kommande nedskärningar.
Tidigt på lördagsmorgonen hittar en hamnarbetare en död kropp i vattnet vid Olympiaterminalen och han identifieras direkt som David Berglund, det är det fall som finns i centrum för den här boken. Poliser beordras in till Grova brott, Philip får starta där ett par dagar tidigare än planerat, efter gårdagskvällen är han ingen lämplig bilförare så han tar en taxi till jobbet. Han får en viktig roll i utredningen bland annat på grund av att han liksom den döde författaren är finlandssvensk och flytande svenska kan vara en tillgång i förhör med anhöriga och vänner. Han paras ihop med Rauno Miettinen, en mycket erfaren polis som närmar sig pensionsåldern.
Det är i första hand genom Philip och Rauno som vi får följa polisutredningen, rätt tidigt konstateras att det knappast handlar om en olycka. David har bara en liten familj, många dog i tsunamin i Thailand 2004. De som finns kvar är hans fru Aurora Larsson och hans tvillingbror Adam Berglund och de är de första som polisen pratar med. Alla rutinerade spänningsläsare reagerar när det dyker upp tvillingar, kan det möjligen bli någon sorts förväxlingshistoria?
Tilde ansvarar för Yles livesändningar från bokmässan under lördagen och ångrar att hon var med att stänga Kappeli natten innan. Det är snart dags för prisutdelningen, ingen vet var David håller hus men så småningom kommer beskedet om att han är död. Snart hittar Tilde egna möjliga ingångar till vad som kan ha hänt. Som vanligt när en polis och en journalist är huvudpersoner uppstår en konkurrens blandad med samarbete kring information och pusselbitar som här kryddas av det faktum att Philip och Tilde haft en fling för länge sedan. Nog finns det en del ömsesidig attraktion kvar?
Författarna använder både begreppen finlandssvenskar och Svenskfinland. Det förra är vanligt och beskriver människor i Finland som har svenska som huvudsakligt modersmål, en grupp som successivt minskat och som nu utgör ungefär fem procent av befolkningen. Vanligt är också begreppet finlandssvenska som ibland kan skilja sig en del från svensk svenska.
Svenskfinland är ett ovanligare begrepp, beskriver inte ett geografiskt område utan en specifik sociokulturell miljö befolkad av finlandssvenskar. Jag har naturligtvis läst finlandssvenska författare tidigare men aldrig några som så tydligt placerar nästan hela handlingen till Svenskfinland, historien är berättad inifrån Svenskfinland och det skapar en intressant originalitet.
Jag är absolut ingen expert men har för mig att Svenskfinland är rätt illa ansedd av majoritetsbefolkningen, betraktade som trista stroppar som anser sig förmer än andra, men den bilden kommer inte fram så mycket när man som här skriver inifrån denna kultur.
Författarna visar upp en imponerande intrigintelligens, här vävs in säkerhetspolitiska, ekonomiska, litteraturvetenskapliga och en hel del andra motiv och förklaringar till många kurvor på vägen till upplösningen. En riktigt stark och läsvärd debut så skriv gärna in en påminnelse i almanackan 27 augusti då boken finns ute i handeln.
Författarna
Anne Hietanen är född 1974 och arbetar på Svenska Yle som kulturjournalist. Hon är litteraturvetare i grunden och slank in på Yle tack vare bokrecensioner hon gjorde under studietiden i Åbo. Efter det har hon arbetat med allt från att göra talkshowen En kväll med Anne och Hannah, till att producera morgonradio och vara musikproducent. Anne har alltid drömt att skriva men aldrig kommit längre än till första, eller kanske andra romanutkastet. Tillsammans med Kugge har skrivandet äntligen blivit en rutin som ger stor glädje och som lett fram till hennes debut. På fritiden lyfter hon tyngder och läser. Det hon värdesätter mest i livet är snällhet och att skratta.
Michaela ”Kugge” von Kügelgen är född 1986 och arbetar som författare, journalist och företagare. På bloggen Kugge och i sitt inspirationsbrev sporrar hon andra till skrivlust. Hon debuterade 2017 med romanen Vad heter ångest på spanska? Det är berättelsen om tjugofemåriga Erika som åker till Ecuador i två månader för att hitta sig själv. Tvåan Nationen, är en underhållningsroman om en studentnation i Helsingfors. 2022 kom fackboken Kickstarta ditt skrivande och hitta din skrivrutin. Sommaren 2025 utkom Sommar på Villa Hilda, första delen i en feelgoodserie som sålts till åtta andra länder och som planeras bli en teveserie. Del två och tre utkommer under 2026.
Tillsammans utkommer de i augusti 2026 med Till sista raden, första delen i deckarserien Helsingforsmorden.
Anders Kapp, 2026-07-18
Bokfakta
- Titel: Till sista raden.
- Författare: Anne Hietanen och Michaela von Kügelgen.
- Utgivningsdag: 2026-08-27.
- Förlag: Schildts & Söderströms.
- Antal sidor: 349.